frivillig enkelhet

Nordea har låtit Synovate genomföra en undersökning av hur svenskarnas semesterplaner ser ut.

Det genomsnittliga beloppet för sommarsemestern är i år 12.800 kronor per hushåll, vilket är 12 procent lägre än förra året om man tar hänsyn till inflationen. Billigare semester samt sämre ekonomi anges som anledning till att man tänker sig spendera mindre pengar i år. De som planerar en Europasemester beräknar kostnaderna till runt 19.100 kronor och de som planerar att resa ännu längre bort beräknar att lägga 29.400 kronor på sin semester.

Många som har de ekonomiska möjligheterna lägger stora pengar varje år på att semestra utomlands med familjen.  I själva begreppet semester ryms många saker. Avkoppling, omväxling, värme, gemenskap. I många familjer är vardagen så full av arbete och aktiviteter att semestern är den enda långa sammanhängande perioden av familjesamvaro som året bjuder på.

Men det skulle inte behöva vara på det viset. Ett alternativt sätt att använda pengarna skulle vara att istället ta tjänstledigt en månad varje år. Genom att lära sig att koppla av hemma och upptäcka närområdet skulle tiden med familjen i ett slag kunna fördubblas utan ekonomiska konsekvenser. Det skulle kräva en ändrad inställning till vad semester innebär och minska på möjligheterna att berätta för vänner och bekanta om de storslagna upplevelserna från utlandsvistelsen. Men kanske är det viktigare att tillbringa mer tid med de riktigt nära än två veckor på en strand i Phuket?

Wired körde för ett nummer sedan en artikel som syftar till att slå hål på några "myter" om hur man bäst lever miljövänligt. Jag tyckte att det var en ganska fånig artikel som verkade innehålla uppenbara sakfel och förenklingar. Den har dock kommenterats på ett flertal ställen. Den bästa vederläggningen hittade jag hos Realclimate.

Jag tycker det här är ett bra exempel på hur lätt det blir fel när man försöker förenkla komplexa frågor. Jag tror inte att Wired medvetet har försökt ljuga, men fel har det blivit i alla fall. Här är ett exempel, läs gärna hela artikeln i Wired och sedan Realclimate för deras svar.

Från Wired:

As a symbol of American profligacy, the air conditioner may rank second only to the automobile. Energy-sucking AC props up an unsustainable lifestyle in scorching desert cities like Phoenix, while the cheerful New Englander splitting wood and tending his potbelly stove is the epitome of ecological harmony MDASH so goes the green cant. But this stereotype gets it wrong. When it’s 0 degrees outside, you’ve got to raise the indoor thermometer to 70 degrees. In 110-degree weather, you need to change the temperature by only 40 degrees to achieve the same comfort level. Since air-conditioning is inherently more efficient than heating (that is, it takes less energy to cool a given space by 1 degree than to heat it by the same amount), the difference has big implications for greenhouse gases.

In the Northeast, a typical house heated by fuel oil emits 13,000 pounds of CO₂ annually. Cooling a similar dwelling in Phoenix produces only 900 pounds of CO₂ a year. Air-conditioning wins on a national scale as well. Salving the summer swelter in the US produces 110 million metric tons of CO₂ annually. Heating the country releases nearly eight times more carbon over the same period. Meanwhile, chilly Northeasterners can at least take heart in one thing: With global warming you can turn the heat down.

Från Realclimate (förkortat, men ändå långt):

Let’s take air conditioning for starters. Basically WIRED took a look at the carbon footprint of New England heating vs. Arizona cooling and jumped to the conclusion that air conditioning was intrinsically more efficient than heating. To see where they were led astray let’s consider a house sitting where you need to cool it by 20 degrees to be comfortable. The heat leaks into the house at a rate that is approximately proportional to this temperature difference, and the heat leaking in needs to be removed. Now, in order to move that heat from inside to outside, energy has to be expended. Given a fixed electric power usage (in watts), a better air conditioner can remove more heat per day than a worse one, but every air conditioner needs to expend some energy to move the heat. That’s just thermodynamics.

