frivillig enkelhet

Robert Rapier skriver om EIAs Energy Outlook för 2010. Han har med några intressanta grafer.

Grafen visar att efterfrågan på olja år 2030 förväntas vara 105 miljoner fat per dag. “Unidentified Projects” är gapet mellan ökad efterfrågan och vad nuvarande fält förväntas kunna producera. För att möta efterfrågan måste alltså oljeindustrin hitta fält som producerar 43 miljoner fat per dag år 2030. Jag är skeptisk till att detta är möjligt.

Robert skriver om den här grafen som visst alltid finns med i rapporten och blivit något av en skrattavla. Oljeproduktionen har minskat i USA i mer än 30 år, men EIA prognosticerar fortfarande att nästa år ska den börja öka igen.

På The Oil Drum finns två inlägg som propagerar för och emot att EIA med denna rapport tar ytterligare ett steg mot att anamma Oljetoppen. Min tolkning är att både EIA och IEA successivt för varje år nu drar ner sina prognoser för produktionen. Visst kan en del av detta säkert förklaras med lägre BNP på grund av några förlorade år under finanskrisen, men den förklaringen håller knappast under hela prognosperioden. Vi får väl se om nästa års prognoser blir mer optimistiska igen.

Jag kunde inte låta bli en referens till den briljanta Facebookgruppen.

Jag lyssnade på Klotet och ett reportage från Swedish Biogas fabrik i Örebro. I takt med att utbyggnadstakten av biogasproduktionen nu öker kommer restavfallet inte att räcka till. För att fylla jästankarna kör man istället på med prima spannmål. När Tomas Hägle får frågan om det verkligen är vettigt att göra biogas av råvaror som skulle kunna bli mat så säger han att man måste betrakta det som en “övergångsgröda”. Det är exakt samma argument som framförs av de som är i etanolbranschen. Etanolen ska ses som ett “övergångsbränsle”. Vän av ordningen frågar sig vad det är vi ska övergå till? Det hela påminner mig om den klassiska planen som exempelvis kan se ut så här:

Bild: Tigtog

I biobränslekretsar:

1. Börja producera biobränsle från restavfall.
2. När restavfallet inte räcker, gå över till prima råvara.
3. ?????
4. PROFIT

Varje analys av hållbarheten i transportsystemet måste rimligtvis börja med att man tittar på vilken mängd energi som det hållbart är möjligt att omsätta i transportsektorn. Tyvärr blir det så fort man börjar räkna väldigt uppenbart att den framtida transportapparaten måste se radikalt annorlunda ut jämfört med den nuvarande och då är det enklare att tala om “övergångsbränslen” på marginalen och köra på som vanligt med bensin och diesel.

Eller som Charlott Gissén uttrycker saken:

Det bästa vore naturligtvis att vi slutade köra bil och åka flygplan allihop, men vi måste ju ändå på något sätt få samhället att fungera.

Arbete pågår att ta fram en svensk biogasstrategi. En första delrapport har redan kommit. Det jag skulle vilja se är ett strategiarbete som syftar till att ställa om sveriges transportapparat till säg 20% av dagens energiförbrukning som tak. På den nivån skulle biobränslen kunna göra mer nytta än på marginalen.

Läs hela bloggposten på Klotet, den innehåller mycket matnyttig information!