frivillig enkelhet

Jag har länge tänkt gräva lite djupare i kostnaden för att bygga nya elkraftanläggningar av olika slag. När det diskuteras kärnkraft kontra vindkraft så lyfts just den ekonomiska aspekten ofta fram som ett argument för än det ena än det andra. Exempelvis hävdade Lester Brown vid sin bokpresentation i Stockholm att kärnkraft inte kunde konkurrera med vindkraft om alla kostnader togs med i beräkningen.

Nu faller det sig så bra att Elforsk med jämna mellanrum undersöker hur det ligger till på området och publicerar en rapport. Den senaste  heter El från nya anläggningar 2007. Den innehåller mycket matnyttig information. Jag har valt att koncentrera mig på att jämföra kostnaderna för kärnkraft och vindkraft eftersom de är de två kraftkällor som diskuteras mest just nu.

Jag jobbar inte inom elkraftområdet utan litar på att Elforsk saknar incitament att framställa något energislag som bättre samt att de har gjort korrekta antaganden i sin analys.

Investeringskostnad och driftkostnad

När det gäller vindkraft så uppskattar rapportförfattarna kostnaden för investeringen inkl. nätanslutning till 11 000 kr/kW för en mindre landbaserad park och 12 500 kr/kW för en större. Drift och underhållskostnaden uppskattas till 9 öre/kWh för båda storlekarna.

För kärnkraften tittar man på kostnaden för de olika typerna av reaktorer som säljs kommersiellt idag: Areva EPR, Westinghouse AP-1000, GE ABWR och GE ESBWR. Investeringkostnaden uppskattas till mellan 1500-2000 $/kWe. Omräknat i svenska kronor blir det för den billigaste ungefär 10 500 kr/kWe. Drift och underhållskostnaden uppskattas till 10-12 öre/kWh inkluderat bränsle och kostnaderna för att ta hand om avfallet och montera ned reaktorn när den är slut.

När rapportmakarna sammanfattar alla aspekter landar de på följande produktionskostnad i öre per kWh:

Kolumn 3-4 är kostnad utan skatter, avgifter och bidrag, kolumn 5-6 med skatter, avgifter och bidrag.

Jag antar att anledningen till att kärnkraften ligger betydligt bättre till jämfört med vindkraft trots likvärda investerings- och driftskostnader är att en kärnkraftsanläggning har en betydligt högre nyttjandegrad än en vindkraftanläggning. Där en vindkraftanläggning kanske ligger på 30-40% av teoretiskt max på årsbasis ligger en kärnkraftanläggning på över 90%.

Sett ur ett strikt ekonomiskt perspektiv ser det onekligen ut som att kärnkraften har en upp på vindkraften.

Erich Fromm var en tysk psykoanalytiker och samhällskritiker som levde 1900-1980. Han skrev en lång rad kulturkritiska böcker där han analyserade det samtida industrisamhället. En av hans sist blev Att ha eller att vara som publicerades 1978.

I boken driver Fromm tesen att havandet blivit industrisamhällets signum. Om man inte har (äger) något så är man inte heller något.

Genom att analysera språkbruk, lärande, läsande, tro och mycket annat argumenterar han för hur västerlandet blivit allt mer fjättrat vid ägandets bojor. På alla områden är vi besatta av att ha istället för att fokusera på att vara.

Boken publicerades för trettio år sedan men känns i allra högsta grad aktuell även idag. I en tid då våra livsprojekt till stor del går ut på att förverkliga oss själva genom tingen (huset, bilen, båten, teven, kläderna,  osv) presenterar Fromm ett lockande alternativ.

Det är ett tag sedan jag läste ut boken men jag har kommit på mig själv att gå och fundera på den vid ett flertal tillfällen. Att ha och att vara är två skilda livsformer. Att ha innebär ägande och leder till konkurrens, avundsjuka och aggression. Att vara kräver oberoende, frihet, mänsklig mognad och kritiskt förnuft.

Bokens budskap stämmer väl överens med grundpelarna inom frivillig enkelhet även om det begreppet inte hade vunnit allmän spridning vid tiden för utgivningen. Som en reflektionsbok över vad vi fokuserar på här i livet är Att ha eller att vara väl värd att äga.

Det här inlägget är även publicerat på Frivillig enkelhet.

I juni började jag en följetong om våra sopor. Den fick ett abrupt slut när vi åkte upp till Norrbotten på semester. Ansatsen då var densamma som flera andra använt sig av: spara soporna och gå igenom dem för att se vad det är man egentligen slänger.

Förutom att detta är ett ganska utrevligt arbete kräver det också utrymme och tålamod från övriga familjemedlemmar. Jag har den senaste tiden provat ett annat angreppssätt som jag tycker fungerar bättre för mig i vardagen. Det hela är väldigt enkelt och bygger egentligen på samma princip som jag tillämpar när det gäller materiell enkelhet.