Efficiency of air conditioners is measured by a SEER rating, which is the ratio of heat moved to the outside (in BTU/hr) to the electric power consumption (in Watts). A typical modern air conditioner has a SEER rating of 10, We can convert this into nicer units by converting BTU/hr into Watts, which means dividing the SEER rating by 3.413, which then gives us a Coefficient of Performance, in units of Watts of heat moved per Watt of electricity used. For the aforementioned efficiency, we move heat at a rate of 2.92 Watts if we expend 1 Watt of electric energy. An air conditioner is just a heat engine run in reverse: instead of making use of a temperature differential to use heat flow from hot to cold to do work, we expend mechanical work in order to move heat from a colder place to a hotter place. Thus, an efficient heat engine is an inefficient air conditioner. That’s basically why the Coefficient of Performance gets smaller when the temperature difference between indoors and outdoors is greater — with bigger temperature difference heat engine cycles tend to get more efficient, which means that air conditioner cycles tend to get less efficient. That’s also where the "S" in SEER comes from. It stands for "Seasonal," and reflects the fact that efficiency must be averaged over the range of actual temperature differentials experienced in a "typical" climate. Your mileage may vary.

This situation can be contrasted with heating. If that same house were in an environment that were too cold instead of too warm, so that it had to be kept 20 degrees warmer than the environment, then the amount of heat leaking out of the house each day would be about the same as the amount leaking into the house in the previous case. That heat loss needs to be replaced by burning fuel. Now, generating heat is the only thing that can be done with 100% efficiency. Old furnaces lose a lot of heat up the chimney, but modern sealed-combustion burners– the kind that can use PVC pipes instead of a chimney — lose virtually nothing. With a heat exchanger between the air intake and the exhaust, they could closely approach the ideal. But still, in this case we are generating heat rather than just moving it, so it takes 1 watt of heat power from fuel burning to make up 1 watt of heat loss. That would seem to make heating a factor of 2.92 less efficient than air conditioning.

But wait, the story doesn’t stop there. First, there’s the fact that air conditioning almost invariably runs off of electricity, and the increased electricity demand is a big source of the pressure to build more coal-fired power plants. A house can be heated by burning natural gas, and right there air conditioning becomes 1.8 times worse than heating, because natural gas emits only 55% of the carbon of coal, per unit of heat energy produced. And it gets even worse: Coal fired power plants are only 30% efficient at converting heat into electricity, on average, so there you get another factor of 3.3 in carbon emissions per unit of energy transferred between the house and its environment. Finally, figure in a typical electric line transmission loss of 7% and you get another factor 1.075. Put it all together with the energy efficiency of the air conditioner itself and air conditioning comes in at a whopping 2.19 times less efficient than heating. for a given amount of temperature difference between house and environment. That means that so far as carbon emissions go, heating a house to 70 degrees when the outside temperature is 40 degrees is like cooling the same house to 70 degrees when the outside temperature is 83.7 degrees.

[…]

Is there any real conclusion that could have been drawn from more clear thinking about the heating vs. air conditioning issues danced around in the article? Yes, in fact. The conclusion is that it makes a lot of sense to build houses in places where the environment requires neither much heating nor much cooling. This is in fact why Los Angeles scores pretty well in carbon footprint per capita, despite all the driving (as noted recently in The Economist.). Another conclusion to be drawn from the carbon footprint of New England heating is that there are probably a lot of leaky homes up there heated by inefficient oil-fired furnaces. Fixing that situation represents a huge untapped virtual energy source.

Läs andra kommentarer:

Rädda planeten – skit i miljön?

Digital rules

Thank you wired…

Jag har suttit och letat igenom den svenska bloggosfären efter intressanta bloggar om miljö och konsumtion. Det finns rätt många, men det är få som uppdateras speciellt ofta. Nedan är några som jag tycker är värda att kika närmare på om ni inte redan gör det.

Arbetarens klimatblogg
Inlägg om nyheter och tankar kring klimathotet.

Arga tankar
Vendela skriver om sina funderingar kring miljö och konsumtion.

