frivillig enkelhet

Via Daniel fick jag tips om boken Myten om maskinen av Alf Hornborg. Hornborg är professor i humanekologi vid Lunds Universitet. Jag tror att man på många sätt kan se den här boken som en pendang till Hållbarhetsmyten som också är skriven av två lundaforskare, Martin Andersson och Christer Gunnarsson. Jag målar upp en bild i mitt huvud av hur Alf och Christer utbyter skeptiska blickar när de möts på campus på väg mellan deras respektive institutioner. (Jag hittade för övrigt en intervju med Christer Gunnarsson som är väl värd att titta på. Det är Birger Schlaug som intervjuar, Christer har det lite svårt.)

I vilket fall som helst, Daniel har skrivit en bra sammanfattning av vilken tes Hornborg driver och jag tänker därför inte upprepa den här. Jag kommer istället lyfta fram några olika citat ur boken som jag tycker är värda att fundera på.

I det första kapitlet Den vite konsumentens börda skriver Alf:

När vi byter våra pengar mot varor tänker vi sällan på att det vi byter är timmar ur våra egna liv mot timmar ur andra människors liv, och mot resurser ur andra människors landskap. Vi ser inte hur andra människors arbete och landskap förkroppsligas i varorna på snabbköpshyllorna. Vi funderar i regel inte så mycket över om utbytet är rättvist, eller vilka konsekvenser det får för okända människors hälsa eller natur. Varorna framstår som lösgjorda från de sammanhang där de produceras. (s. 23)

Hornborg resonerar på olika ställen i boken kring begreppet ojämnt utbyte. Han menar att prissystemet i en penningekonomi döljer att många utbyten är ojämna. De flesta nationalekonomer menar att alla utbyten på marknaden per definition är frivilliga, men att något sker utan tvång betyder såklart inte att själva bytet är jämnt, bara att alternativet för ena eller båda parterna framstod som mindre lockande. (Det finns självklart även ekonomer som funderar på denna fråga. Ett exempel är Mike Mungers idé om euvoluntary exchange.)

Jag tror att när vi faktiskt funderar på hur det är möjligt att exempelvis ett par jeans kan kosta 249 kr, då känner vi instinktivt att det var nog någon i produktionskedjan som inte riktigt fick samma betalning som vi får för en timma på vår arbetsplats. Frågan är bara: Varför är det så? Tycker vi att det är ett problem? Vad är vi i så fall beredda att göra åt det?

Nu ägnar vi nog inte speciellt mycket tankemöda åt dessa frågor och det tror beror på att nästan all produktion sker någon annanstans av någon annan. Bytesmedlet (pengarna) ligger som en slöja över allt och döljer vad som egentligen krävs för att byxorna ska materialiseras i butiken.

Som jag skrivit om tidigare har jag inget vidare förtroende för det köttindustriella komplexet. Tyvärr verkar utvecklingen mot allt större importberoende av kött fortsätta eftersom andra länder tillåter billigare produktion = mindre hänsyn till djur och natur. Vi är i familjen nere på köttätande 1-2 middagar varje vecka. Till lunch äter jag för det mesta vegetariskt. Eftersom vi fortfarande inte har några planer på att bli vegetarianer känns det riktigt att faktiskt hitta kött som känns okej att köpa. Genom att köpa ekologiskt kött direkt från gården kortsluter man stora delar av kedjan som jag har har störst problem med. Djuren har ett bra liv som slutar på gården utan några onödiga transporter. Eftersom ekodjur också utfodras med merparten lokalproducerat grovfoder (inte importsoja från Brasilien) är det också en mer hållbar produktion.

Jag kollade runt lite på webben efter gårdsbutiker i Stockholmsområdet och hittade Husa Gård. Förra veckan beställde jag tillsammans med två andra familjer ett lamm som vi sedan hämtade hem i lördags. Vi passade samtidigt på att köpa lite blandfärs och korv som också är gjord med gårdens råvaror. Det var fullt i butiken och jag hade därför inte möjlighet att prata med Staffan som driver gården. Förhoppningsvis kan jag göra det nästa gång. Det finns dock mycket information på hemsidan om hur han bedriver verksamheten.

Är inte ekologiskt kött dyrare undrar du kanske? Jag vill ställa en motfråga: Är inte vanligt kött för billigt? Är det rimligt att föda upp levande djur under de förhållanden som råder i den konventionella köttindustrin? För mig är det inte rimligt och då är det enda etiskt riktiga att äta mindre kött och när jag gör det äta sådant som är producerat på ett sätt som jag kan stå bakom.

