frivillig enkelhet

Rergeringen bjuder in företrädare för företag och organisationer som ska komma med förslag till höstens klimatproposition. Jag vill skicka in lite egna förslag. Tiden för teknikoptimism och tron på att "hållbar tillväxt" kan lösa problemet är över. Nu behöver vi radikala idéer som ändrar samhället i den hållbara riktning vi behöver.

Istället för fortsatt utbyggnad av motortrafiklederna, gör om en fil till en cykel och mopedfil

Medelhastigheten i rusningstid är så låg att det skulle gå lika snabbt att cykla eller åka elmoped. Motortrafiklederna utgör de kortaste vägarna för att förflytta sig över längre avstånd och de borde vara öppna även för miljövänliga fordon.

Stoppa byggandet av alla köpcentrum som ligger utanför stadskärnorna

Satsa på de befintliga centrum som finns. Gör de bilfria och prioritera människor och cyklar istället.

Stoppa omedelbart satsningen på etanol som biodrivmedel

Använd pengarna till att forska fram energieffektiva elfordon. Det finns ingen anledning att premiera bränsletörstiga etanolfordon på det sättet vi gör i Sverige idag.

Instifta en ingen-bil-premie

De hushåll som inte har någon bil får en skatterabatt på exempelvis 25 000 kronor varje år.

Stoppa byggandet av alla nya elkraftverk

Så länge det är mer samhällsekonomiskt gynnsamt att energieffektivisera ska vi inte bygga några nya kraftverk i landet.

Inför flygskatt på alla inrikes sträckor där det finns alternativa transportslag som inte tar längre tid att nyttja

Praktexemplet är Stockholm – Göteborg. Det ska inte vara ekonomiskt lönsamt att ta flyget vid något tillfälle.

Använd spillvärmen från kärnkraftverken

Bygg enorma växthus för att odla grönsaker. Bygg fjärrvärme. Att vi skeppar ut 126 TWh rakt i havet varje år är inget annat än en nationell katastrof.

Vilka radikala idéer har du?

Gisela Linde som skrivit boken Lev enklare – Idéer för en hållbar livsstil gästade Go’kväll i SVT och talade om boken.

Länk till programmet på SVT Play

Intervjun börjar ungefär sju minuter in i programmet.

Jag har tagit påskledigt från bloggandet och ägnat tiden åt att umgås med min familj uppe i Norrbotten (Piteå). Nu ska jag försöka komma igång igen!

Det har gått en väldigt bra serie om miljölarm på P1. De har bland annat haft program om havet, skogsdöden, ozonhålet och såklart klimathotet. Väl värt att ladda hem och lyssna på! Jag laddar telefonen full med program som jag lyssnar på när jag är ute och promenerar med barnvagnen, helt perfekt.

Här hittar du programmet.

Jag har läst på flera håll att det håller på att ske ett skifte i USA från att ta på sig mer skulder för att konsumera. I takt med att ekonomin försämras har fler och fler börjat ställa in sig på att leva enklare för att betala av sina skulder. Nu har även Time Magazine en artikel om fenomenet. Det är fortfarande på spaningsstadiet, men det blir intressant att se hur det utvecklar sig. Frågan är förstås också om det är ett temporärt fenomen, eller om det kan bli en katalysator mot mindre konsumtionsstress även i framtiden.

Sakerna vi har omkring oss har flera olika syften. De fyller i regel någon funktion. En bil kan man transportera sig i, en teve kan man titta på och så vidare. Men vi köper inte bara saker för att de är funktionella. Våra konsumtionsval styrs även av andra saker. Vi använder saker för att signalera till omgivningen. Att till exempel köpa en dyr bil betyder inte bara att vi (förhoppningsvis) kan färdas bekvämt, det signalerar också att vi har gott om pengar. Bilen utgör en symbol för vår framgång.

Om vi utgår från att människor har ett behov av att visa omgivningen att de är framgångsrika har vi här ett stort hinder på vägen mot en livsstil byggd på mindre konsumtion. Det är betydligt svårare att signalera med något som inte existerar.

Frågan är om vi kan nå bortom att använda materialla ägodelar som symboler. Det skulle i så fall kräva en rätt så fundamental omläggning av de nu gällande symbolvärdena. Kanske är det inte ens möjligt inom den konsumtionsram vi lever. Om vi ska nå dit är det hög tid att börja fundera på vilka symboler som skulle behövas för att signalera detta alternativa sätt att leva och hur vi laddar dessa med positiv energi.

Jag försöker leta rätt på alla i Sverige som lever i frivillig enkelhet. Antingen är det så att det inte finns speciellt många, eller så är de inte så flitiga Internetanvändare. Oavsett vilket, om du själv lever i frivillig enkelhet eller känner någon som gör det vill jag gärna få reda på det. Skriv en kommentar till det här inlägget och berätta, eller skicka ett brev till mig.