Back to balance
Långa inlägg om miljö, transporter och energi.

Beamways – friendly rides
Benkes blogg om transporter, smårbilar och klimat. Intressant och initierat.

Grönarealisten
Johan Simu skriver om kärnkraft ur en kärnfysikers synvinkel. Johan har helt klart påverkat min ståndpunkt när det gäller kärnkraftens vara eller icke vara.

hippihäxan
Emelie skriver personligt om hur hon försöker leva miljömedvetet.

Ljungbergs blogg
Christer Ljungberg skriver alltid intressant om städer, trafik och miljö.

Lunkens blogg
Lunken har alltid intressanta inlägg om energi och miljö och varvar detta med annat av intresse.

Pias blogg
Pia skriver om mat, miljö och allt mellan himmel och jord.

rekobloggen
Rekobloggen handlar om rättvisemärkt och ekologiskt.

Stimulansbloggen
Johan Jansson bloggar om tjänster och hållbar utveckling.

Tommy tycker om energi
Tommy på Jämtkraft skriver om energifrågor ur ett lokalt perspektiv.

Dessa bloggar och fler hittar man i listningen som finns hos MiljöBloggAktuellt. Finns det flera bloggar värda att följa? Kommentera!

Nummer 24 av Veckans Affärer har i samband med utnämnandet av årets Social Capitalist Award en special där de ställer sig frågan om tillväxten är helig. Jag har skrivit om tillväxt tidigare och min inställning är att evig ekonomisk tillväxt inte är möjlig eftersom jorden är begränsad. Jag menar också att vi behöver andra mått på nationell framgång än hur mycket vi producerar och konsumerar. Ekonomen Magnus Henreksson säger många kloka saker i linje med detta. Han pekar till exempel på att varukonsumtionen ökar mycket snabbare än tjänstekonsumtionen i Sverige, mycket beroende på att så stor andel av tjänstekonsumtionen är skattefinansierad. Det handlar förstås också om en inställning hos oss som bor i landet, det måste vara okej att köpa tjänster även om de inte innebär något bestående materiellt. Förändringar i beskattningen av arbetskraft behövs också för att gynna tjänstekonsumtionen. Henreksson prickar helt rätt när han säger:

Ett tankefel är att tillväxt betyder mer av samma sak. Alltså om vi har 3 procents tillväxt i år så ska det betyda att vi konsumerar eller producerar 3 procent mer i volym av just det som vi konsumerade eller producerade förra året. Tillväxt långsiktigt handlar nästan inte alls om detta, utan om att vi med hjälp av entreprenörskap och innovationer tillgodoser våra behov på ett effektivare sätt. Det är därför bättre att tala om ekonomisk utveckling. (Min kursivering)

Vi måste komma bort från hysterin kring BNP-siffrorna så snabbt som möjligt. Självklart är det viktigt att vi är produktiva, det är grunden till att vi kan leva ett gott och bekvämt liv. Frågan är bara hur produktiva vi behöver vara för att livet ska vara gott?

Tyvärr kan man bara läsa artiklarna på nätet om man är prenumerant. VA finns dock på de flesta bibliotek.

Läs mer:
Är tillväxten helig?
Dags för kortare arbetstid?
Exponentiell tillväxt och ändliga resursbaser

Detta är det tolfte inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens åttonde kapitel: The crossover point

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 4 – Hur mycket är tillräckligt?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 5 – Se dina framsteg
Dina pengar eller ditt liv: Steg 6 – Spara pengar
Dina pengar eller ditt liv: Annat på nätet om boken
Dina pengar eller ditt liv: Steg 7 – Hur värderar du din livsenergi?
Månadstabellen avslöjar: Äta ute – ett dyrt sätt att umgås

Korspunkten – Guldskatten vid grafens slut
Genom att göra steg ett till sju kommer du obevekligen att röra dig mot FI. Du kommer att uppnå Finansiell Intelligens, förmågan att ta ett steg tillbaka från dina antagande och känslor om pengar och observera dem objektivt. Du kommer veta hur mycket du har, hur mycket du spenderar och hur mycket av din livsenergi du investerar i de olika aspekterna av din livsstil. Genom att göra de första sju stegen kommer du också att öka din Finansiella Integritet. Hur du hanterar pengar blir mer integrerat i resten av ditt liv och i enlighet med dina värderingar.

