frivillig enkelhet

Bilden från Yelah.

Jag var på konferens med jobbet i tisdags och fick då frågan från en kollega på avdelningen. Jag kan inte dra mig till minnes att jag pratat med honom om mitt köpstopp. Det är möjligt att jag gjort det, eller så har han hört det av någon annan på jobbet. I vilket fall som helst är det inte första gången jag får frågan. Det finns onekligen ett intresse för vad och hur vi konsumerar och vilken inverkan det har på miljön som inte fanns för några år sedan.

Jag berättade kort hur jag tycker att det går. Själva köpstoppet är fortfarande ganska enkelt. Visst händer det att jag ibland känner för att gå ut och köpa något, men i regel är det inte för att jag verkligen behöver något utan för att jag fått en köpimpuls från reklam, eller ett tecken på att något annat inte står rätt till – att jag exempelvis är uttråkad och behöver hitta på något nytt att göra.

Efter att vi pratat kort om detta gick samtalet symptomatiskt över i att diskutera fotoprylar istället. Nya objektiv och fräsigare kamerahus som pockar på köp. Ledaren för aktiviteten vi höll på med konstaterade att hans Nikon D70 var fem år gammal och började kännas lite omodern. "Men den fungerar ju lika bra som en ny kamera", konstaterade han uppgivet. Det skulle inte förvåna mig om det trots det snart finns en annons på blocket: "Nikon D70 säljes pga köp av ny kamera"

Även om fler idag i alla fall reflekterar över sin konsumtion är det en lång väg kvar att vandra innan faktiska förändringar kommer att ske i någon större skala. Jag tror att pendeln är på väg att svänga tillbaka, men den har inte fått upp farten riktigt ännu.

Att konsumera betyder att använda upp, att förgöra och vi gör vår plikt som konsumenter för att leva upp till ordalydelsen.

Det har verkligen hänt något när det gäller oljan under våren. Från enstaka artiklar på enonomisidorna om det skenande oljepriset går det nu inte en dag utan att det publiceras artiklar med olika vinkel. Senast idag skriver DN om protester runt om i Europa mot de höga bensinpriserna. Långsamt, långsamt växer en insikt fram hos alltfler att tiden med billig olja kanske är förbi och att framtiden bär ännu högre priser i sitt sköte.

Insikten kommer att manifesteras på olika sätt: protester och krav på skattesänkningar, uppmaningar att spara, tryck på bilindustrin att ta fram bilar som drivs med alternativa drivmedel. Som med alla förändringar måste alla gå igenom förnekelsestadiumet först innan någon förändring kan komma till stånd. Det viktiga är att detta stadium blir så kort som möjligt så att vi snabbt kommer vidare och jobbar på konstruktiva lösningar istället.

Läs mer:
Gråt inte över dyr olja
Oljepriset över 135 dollar
Huggsexa hotar om olja på arktis
Allt fler flyr oljan
Peak oil

Detta är det sjätte inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens femte kapitel: Seeing progress

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 4 – Hur mycket är tillräckligt?

Som i de andra inläggen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.

Gör din livsenergi synlig
I det här femte steget av programmet är det dags att synliggöra resultatet av de tidigare stegen. Genom att rita en graf över dina inkomster och utgifter kommer ditt förhållande med pengar och trenden i din ekonomiska situation att bli väldigt tydlig.

Grafen går att rita på många olika sätt, men det enklaste är att gå till närmaste bokhandel och köpa grafpapper, ordentligt stort. Du kan självklart göra ett eget grafpapper med exempelvis ett rutat kollegieblock, men se till att det är tillräckligt stort. På den vertikala axeln ska du ha pengar (kronor), här kommer du att rita in dina inkomster och utgifter. På den horisontella axeln ska du ha en tidslinje med en ruta för varje månad. Se till att i alla fall ett par års ritande ryms på pappret, det låter dig se den långsiktiga trenden.

Metoden för att rita grafen är väldigt enkel. I slutet av varje månad ritar du en punkt för dina totala inkomster och en för dina totala utgifter. Bind samman punkten med den tidigare månaden så att du får en sammanhängande linje. Förslagsvis använder du en färg för varje streck.

Så här kan grafen se ut om du gör den i ett kalkylprogram.

Poängen med att rita grafen är att du tar den tvådimensiella bilden från månadstabellen och adderar ytterligare en dimension: tiden. Månadstabellen är en ögonblicksbild av den månaden. Grafen en rörlig bild som visar din rörelse månad för månad mot målet.

