Sociologen Roland Paulsen har skrivit en bok om Arbetssamhället. I boken beskriver han den rådande arbetsideologin ur ett historiskt perspektiv. Från att ha präglats av en stark avsky för arbete, som hos Platon och Aristoteles, har den västerländska civilisationen lärt sig betrakta arbete som något gott i sig.
Det många uppmärksammat är hur vi som konsumenter upprätthåller arbetssamhället genom att konsumera sådant som det tidigare inte funnits något behov av. Men även i arbetslivet märker vi av det minskade arbetsbehovet. Utöver dess inkomstbringande funktion kan det ofta vara svårt att se vad ens arbete tjänar till. Med tjänsteproduktionens tillväxt antar arbetet en abstraktare, tommare och mer substanslös skepnad, konstaterar han.
Boken har utkommit i dagarna på Gleerups förlag. Det var även en intervju med honom i DN. Hela frågan om arbetstidsförkortning och vad våra jobb i allmänhet bidrar med är mycket intressant. Helt klart finns det arbeten som knappast kan sägas bidra med något positivt.
Anki länkade nyligen till ett inslag med Ivan Liljegren från cykelidag. Det mest talande med det inslaget tycker jag var programledarnas miner efter inslaget. Förslag på hur man ska tyda dem mottages tacksamt!
Jag ska försöka läsa boken så snart som möjligt och återkommer med en recension.
frivillig enkelhet 