frivillig enkelhet

Marie-Louise tipsar om Klotet i P1 som är ett program och en blogg från Vetenskapsradion.

Klotet är en blogg som drivs av Vetenskapsradion för alla som är intresserade av de ödesfrågor som väntar mänskligheten. Kan klimatförändringarna stoppas? Hur ska jordens vatten, mat och mineraltillgångar fördelas? Vilka forskare och tänkare sitter inne med de mest lovande lösningarna?

Bloggen är en mötesplats för samtal, men också ett öppet redaktionsmöte. Klotets redaktion kommer lägga ut hela oklippta intervjuer så snart de är gjorda och långt innan de är sända. Dina synpunkter och idéer till intervjupersoner, uppföljande frågor och nya ämnen kommer att påverka hur veckans radioprogram växer fram.

Hittills finns sex program tillgängliga som poddradio. I etern sänds programmet i P1 kl 13.20 på onsdagar med repris 19.03 på torsdag och 01.03 natten mot fredag.

Tjänstedilemmat beskrivs enklast med ett exempel. En metallarbetares löneökning kan förklaras av att teknikutvecklingen leder till ökad produktivitet. Men om metallarbetaren är gift med en sjuksköterska – och könsrollerna är de konventionella! – så kan de över köksbordet enas om att även hennes lön bör stiga i samma grad. Båda utför ju viktiga arbeten. En sådan löneföljsamhet är lätt att motivera för att inte vissa grupper ska halka efter. Men hennes arbete kan inte effektiviseras i samma grad. Högre lön betyder högre kostnad för vården. Detta är tjänstedilemmat och det kan inte lösas med industriell tillväxt.

Påståendet är inte speciellt kontroversiellt. Dilemmat förklaras i grundläggande nationalekonomikurser där det konstateras att i länder med låg produktivitet (BNP/capita) är tjänster ofta relativt billiga och omvänt i länder med hög produktivitet. Tjänstedilemmat har inget att göra med om huruvida tjänsten utförs i offentlig eller privat regi. Det handlar helt enkelt om att det inte går att effektivisera tjänsteproduktion på samma sätt som industriproduktion. Om alla sektorer ska ha en jämförbar löneutveckling måste tjänstesektorns lönekostnad på sikt växa i förhållande till industrins. Om så inte sker kommer antingen de tjänsteanställdas löner att försämras i relation till de industrianställda, eller så kommer tjänstesektorns andel av ekonomin att krympa.

Det finns många viktiga insikter som bygger på denna, men den kanske viktigaste tycker jag är att oavsett hur snabbt ekonomin växer kommer vi inte att ha råd med mer tjänster eftersom kostnaden för tjänsterna kommer att öka ungefär lika mycket som den ekonomiska tillväxten. Det politikerna säger om att vi behöver ekonomisk tillväxt för att ha råd med vård, skola och omsorg är alltså en sanning med modifikation.

Jag har tidigare skrivit om Jevons paradox:

Jevons paradox lyfts ofta fram av kritiker till energieffektivisering. De menar att det spelar ingen roll om vi effektiviserar energianvändningen eftersom detta kommer att leda till minskad efterfrågan på energi, detta sänker energipriset och det lägre priset kommer då att leda till att efterfrågan på energi ökar till den ursprungliga nivån uppnåtts igen.

Christer Sanne pratar i Keynes barnbarn om Rekyleffekten. Detta handlar i princip om Jevons paradox. Ett exempel Sanne tar upp i boken är hur en normalbil under de senaste 30 åren förbrukat ungefär samma mängd bensin. Den förbättrade effektiviteten har helt enkelt tagits ut i högre motorstyrka och fler finesser i bilen som gjort den blivit tyngre.

Rekyleffekten är ett fundamentalt problem som säger att det inte går att effektivisera sig till en lägre resursförbrukning när det råder frihet i hur mycket man får köpa och sälja av en vara eller tjänst.

Jag har sedan länge haft Christer Sannes bok Keynes barnbarn på min läselista. För inte länge sedan läste jag en debattartikel av honom där han för fram tesen om arbetstidsförkortning som en lösning både på den ekonomiska krisen och den ekologiska krisen. Artikeln aktualiserade mitt intresse för boken och när sedan en god vän tog upp ämnet arbetstidsförkortning som ett svar på den stigande arbetslösheten tog jag mig i kragen och lånade boken på stadsbiblioteket.

Keynes barnbarn bygger på en essä som J M Keynes skrev på 30-talet där han förutspådde hur den ekonomiska tillväxten skulle möjliggöra att hans barnbarn kunde tillgodogöra sina behov med bara några timmars arbete per vecka. Keynes fick rätt vad gäller den ekonomiska tillväxten, men han fick fel vad gäller arbetsinsatsen. Visst växlades högre produktivitet till en början mot mer fritid, men denna växling tog slut när målet 40 timmars arbetsvecka uppnåddes på 70-talet. Sedan dess har all förbättrad produktivitet tagits ut som högre löner.

I boken beskriver Sanne hur arbetstiden och konsumtionen utvecklats under 1900-talet. Hur sambandet mellan ökad konsumtion och ökad lycka blir svagare och svagare ju högre genomsnittlig inkomst en arbetare har. Att det faktiskt finns en gräns för hur mycket konsumtion planeten tål. En evig ekonomisk tillväxt är helt enkelt inte möjlig. I två intressanta kaiptel tecknar sanne en idéhistorisk bild av hur synen på konsumtion har ändrats under 1900-talet. Från att varit behovsstyrd är idag en allt större del av vår konsumtion en del av ett identitetsskapande. I bokens avslutning föreslår Sanne en mängd åtgärder och politiska reformer som skulle kunna styra samhällsutvecklingen ifrån den tillväxt- och konsumtionsinriktade nuvarande ordningen till en mer harmonisk och hållbar där vi i större utsträckning utnyttjar vår förbättrade produktivitet för att förkorta arbetstiden.

Jag tycker att boken på ett bra sätt sammanfattar många tankar och idéer som jag skrivit om tidigare. Den förklarar också ett par viktiga begrepp som får dåligt genomslag i debatten, jag tänker återkomma till dessa i några separata inlägg. Debattartikeln jag länkar ovan bygger till stor del på argument framförda i boken. Om du finner den intressant kommer du säkert att uppskatta boken.

Christer Sanne har en hemsida där han skriver mer om sina forskningsprojekt. Det finns där också länkar till debattartiklar han skrivit och mycket annat.

Länk till bokens första kapitel

Som ni har märkt har det varit tyst på bloggen under januari. Det är min avsikt att vara något mer aktiv framöver. Det är roligt att se att antalet besökare håller sig på en stadig nivå trots att inget nytt material har tillkommit på sista tiden. Det tyder på att även nya besökare finner bloggen intressant.