Frågorna som sparar pengar
Kommer du ihåg frågorna från steg fyra? Du kommer att märka vilken djup effekt de kan ha på dina utgifter och hur du relaterar till pengar.

Fråga 1: Upplevde jag tillfredsställelse, belåtenhet och värde i proportion med den livsenergin jag spenderade?
Genom att ställa dig själv denna fråga för varje utgiftskategori när du sammanställer månadstabellen kommer du att få uppleva glädjen när din utgiftskurva viker nedåt. Genom att identifiera de utgifter du har som inte skänker dig tillfredsställelse i relation till den livsenergi de kostar kommer dina utgifter att minska. I genomsnitt minskar utgifterna med runt 20 procent efter några månader för de som genomgår programmet. Detta utan att du behöver försaka någon livskvalitet, tvärtom kommer du med tiden att få ökad livskvalitet eftersom du bestämt dig för att onödiga inköp inte skänker dig någon tillfredsställelse.

Fråga 2: Är detta användande av livsenergi i linje med mina värderingar och min livsmening?
Denna fråga kommer att hålla dina utgifter i linje med dina värderingar varje månad. Genom att tänka igenom vilka utgifter som är positiva och vilka som är negativa kan du effektivt bryta robotliknande inköpsmönster. Du kommer automatiskt att spendera mindre pengar på de saker som inte stämmer överens med din livsmening och mål.

Men hur är det med ”ovanliga månader”?
Visst, det kan komma månader där utgiftslinjen pekar oroväckande uppåt. Försäkringar ska betalas, bilen måste repareras. Men genom att rita linjen kommer du att upptäcka att många så kallade extraordinära utgifter faktiskt är återkommande kostnader som du måste ta med i beräkningen.

Syndliggör din ekonomiska situation
Häng grafpappret där du kan se den varje dag och påminnas att hålla dig till programmet. En del börjar med att hänga grafpappret i garderoben, då är det fortfarande privat men du ser det varje dag. Med tiden kanske du märker att ditt förhållande till grafen förändras och stolt över vad du har åstadkommit vågar du hänga den någonstans där den är mer synlig.

Allt det här från en graf?
Det är inget magiskt med grafen. Du kan rita in dina siffror en gång i månaden och sedan glömma bort den, inget kommer att hända. Men om du interagerar med den, ser på den, lyssnar till vad den berättar för dig kommer den att få dig att fortsätta med programmet. En del av finansiell intelligens är att kontinuerligt hålla ordning på dina inkomster, utgifter och sparande över tiden.

• Den är en ständig påminnelse om ditt beslut att förvandla ditt förhållande till pengar. Den motverkar ”ur synhåll, ur tanken” syndromet. Den håller dig medveten om din intention att ändra dina omedvetna köpmönster.
• Den återkopplar och visar på ett tydligt sätt var du befinner dig och hur långt du har nått mot ditt mål. Du behöver inte ta fram månadstabellen eller räkna pengarna i spargrisen: allt finns i de två linjerna på grafen.
• Den kan inspirera dig att jobba ännu hårdare med programmet. När du är övertygad om att det inte fungerar kommer den att påminna dig om att det faktiskt gör det.
• Den kan motivera dig, hålla dig på spåret. När du hamnar i frestelse kommer tanken på grafen i slutet av månaden hjälpa dig att välja rätt.
• Den sätter din integritet på spel. Det är svårt att ljuga för dig själv eller dina framsteg när du står framför grafen.

Nästa vecka tittar vi på steg sex: att spara pengar.

Energimyndigheten har gjort en översyn av de områden som bedöms som lämpliga för vindkraftetablering. Efter kartläggning av vindförhållandena konstaterar man att möjligheterna till vindkraftetablering är större än tidigare beräknat. Totalt beräknas potentialen till 20 TWh fram till 2020, det motsvarar ungefär all hushållsel som förbrukas i Sverige idag. Nu finns även områden i inlandet som är lämpliga med på kartorna.

Jag tror det här är vägen att gå för vindkraften. Det finns inte mycket folk i inlandet, arbetstillfällena är knappa. Vindkraften skulle vara ytterligare ett ben att stå på för de som lever och verkar i de glesbefolkade inlandskommunerna. Även om vindförhållandena vid kusterna och till havs ofta är mycket bra kommer med säkerhet de allra flesta etableringsförsök där att överklagas av människor som inte vill få sin utsikt eller sitt fastighetsvärde förstört. Genom att fokusera energin på inlandet skulle det sannolikt gå snabbare att få upp antalet turbiner i drift.

