Archive for augusti, 2011

31 augusti, 2011

Släng inte maten…igen

av jstenling

Sedan mitt förra inlägg om att inte slänga maten har flera vänner sagt att de blivit inspirerade och börjat försöka bättra sig när det vad som åker i sopkorgen. Roligt och motiverande att veta att i alla fall några blir inspirerade!

Här kommer lite fler tips om hur du kan hjälpa till att minska matsvinnet:

I butiken

  • Tidigare var jag en utpräglad “datumjägare” på alla datummärkta matvaror. Alltid köpa mjölken med “bästa” datum osv. Konsekvensen av detta blir ju dock bara att risken för att butiken måste kassera varor ökar. Nu försöker jag tänka när vi kommer att ha konsumerat det jag köper. Mjölk till exempel stannar aldrig mer än 3-4 dagar i kylskåpet och då räcker det om “bäst före” är fyra dagar framåt i tiden.
  • Välj frukt och grönt så att mognaden är anpassad till konsumtionsdagen. När det gäller exempelvis bananer kan man ta några som är mogna, några som är halvmogna och några som är omogna. Butiken slipper kassera och du får godare mat.
  • En del butiker har börjat med reakorg för bröd som håller på att gå ut på datum. Köp och frys in detta bröd. Om det är butiksbakat kan man med fördel skiva det innan man fryser in. Allt man stoppar i en brödrost smakar gott!
  • Fråga din handlare hur butiken hanterar färsk- och frysvaror som håller på att gå ut på datum. Säg att du gärna skulle vilja att de la varor med kort datum i en särskild kyl/frys. Köp dessa varor!
  • Om butiken har manuell chark, be att få köpa stumparna som blir kvar när man skivar exempelvis skinka. Funkar perfekt i pastasåser, pajer och liknande.

Det är vi som konsumenter som indirekt får betala för allt som butiken kasserar med högre priser.

Om ni har fler tips, kommentera gärna!

Annonser
29 augusti, 2011

Veckans IN:UT

av jstenling

IN

  • Om arternas uppkomst – Charles Darwin

UT

  • Fem kablar och två headset (Tradera)
  • Två böcker (Stadsmissionen)

Summa –8 prylar sen förra rapporten. Att det till och med går att sälja begagnade kablar på Tradera bevisar för mig att det finns en marknad för allt, bara priset är det rätta. Visserligen kanske det inte är ekonomiskt motiverat (om man ser till nedlagd tid) att göra det, men tillfredställelsen att veta att det kommer till nytta istället för att åka till tippen gör det värt besväret för mig. När man väl lärt sig hur Traderas gränssnitt fungerar går det snabbt att lägga upp nya objekt. Säljandet fortsätter denna vecka.

25 augusti, 2011

Snart slocknar glödlampan

av jstenling

Den första september 2009 förbjöds alla matta glödlampor och klara glödlampor på 100 Watt. Året därpå var det dags för klara glödlampor på 75 Watt och från och med den första september i år är det inte längre tillåtet inom EU att sälja glödlampor med effekten 60 Watt. Från och med nästa år är det inte tillåtet att sälja glödlampor på 40 eller 25 Watt. (Formellt sett är det tillåtet att sälja det lager man har kvar.)

Beslutet kommer från EUs direktiv om Ekodesign och belysning är den femte gruppen som tagits upp till omröstning inom ramen för direktivet. När hela utfasningen är genomförd kommer den att spara 40 TWh i EU årligen. Det motsvarar elproduktionen från mellan 4-6 kärnkraftreaktorer, beroende lite på hur man räknar.

Om du tittar i affären på hyllan där lamporna står märker du att merparten av utrymmet ersatts av lågenergilampor och halogenlampor. Lågenergilamporna ger en energibesparing på ungefär 80 procent, halogenlamporna ungefär 30 procent. Längre fram i tiden kommer kraven att skärpas ytterligare på dessa lampor.

Lågenergilampor har funnits länge nu och går att få tag på ganska billigt, även om kvaliteten på ljuset varierar en hel del. Flera av mina lågenergilampor börjar ha 10+ år på nacken och fungerar fortfarande tillfredställande.

Lysdiodlampor är det som just nu utvecklas snabbast. De är fortfarande dyra, ungefär som lågenergilampor var för 10-15 år sedan, men är väldigt energieffektiva och har en på pappret extremt lång livslängd. En vanlig uppgift är 25 000 timmar vilket motsvarar typ 20 års normalt användande!