Dessa förändringar kan i sig leda till en stor ökning av ditt Finansiella Oberoende. Dina utgifter går ner, dina inkomster upp, dina skulder försvinner och dina besparingar ökar. Med steg åtta öppnar sig möjligheten att bli helt Finansiellt Oberoende. Steg åtta visar hur du kan lämna lönearbete bakom dig, kanske tidigare än du tror.

I steg fem visade vi grafen med inkomster och utgifter.

Bilden från The Simple Dollar

Avståndet mellan inkomster och utgifter utgör det exempelpersonen sparar varje månad.

Sparande kontra kapital
Sparar är något man normalt gör för att ha en buffert om något oförutsett skulle hända, eller till något specifikt ändamål. En ny bil, en resa eller kontantinsatsen till ett hus. Kapital är pengar som arbetar åt dig, som genererar en inkomst lika säkert som ditt jobb genererar en lön. Poängen här är att du måste börja se ditt sparande som kapital som ska förränta sig och inte som något som ska konsumeras upp.

Kapital och korspunkten
Ditt totala kapital är helt enkelt alla pengar du har som du inte planerar att spendera. Genom att multiplicera ditt kapital med den långa riskfria räntan och dela med tolv får du din månatliga kapitalinkomst.

(kapital x långa riskfria räntan) / 12 = månatlig kapitalinkomst

Om du exempelvis har 100 000 kr i kapital och den långa riskfria räntan är 6 procent ser uträkningen ut så här:

(100 000 x 0,06) / 12 = 500

Din månatliga kapitalinkomst är alltså 500 kr. Det är pengar du kan spendera utan att ditt kapital på 100 000 kr minskar.

Genom att göra denna beräkning varje månad och lägga till hur mycket du sparat den månaden ser du hur din kapitalinkomst växer för varje månad som går. Om du exempelvis sparar 5000 kr nästa månad ser beräkningen ut så här:

(105 000 x 0,06) / 12 = 525

Nästa månad kommer du alltså att få 525 kr i kapitalinkomst. Genom att rita in dessa siffror på en tredje linje i din graf ser du hur din kapitalinkomst ökar över tiden.

Bilden från The Simple Dollar

Den gröna linjen längst ner på grafen är kapitalinkomsten. Den ser inte mycket ut för världen. Men om vi ökar på tidsskalan lite ser det helt annorlunda ut.

Bilden från The Simple Dollar

Korspunkten är när linjen för kapitalinkomsten korsar utgiftslinjen. Den dagen tjänar du tillräckligt på ditt kapital för att täcka dina löpande utgifter. Du är ej längre beroende av att lönearbeta för att klara ditt uppehälle. I exemplet ovan tar det 25 år att nå korspunkten. Hur länge det tar beror självklart på från vilket läge du startar och hur dina inkomster och utgifter utvecklas. Sannolikt skulle det kunna inträffa väldigt mycket snabbare än vad du själv tror, bara du följer det här programmet noggrannt.

Du kan sluta att lönearbeta innan pensionen
Vad det här betyder är att om du vill kan du sluta lönearbeta innan du går i pension. Det betyder inte att du måste göra det, men du kan om du vill. Vad skulle du göra om du inte behövde lönearbeta för ditt uppehälle? Budskapet som grafen ovan presenterar är att du bara behöver arbeta en tidsbestämt antal år. Hur många påverkar du i stor utsträckning själv, men det är inte nödvändigt att jobba till pensionen.

Nästa vecka tittar vi på det nionde och sista steget i programmet.

The Economist har i det senaste numret en specialrapport om framtidens energi som är väl värd att läsa. Specialrapporten innehåller en genomgång av statusen vad gäller olika alternativa energikällor och ger en bra bild av var vi står idag.