Nu senast i programmet debatt i SVT. Som vanligt var det också en extremt förutsägbar debatt. Ebba von Sydow och Isabella ”Blondinbella” Löwengrip förklarade hur ”roligt” det är med shopping, Fredrick Federley sjöng handelns lov, oklart om han likställde handel med konsumtion. Maria Wetterstrand var politiskt korrekt och likställde ökad konsumtion med ökad psykisk ohälsa. Sen var det någon komiker där som sa att han inte alls var ung och arg för att sedan direkt komma med aggressiva påhopp mot Ebba och Isabella. Ann Heberlein (igen!) anlade ett akademiskt ”objektivt” perspektiv och försökte nyansera bilden något. I det stora hela en helt meningslös diskussion.

Några frågor som borde ha diskuterats:

• Konsumtionen ökar i takt med tillväxten, om hundra år konsumerar vi åtta gånger så mycket per capita. Är det rimligt? Klarar planeten av det?
• Fredrick Federley gjorde en stor poäng av att människor är intelligenta och kan ta sina egna beslut. Jag tror han överskattar vår förmåga att stå emot reklam. Är vi verkligen så förnuftiga att vi inte påverkas av kommersiella budskap?
• Varifrån kommer behovet att handla så mycket saker som är uppenbart onödiga?
• Vilket ansvar har vi att se till att de människor som till exempel tillverkar våra kläder får vettigt betalt och lever i en miljö som inte förstörs av produktionen?

Jag tror att Fredrick Federley belyser det kanske största problemet när han säger att människor är kapabla att ta egna beslut. Visst är det så, men merparten av alla beslut vi fattar varje dag sker omedvetet per automatik. Om du varje gång du står inför ett köpbeslut skulle börja ställa dig exempelvis ovanstående frågor skulle det kanske inte vara fullt så lätt att hala fram plånboken. Bättre då att stoppa huvudet i sanden och shoppa loss!

Även Anki har skrivit ett inlägg om programmet.

Jag har uppdaterat mina sidor om frivillig enkelhet. Målet är att dessa sidor ska vara de bästa i Sverige om ämnet varför alla tips om saker som saknas eller som ni tycker borde finnas med mottages tacksamt.

Frivillig enkelhet

I bondesamhället fanns det ingen ekonomisk tillväxt att tala om. Beroendet av manuellt arbete och att leva av det jorden gav gjorde att det inte var möjligt att i någon större utsträckning öka sin konsumtion. När den industriella utvecklingen kom igång började också produktiviteten att öka i takt med att allt fler arbetsuppgifter mekaniserades. Färre kunde producera mer. Grunden för ekonomisk tillväxt var lagd.

Sedan 1950-talet har Sveriges nationalprodukt ökat ungefär fem gånger. Fram till 1970-talet gick också det ökande välståndet hand i hand med att människor blev mer nöjda med sina liv. Sedan 70-talet har dock den ökade konsumtionen inte givit någon utväxling i högre upplevd lycka.

Om man antar den enligt ekonomer mediokra tillväxten 2% per år kommer vi att fördubbla konsumtionen igen på bara 35 år. Efter ytterligare 35 år kommer konsumtionen vara fyra gånger så stor som idag och en bit in på 2100-talet kommer den att vara åtta gånger så stor som idag. Detta på bara lite drygt hundra år!

Jag menar att vi måste sätta oss ned och fundera på i vilken riktning vi vill ta vårt samhälle. Är det rimligt att all ökad produktivitet tas ut som ökad konsumtion, eller ska vi kanske börja fundera på att ta ut en del som minskad arbetstid? Sedan lagstiftningen kring 40-timmars veckan trädde i kraft 1970 har den totala arbetstiden ökat.

Vi behöver inte arbeta så mycket som vi gör idag för att ha en dräglig levnadsstandard. Tyvärr är det ekonomiska systemet vi lever i uppbyggt på så vis att mer alltid är bättre. Vi konsumerar för konsumerandets skull, utan att fundera på om det har någon nytta. Jag tror inte heller att vi kommer att bli lyckligare människor av det.

En miljöintresserad kompis hade en diskussion med en likasinnad kollega på jobbet. Kollegan sa då det som när man hör det är alldeles självklart men som aldrig slagit mig själv: parkeringsavgifter är ett incitament att använda bilen. Om du vill vara miljövänlig och ställa bilen för att åka kollektivt straffas du och tvingas betala en avgift.

Om man exempelvis bor i Stockholms innerstad kostar det 30 kr/dygn eller 600 kr/månad att parkera bilen om man har boendeparkeringstillstånd. Om man inte har det så kan det utan problem kosta 8 kr/timma.

Ur miljöhänseende borde det självklart vara gratis att parkera bilen. Jag tror till och med att det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att betala människor för att ställa bilen om de bor i städer med trängsel på gatorna i rusningstid.

Jag vet inte hur mycket pengar städerna får in på parkeringsavgifter, men för miljöns skull så borde avgifterna tas bort. Detta är ett typiskt exempel på en målkonflikt mellan miljö och ekonomi.