Det är naturligtvis en utmaning för belysningsbranschen att gå från glödlampor med en livlängd på 1000 timmar till lysdiodlampor med 25 000 timmar. För att bibehålla samma volym som tidigare kommer man att behöva övertyga konsumenterna om att skaffa betydligt fler ljuskällor i sina hem än vad som är fallet idag. Det finns en stark korrelation mellan hur rikt ett land är och hur många ljuskällor vi har hemma. Tillväxtpotential finns såklart i alla utvecklingsländer, frågan är dock om vi i rika världen är beredda att dubbla eller trippla antalet armaturer vi har hemma?

Utfasningen av glödlampan är ett exempel på hur lagstiftaren kan tvinga fram ett teknikskifte till bästa tillgängliga teknik när konsumenterna själva inte vill göra det. De brister som finns med lågenergilampor och lysdiodlampor gällande färg på ljuset, dimensioner osv kommer säkerligen att rättas till ganska snabbt nu när alternativet inte längre finns tillgängligt.

23 augusti, 2011

Bilberoendet måste öka!

av jstenling

Bil Sweden, bilbranschens intresseorganisation kommer då och då ut med olika undersökningar för att påvisa hur viktig bilen är för Sverige. Den senaste siktar in sig på att bilden av den kollektivtrafikåkande kvinnan är en myt. Enligt undersökningen utgör bilresor 73 procent av kvinnors resor att jämföra med 76 procent för män. Kvinnor är alltså ungefär lika beroende av bilen som män, vilket alla som gör en gallup i bekantskapskretsen sannolikt snabbt skulle komma fram till.

Enligt undersökningen uppger nu 60 procent av alla svarande att de är helt eller ganska beroende av bilen. Intressant är också att 74 procent av de svarande anser att miljövänliga bilar och förnybara bränslen är det långsiktigt viktigaste för hållbar miljö. Endast 23 procent menar att ett minskande av privatbilismen är det viktigaste.

Nu är det ju inte så att ett ökat bilberoende är en naturlag utan det beror på en mängd faktorer som hur vi bygger våra städer, vilka fritidsintressen vi har, bekvämlighet och annat. Som utvecklingen ser ut nu talar många om att vi ska verka för ett minskat bilberoende, men agerandet leder i motsatt riktning med geografisk utglesning, externa köpcentrum, nya motortrafikleder osv. Christer Ljungberg skriver ofta och väl om bland annat detta.

Bil Sweden är duktiga på att trumma i oss budskapet att utan bilen stannar Sverige och det kan väl till viss mån stämma om man menar hur Sverige ser ut idag. Frågan är hur vi vill att Sverige ska se ut om några decennier?

En annan sak som jag retar mig på är att man ständigt lyfter fram att det är människor i glesbygd som är beroende av bilen samtidigt som den allra, allra, största delen av alla bilresor företas i tätort. Det bor liksom inte så många människor på landet som kan köra bil, därav namnet “glesbygd”. Hälften av alla bilresor är under fem kilometer och skulle alltså kunna göras med annat transportmedel.

Läs resultatet av SKOPs undersökning här.

22 augusti, 2011

Veckans IN:UT

av jstenling

IN

  • Inget

UT

  • En bläckstråleskrivare, Canon PIXMA MP150 (Tradera)
  • Ett par dragremmar (Tradera)
  • Tre böcker (Stadsmissionen)

Bonus

Rensat från hemmet:

  • En snurrfåtölj (Stadsmissionen)
  • En golvlampa (Stadsmissionen)
  • En pall (Stadsmissionen)

Summa –6 prylar (exkl bonus) sen förra rapporten. Kompisen som förra veckan kommenterade att vi verkar rensa mycket i familjen ertappades med två stora papperspåsar på väg till Stadsmissionen! Har lagt ut hälften av alla rensade kablar på Tradera och har redan bud på några av dem. Är på jakt efter bra mörka strumpor i bomull eller bambu. Tacksam för tips!

17 augusti, 2011

Tidsbristen

av jstenling

Jag räknar till sju urverk i vårt hem. Tretton om man inkluderar mobiltelefoner och datorer. Jag hör tickandet i alla rum. Vart jag än vänder blicken kan den falla på en urtavla för att säkerställa att ingen tid går förlorad. Men vad är det som går förlorat när vi ständigt sneglar på hur visarna rör sig över urtavlan?

Bodil Jönsson skriver i Tio tankar om tid:

I mitt liv finns det inte så många idoler. Kanske bara en: min farmor. Hon dog innan jag fyllde sju år. Det är hon som dominerar de få konkreta minnen jag har av barndomen.

Orsakerna till det starka minnet av farmor år säkert många, men just nu tänker jag främst på en: min farmor hade inte ont om tid. Med våra mått mätt hade hon ont om plats, ibland säkert ont om mat, värme och ljus. Men hon hade inte ont om tid. Det kändes inte så för henne; hon såg inte på livet på ett sådant sätt.