Jag har tidigare skrivit om plug-in hybrider. Ett potentiellt problem med de kommande bilarna är att de har litiumjonbatterier. Litium är en gansla ovanlig metall som i dagsläget utvinns huvudsakligen på två ställen i världen. Ett i USA och ett i ett område i Anderna som delas av Chile, Argentina och Bolivia. Om bilar med litiumjonbatterier skulle börja säljas i stor skala är det oklart om det skulle gå att producera tillräckligt mycket litium för att tillgodose efterfrågan. Av den anledningen var det mycket intressant att läsa om Dr. Ceder  på MIT som har gjort ett program som kan analysera alla kända ämnen som skulle kunna lämpa sig för batterier. Litiumjon kommer inte att vara den enda eller slutgiltiga lösningen på batteriproblemet, vi kommer att se mycket innovation på det området de kommande decennierna.

Läs rapporten här.

Efter söndagens oljetoppmöte i Jeddah har Saudierna lovat att öka sin produktion av råolja till 9,7 miljoner fat per dag i juli och säger sig vara beredda att gå högre än så för att dämpa prisuppgången. Det är nu lite sanningen minut för Saudierna. De som ifrågasätter om de har någon reservkapacitet kommer att få en klarare bild av detta under sommaren och hösten. Även om Saudierna kan öka produtionen till en ny toppnivå är frågan om det räcker för att trycka den totala produktionen över den platå som den har befunnit sig på de senaste tre åren. Produktionsminskningen i många andra stora producentländer fortsätter obevekligt…

I Sverige kostar en liter 95-oktanig bensin nu över 14 kr.

Läs mer:

Preems vd spår fortsatt högt oljepris

Saudierna lovar att öka oljeproduktionen

Artikel på The Oil Drum med bra videoklipp

DNs ekonomikrönikör Johan Schück skriver i sin senaste krönika om hur prylarna tar allt mer av vår lediga tid i anspråk.

Det är ett mänskligt dilemma att samtidigt som vi blir allt rikare, är det allt svårare att hinna med. Inkomster och köpkraft ökar stadigt, men dygnet kan aldrig få mer än 24 timmar.
Därför känns tiden som allt knappare. Det räcker inte att öka produktiviteten på jobbet, utan även fritiden ska skötas rationellt. Annars hinner vi inte att göra allt som vi har råd med.
Åtskilliga moderna konsumtionsvaror är visserligen till för att spara tid. Men alla tillhörigheter måste skötas och få behövligt underhåll.
Många använder semestern till att jobba med fritidsstället. För somliga kan det vara en avkoppling, medan andra känner det som påtvingat.

Han hänvisar också till Staffan Burenstam Linders klassiska bok Den rastlösa nutidsmänniskan som jag verkligen vill läsa. Jag har en beställning liggande på biblioteket, men den verkar aldrig komma in.

En lösning på problemet med att tingen äter upp tiden är materiell enkelhet, en av hörnstenarna i frivillig enkelhet.

Jag har nu fört detaljerad kassabok i nästan tre månader och också utvärderat mina utgifter i en månadstabell för april och maj. Jag är förvånad över hur lätt utgifterna för utemat drar iväg. Fika, lunch och middag. Många gånger konstaterar jag i efterhand att jag inte ens var speciellt sugen på något. Men om man går till ett kafé är det lite svårt att låta bli att köpa. Samma gäller för lunch och middag. Kanske så mycket som hälften känns inte värt pengarna i efterhand. Även när jag varit själv har det hänt att jag tvingats kasta i mig någon skräpmat på grund av att jag planerat dagen dåligt.

Här gäller det att jobba proaktivt och föreslå alternativa sätt att umgås samt tänka igenom dagen på morgonen innan man går ut. Mitt mål är att de gånger jag går ut och äter ska jag efteråt känna att det verkligen var värt pengarna. Jag ska aldrig behöva köpa mat på grund av dålig planering, bara för att magen skriker.

Jag rekommenderar verkligen alla att prova på att göra steg tre och fyra i programmet. Ni kommer att få insyn i hur ni spenderar era pengar på ett sätt som i alla fall jag aldrig haft.