Den etiska dimensionen är närvarande i alla köpbeslut vi tar och även om jag ofta tänker på det när jag köper något följer jag knappast alltid den rätta vägen. Jag vill dock bli bättre och det här känns som ett steg i rätt riktning.

IN

• Inget

UT

• 5 st böcker (Stadsmissionen)
• Ett skärp (Stadsmissionen)
• Ett par byxor (Stadsmissionen)
• Ett par kalsonger (energiåtervinning)

Summa –8 prylar sen förra rapporten. Har inte rensat på ett par veckor, nu var det dags igen. Det är en tröja kvar i garderoben som får en sista chans att komma till användning innan den åker till Stadsmissionen. Sen skulle jag säga att jag är nere på en minimal garderob. Foto kommer.

Men för tusen bövlar! Jag har missat att WEO 2011 kom ut för ganska precis en månad sen! World Energy Outlook publiceras av IEA som är OECDs organisation för energifrågor. Jag brukar skriva ett inlägg om den varje år eftersom det är intressant att följa hur organisationen ändrar sin prognos från år till år. Även i år står organisationen fast vid att vi har sett toppen för produktionen av konventionell råolja. Prognosen nu är att konsumtionen ska öka från 87 mb/d 2010 till 99 mb/d 2035. Samtidigt skriver man:

The cost of bringing oil to market rises as oil companies are forced to turn to more difficult and costly sources to replace lost capacity and meet rising demand. Production of conventional crude oil – the largest single component of oil supply – remains at current levels before declining slightly to around 68 mb/d by 2035. To compensate for declining crude oil production at existing fields, 47 mb/d of gross capacity additions are required, twice the current total oil production of all OPEC countries in the Middle East. A growing share of output comes from natural gas liquids (over 18 mb/d in 2035) and unconventional sources (10 mb/d). The largest increase in oil production comes from Iraq, followed by Saudi Arabia, Brazil, Kazakhstan and Canada. Biofuels supply triples to the equivalent of more than 4 mb/d, bolstered by $1.4 trillion in subsidies over the projection period. [min kursivering]

Eftersom det knappast vinns två OPEC med konventionell råolja som väntar på att tas i bruk räknar man med att gas och “okonventionell olja”, exempelvis oljesanden i Kanada ska stå för merparten av både ökad produktion och ersättning för fält som passerat sin topp. Jag är bara en lekman, men jag tror fortfarande att det är peak lite vi kommer att få se framöver. Fortsatt höga priser på flytande bränslen, som merparten av oljan används till. Eftersom vi i västvärlden har mest pengar kommer människor i utvecklingsländer att prisas ut från marknaden och minska sin konsumtion.

Jag menar också att många konsumenter har stora möjligheter att minska sin konsumtion av olja, exempelvis genom att åka kollektivt eller cykla. En sådan förändring kommer dock inte att ske förrän flertalet tycker att pengabesparingen kompenserar för den extra tidsåtgången.

IEAs chefsekonom Fatih Birol är i Stockholm imorgon för att presentera rapporten. Ni som har tid och lust har kanske fortfarande en möjlighet att närvara.

Jag har ibland förfasats tillsammans med vänner som ska flytta hur mycket det kostar att magasinera saker i externa förråd. Något vi inte funderar lika ofta på är hur mycket det kostar att förvara saker i vårt eget hem. Jag tog en snabb tur i lägenheten och mätte upp alla garderober, byråer, klädkammare och förråd. Sammantaget kom jag fram till att ganska precis 10 kvadratmeter av vår lägenhet används till förvaring. Då har jag inte inkluderat kök och badrum. Vi har en årshyra på 1460 kr/kvm. Sammantaget kostar alltså förvaringen av våra saker 14600 kr/år. Bara vårt förråd på 4,5 kvm kostar 6500 kr/år. Det är knappt att sakerna vi förvarar där är värda så mycket.

Man kan självfallet inte betala mindre i hyra bara för att man gör sig av med saker som behöver förvaras, men på lång sikt tror jag att byggnormerna påverkas av hur mycket saker vi förväntas ha i våra hem. Med färre prylar och smartare förvaringslösningar skulle vi kunna minska på golvytan utan att kompromissa med något annat!

Hur mycket betalar du för att förvara prylarna i ditt hem?