Två generationer senare tillhör jag en generation och en kultur som inbillar sig att den har ont om tid. Ont om det enda en människa har.

Att komma för sent betraktas som ofint i vår kultur. Man ska inte slösa med andras tid, sägs det. Fostrad som jag är håller jag på dygden i att passa tiden. Men var finns stunderna för reflektion om dygnets timmar ska styras med minutprecision?

Just nu när jag är föräldraledig känner jag att jag har gott om tid. Jag funderar på hur allt ska gå ihop när jag ska börja jobba igen. Lämning, arbete, hämtning, matlagning. Allt måste klaffa in i minsta detalj, annars kommer adrenalinpåslaget: “Inte komma försent, inte komma försent.”

I takt med att arbetsinkomsten per timme ökar, kostar det mer och mer att ta ledigt. Vi har aldrig haft större möjlighet än nu att minska vår arbetstid med bibehållen levnadsstandard, ändå det ökar den.

Vad krävs för att vi ska växla in på ett spår med mer upplevd fri tid i vardagen?

Etiketter:
15 augusti, 2011

Veckans IN:UT

av jstenling

IN

  • Kristallögat – P O Enquist
  • Livläkarens besök – P O Enquist
  • Boken om Blanche och Marie – P O Enquist
  • Walden – Henry David Thoreau

UT

  • En ramad Salvador Dali plansch (Stadsmissionen)
  • Ett par gamla Asics Foundation joggingskor (Stadsmissionen)
  • En t-shirt (Stadsmissionen)
  • Ett pannband (Stadsmissionen)
  • Två udda strumpor (energiåtervinning)

Summa –3 prylar sen förra rapporten. Har ett gäng saker ute på Tradera. Slutligen har jag också börjat rota i mitt kabelförråd. En vän kommenterade att vi verkar rensa mycket i familjen. Jag tror det är tvärtom, de är alla andra som rensar för lite! Sätt igång!

11 augusti, 2011

Om förråd förr och nu

av jstenling

Definition av förråd i SAOB:

samling av förnödenheter; upplag, lager, nederlag (av ngt); särsk. om samling av livsförnödenheter o. förbrukningsartiklar o. d., proviant, munförråd; äv. allmännare: (hopad l. tillgänglig) mängd (av ngt), tillgång (på ngt); ofta i pl. (utan ngn eg. bet.-skiftning).

För tidigare generationer låg ordets betydelse i den första meningen. Ett förråd av saker man behövde för att överleva.

För dagens människor är förrådet istället en plats där vi magasinerar allt skräp vi av olika anledningar har samlat på oss. En del är sådant vi använde tidigare men ej längre behöver, annat vi köpt i onödan. Gemensamt för båda kategorierna är att vi av olika anledningar inte gör oss av med skräpet.

Tyvärr är det ytterst få saker som vinner på att magasineras. Det mesta kommer aldrig till användning och det som skulle kunna göra det är hopplöst föråldrat när man väl plockar fram det.

Avveckla förrådet:

  1. Sluta skaffa en massa skräp.
  2. Sälj sakerna när de  har ett marknadsvärde, efter några år är det för sent.
  3. Ge bort det du inte kan sälja till familj, vänner eller välgörenhet.
  4. Återvinn det som blir över.
8 augusti, 2011

Släng inte maten

av jstenling

KfS och SIK har i en rapport från 2008 kommit fram till att vi i Sverige slänger 900 000 ton mat i onödan varje år. Jag tror att matslängandet lider av de små stegens tyranni. Alla människor slänger lite mat varje dag. Man ser bara det man själv slänger och inser inte att om man lägger ihop detta för ett helt land blir det enorma mängder mat! Det handlar om femtio långtradare fulla med mat varje dag som körs iväg till förbränning eller kompostering! KfS säger att var fjärde matkasse som bärs hem åker i soporna.

Den första april beslutade jag om nolltolerans för slängd mat i vårt hem. Som i de flesta hem var det mest frukt och grönsaker som ibland hann passera ätbarhet, men även sparad mat i lådor blev ibland liggande för länge i kylen.

Efter ett par månader då vi verkligen lyckats med att inte slänga någon mat alls förutom skal och liknande hävdar jag att huruvida man slänger mat eller inte primärt är en inställningsfråga. Om man bestämmer sig för att inte slänga någon mat tar man de steg man behöver ta för att inte slänga någon mat.