Okej, under veckan som gick har vi producerat totalt 8,9 kg sopor exklusive använda engångsblöjor. (Ska kolla upp vad snittvikten ligger på för dessa per vecka.)

Klicka på bilderna för att se en större version.

Vått hushållsavfall – 3 kg
I det våta hushållsavfallet hittar jag en hel del hushållspapper. Det skulle utan större problem gå att byta ut mot små kökshanddukar som tvättas samtidigt som övrig tvätt. Ska prova med detta och se hur det fungerar. Den andra reflektionen jag gör är att vi slänger en hel del mat. Dels är det sådant som blivit dåligt, dels skal och dylikt. Här ska jag prova att införa nolltolerans. Om vi bättre håller koll på rester i kylen ska det helt klart gå att minska ner mängden mat som slängs bort. Om vi bodde på landet och hade en bondgård i närheten skulle förmodligen några grisar leva gott på potatisskal och sånt. Känns trist att det går till förbränning.

Torrt hushållsavfall – 1,1 kg

I den torra delen av soporna som går till förbränning är det som väntat mest mjukplast av olika slag. Det är ganska många produkter som kommer i en plastförpackning som nog i regel är det bästa alternativet. Den är lätt, tålig och vid energiåtervinning bildas i princip bara koldioxid och vatten. Lite kuvert och kvitton ligger också i denna påse. Jag har tidigare lagt kuvert utan fönster i pappersinsamlingen, men det har jag fått lära mig att det är fel. Klistret ställer till det i pappersbruket. Jag försöker att få så lite fysisk post som möjligt och anmäler e-faktura för alla företag som kan skicka en sådan. Vår hyresvärd är lite efter på detta område, tyvärr. Även vår bank är väldigt duktig på att skicka en massa brev med erbjudanden som i regel inte är intressanta. Jag ska ringa och be dem sluta med det. Som ni ser var det också ett olycksfall i köksarbetet den här veckan…

Sammantaget vet jag inte om det finns så mycket att göra åt dessa sopor. Det man skulle kunna tänka sig är att återanvända påsarna för frukt och grönt, de är i regel inte skitiga.

Pappersförpackningar 0,8 kg

Inga direkta överraskningar när det gäller pappersförpackningarna heller. Grötförpackningen är ett exempel på en onödig rest. Själv gröten är förpackad i en plastförpackning och sedan den i pappersförpackningen som bara är för syns skull. Alternativen för att få bort denna är att antingen börja göra hemmagjord gröt till sonen, eller att byta till ett annat märke som har en bättre förpackning. Äggkartongen skulle helt klart kunna återanvändas, men det finns ingen butik med självplock av ägg i närheten av där vi bor. Mjölk på glasflaska går inte heller att få tag på så vitt jag vet.

Inte så mycket att göra åt dessa sopor heller, annat än att minska ner på förbrukningen av de varor som ger upphov till dem.

Glas- och metallförpackningar – 4 kg

Till att börja med måste jag påpeka att anledningen till att det är så mycket ölburkar och ölflaskor är att vi hade vänner över för att titta på fotbollsmatchen i onsdags. Normalt ser det inte ut så här efter en vecka…

Frågan när det gäller drycker är om det är bättre med en glas- eller metallförpackning? Jag håller på att undersöka hur det ligger till. Nästan allt går i alla fall in i retursystemet och de andra förpackningarna går till återvinning. Här finns det i alla fall stora möjligheter att välja förpackning. Det mesta finns i antingen metallburk eller glasflaska.

Sammanfattning
Hittills har jag hittat följande konkreta åtgärder för att minska sopmängden:

• Ingen dagstidning
• Tygblöjor istället för engångsblöjor
• Börja använda liten kökshandduk istället för hushållspapper
• Undersöka att göra gröt själv till sonen eller hitta märke utan dubbla förpackningar
• Återanvända påsar för frukt och grönt

9 kg avfall på fem dagar skulle innebära att vi landar på ungefär 650 kg för hela hushållet per år. Utmaningen nästa vecka är att minska ned på mängden vått avfall.