Varje gång jag slänger något frågar jag mig följande:

1. Varför slänger jag detta?
2. På vilket sätt skulle jag kunna förändra mitt beteende så att jag inte behöver slänga en likadan sak igen?

Det första jag märkte när jag började hantera mitt slängande på detta sätt var vilken automatiserad handling det är att slänga bort saker. Vi slänger bort otroliga mängder saker varje dag utan att ägna en tanke åt varför vi gör det.

Det visar sig att genom att hejda sig själv varje gång vid soptunnan och ställa dessa två frågor lär man sig en hel del om sig själv och man tvingas till en stor dos självrannsakan.

Man kan dela upp slängandet i tre kategorier:

1. Saker som lätt går att substituera och inte kräver stor beteendeförändring.
2. Saker som inte går att substituera och kräver beteendeförändring.
3. Strukturellt avfall som är svårt att undvika givet den befintliga samhällsstrukturen.

Exempel på den första kategorin:

• Ta med en mugg till jobbet och använda den istället för att slänga en pappersmugg efter varje fikarast.
• Ta med ett glas till lunchrummet istället för att använda en pappersmugg varje dag.

Exempel på den andra kategorin:

• Vi köper för mycket frukt och slänger därför mycket som blivit gammalt. Förändring kräver att vi faktiskt accepterar att vi inte äter mycket frukt på veckorna.
• Ge lagom mat till sonen så att man slipper slänga det han lämnar. Här gäller det att ge lite åt gången och vara tålmodig och lägga upp mer.

Exempel på den tredje kategorin:

• En stor del av hushållsavfallet är organiskt. Om kommunen inte har insamling av detta för rötning/kompostering finns det inte så mycket annat att göra än att slänga det i hushållssoporna. (Man kan förstås ordna en egen kompost, men det kräver utrymme vilket inte alltid finns.)
• Många matvaror finns endast i förpackningsintensiva versioner. Stapelvaror skulle utan problem kunna vara i större förpackningar och till och med på lösvikt i butiken.

Prova på att ställa dig de två frågorna under en dag. Det kommer garanterat sätta igång en tankeprocess. Sen kan du påbörja det mödosamma arbetet att förändra ditt beteende i en sopsnål riktning!

Som ni kanske har märkt har det inte varit mycket aktivitet här på bloggen den senaste månaden. Vardagens bestyr med jobb-hämta-äta-leka-sova har kommit igång på riktigt. Det betyder för min del också att det inte funnits speciellt mycket tid att fundera på köpstoppandet. För att få ihop dagarna har jag börjat med matlåda fyra dagar i veckan. På torsdagar går jag ut och äter vilket å ena sidan nu känns väldigt lyxigt jämfört med att sitta och äta ur en plastlåda, å andra sidan börjar jag fundera på om det egentligen är värt merkostnaden eller om jag ska spara pengarna till något som ger bättre utdelning.

Just detta hur sådant som tidigare varit vardag förvandlas till lyx när man inte gör det lika ofta är intressant tycker jag.

Undantag för mig under den nionde månaden

Jag har inte gjort något undantag.

Undantag för familjen den nionde månaden

Vi har köpt en hårklippare för att frun ska kunna klippa mig och sonen. Det tog två timmar i Kungens Kurva innan jag till sist hittade en som var prisvärd och hade de funktioner vi behöver. Denna episod ledde till en intressant diskussion med några bekanta där ena hälften menade att det var meningslöst att lägga så mycket tid på ett inköp och den andra att det är viktigt att verkligen se till att köpa det man vill ha.

I det här fallet var alternativet till hårklipparen för 199 kr en dyrare för 799 kr och då tyckte i alla fall jag att det var värt tiden. Symptomatiskt hade dock den modellen som jag egentligen ville köpa utgått ur sortimentet. Inte första gången det händer. Nästa gång jag ska köpa något så ringer jag innan och kontrollerar att varan finns hemma.

Prylbehov just nu

Jag har suttit och suktat efter iPhone och EeePC. Känner ett visst sug efter att ha något som man kan ta med sig för att kunna surfa. Här måste jag nog ta ett principbeslut. Vill jag alltid vara uppkopplad eller ska jag välja att inte vara det när jag är på språng?

Jag fick två burkar med Ubuntu Cola skickad som varuprov till mig. Ubuntu är som en del kanske vet även namnet på en populär Linuxdistribution, men själva ordet är Zulu och symboliserar medmänsklighet och gemenskap. Ubuntu Cola är rättvisemärkt och innehåller rörsocker från odlingar i Malawi och Zambia där odlarna får en skälig ersättning.

Jag kan inte påstå att jag hade speciellt höga förhoppningar på smaken, men jag blev otroligt positivt överraskad. Om man ska försöka beskriva den skulle jag säga klassisk Coca-Cola fast lite mildare och med en hint av körsbär och vanilj.

Ubuntu Cola distribueras i Sverige av Saturnus beverages och finns bland annat att köpa hos kaffekedjan Barista.