Så här gör vi:

  • Vi planerar våra matinköp och veckohandlar. Vi har en veckomatsedel med vilka rätter vi ska äta men bestämmer inte i förväg vad vi ska äta vilken dag.
  • Vi inventerar kylen varannan dag och om det finns något som börjar sjunga på sista versen ser vi till att äta upp det.
  • All tillagad mat som blir över sparas, även när det är mindre än en portion. Märk lådan med datum och innehåll, in i kylen. För att det ska vara någon mening att spara maten måste den förstås ätas upp. Kolla alltså kylen varannan dag och inventera vad som finns i lådorna. När jag jobbade hände det att jag kom till jobbet med tre olika rätter som tillsammans blev en lagom portion.
  • Alla som har barn vet att barnens tallrikar kan vara en källa till överbliven mat. Jag tycker det är svårt att bedöma hur mycket som ska läggas på tallriken. Oavsett hur man gör blir det mat över. Min lösning är att jag själv tar en mindre portion till att börja med. Om det blir över på barnens tallrikar äter jag upp deras mat. Om jag fortfarande är hungrig efter det tar jag mer från grytan. För en del känns det kanske äckligt att äta andras mat, men jag känner många pappor som agerar hushållsgris i sina familjer. Självklart äter jag inte deras mat om de är sjuka.
  • Se sanningen i vitögat och inse att ni inte äter fem frukter om dagen som Livsmedelsverket rekommenderar. Köp mindre frukt! Kompletteringshandla när det börjar ta slut.

KfS står bakom webbplatsen Släng inte maten. På den här sidan har de samlat massor med tips om hur du minimerar ditt matsvinn. Det finns även gott om annan matnyttig information på webbplatsen.

Etiketter:
3 augusti, 2011

Badskumt

av jstenling

image

Jag tror att jag är ganska representativ för de flesta män när det gäller användandet av hygienprodukter. Tvål, schampo, deodorant, hudkräm, raktvål, parfym och tandkräm är det jag använder mig av på regelbunden basis. Trots det tyckte jag att Katarina Johanssons bok Badskumt var riktigt intressant. Om du någon gång stått och läst innehållsförteckningen på någon av produkterna i badrummet och funderat på vad det egentligen är du använder för något kommer du att känna dig både upplyst och en aning förvirrad efter att ha läst boken.

Huvuddelen av boken upptas av en genomgång av vad olika produkter egentligen innehåller och vilka ämnen som är omstridda av olika anledningar. Zinkpyrition, ftalater och parabener är några av dessa där det första är akut giftigt för vattenlevande djur och de två senare är östrogenliknande och misstänks påverka mäns fertilitet. Sida upp och sida ner går Katarina igenom vad som döljer sig bakom namnen på innehållsförteckningen. Någonstans här börjar man känna sig lite snurrig och undrar hur det kommer sig att alla dessa ämnen måste användas? En snabb titt i mitt eget badrumsskåp avslöjar att mina produkter innehåller många av de ämnen som anses skadliga antingen för miljön, mig själv, eller båda delarna.

Några saker i boken som fastnade särskilt i mitt huvud var:

  • Huvudingrediensen i de flesta produkter är vatten (aqua)! Det står i och för sig på förpackningen, men oftast tänker man inte på det. Problemet med vatten är att hållbarheten försämras och då behöver man tillsätta konserveringsmedel.
  • För att uppväga nackdelar med ett ämne måste man ofta tillsätta flera andra. Till exempel är sodium laureth sulfate som finns i typ alla tvålar uttorkande, vilket betyder att man måste tillsätta återfuktande ämnen för att motverka detta. Färre ingredienser är alltså i regel bättre.
  • Många ämnen tillsätts för att en produkt ska bete sig på det sätt som vi har vant oss vid. Ett schampo ska till exempel skumma på ett visst sätt, trots att det inte är skummandet som är avgörande för hur rent håret blir.
  • Många dåliga ämnen är färg-, parfym- eller konserveringsmedel.
  • Köp inte produkter med zinkpyrition, triclosan, parabener och ftalater.

Jag är inte så jätteorolig för min egen del när det gäller de flesta ämnen som finns i kosmetikprodukter. De östrogenlika oroar mig och dem vill jag undvika. Men i det stora sammanhanget handlar det förstås om varför vi ska skeppa ut alla dessa olika kemiska föreningar i våra vattendrag när det finns snällare alternativ som fungerar lika bra?

Känslan efter att ha läst Badskumt påminner mycket om hur jag kände mig när jag läst Den hemlige kocken. Lite småförbannad, men samtidigt uppgiven. Hur ska man bära sig åt för att undvika ämnen som antingen är direkt skadliga eller bara finns där för att täcka upp för att tillverkaren använder sig av billiga, dåliga huvudingredienser? Att stå och läsa innehållsförteckningar varje gång man handlar är inte speciellt roligt i längden.

Läs ett smakprov av boken