Kolla själv via Energimyndighetens karttjänst vilka områden som är riksintresseområden.

Läs mer:
Nya riksintresseområden möjliggör 20 TWh el från vindkraft
Främjande av vindkraft

I hallen står en nougatbrun världsstjärna, en väska från modehuset Hermès. Just den här modellen har uppkallats efter sångerskan Jane Birkin. Alla har hört talas om den, få har sett den i verkligheten.

Är den äkta? 

– Eh ja. Jag skulle aldrig i hela mitt liv komma på tanken att köpa en kopia. Det här är en Kelly och den du håller i är en Birkin. Du vet, de håller hur länge som helst. Man får med en liten regnkappa till dem.

Hanna Hellquists intervju med Martina Bonnier inför släppet av boken Fashionista väckte många känslor när den publicerades i DN. Maria Abrahamsson Marie Söderqvist hävdade på ledarplats i SvD i en krönika i Expressen att det var den elakaste intervju som någonsin skrivits om en Bonnier. Självklart hade Martina Bonnier läst och godkänt intervjun i förväg och hon hade uppenbarligen en annan syn på saken än Abrahamsson Söderqvist.

Martina Bonnier bor i Vilhelm Mobergs gamla våning på 300 kvm på Östermalm. Hon köper sina plagg med omsorg. Stilen är det viktiga, inte trenden. Hon är beredd att betala vad det kostar för att få den äkta varan, en äkta Birkin. Hon säger att kvaliteten är anledningen till köpet. Att en äkta Birkinväska är av bättre kvalitet än en kopia är nog sant. Säkerligen är både material och handarbete valt och gjort med större omsorg och av mer välbetalda arbetare än en kopia. Men det är inte av dessa anledningar Martina köper en Birkinväska.

Oavsett om det är en väska, klocka eller bil du köper handlar köpet för många minst lika mycket om att visa omgivningen vilken typ av person du är som att köpa ett ting som fyller en praktisk funktion. Det här är inget nytt fenomen. Smyckat sig har människor gjort i alla tider, även om formerna sett olika ut beroende på århundrade. Men frågan kvarstår:

Hur kommer det sig att vi är beredda att betala så mycket extra bara för att få ett ting av rätt märke? Är det verkligen rationellt att göra det eller skulle vi kunna spendera pengarna på ett annat vis som gav oss större glädje och lycka?

Fotnot: Jag har rättat felaktiga uppgifter om vem som kritiserade intervjun med Martina Bonnier. Tidsbrist orsakade den felaktiga referensen. Jag beklagar.

Den här veckan har jag besökt butiken Goodstore på Skånegatan i Stockholm. Butikens koncept är att sälja ekologiska, vegetariska och rättvisemärkta produkter. Det första man möter i butiken är fräscha ekologiska grönsaker och en hylla med hygienprodukter. Resten av butiken upptas av mat av olika slag. Sortimentet känns väldigt stort med en blandning av de vanliga ekologiska varumärkena och många som jag aldrig hört talas om tidigare. Utöver torrvaror finns det också en ganska stor kyldisk med ostar och andra mejeriprodukter och en frys med färdigrätter.

Klicka på bilderna för en större version.

Skånegatan, i närheten av Nytorget

Första hyllan med torrvaror

Massor med kakor, nötter och torkade frukter

Kyldisken

Veckans inköp

Butiken är ljus och fräsch och varorna trevligt presenterade. Det enda jag saknade var att kunna köpa bönor, ris och liknande på lösvikt. Förutom utbudet och presentationen var jag positivt överraskad av prisnivån. De saker jag köpte hade ungefär samma eller lägre pris jämfört med den matbutik där jag normalt handlar. Bönorna kostade 12 kr/burk, rapsoljan 49 kr/l, cashewnötterna 156 kr/kg och kryddan 20 kr.

På det hela taget en väldigt trevlig butik som jag definitivt kommer att besöka igen!

I söndags sände SVT en svensk dokumentär om hur vår mat påverkar klimatet. Väl värd att se för er som missade den:

Mat för planeten

Dokument inifrån har också tidigare sänt ett program med klimatanknytning. Jag har inte tittat på det programmet:

Klimaträddarna

Jag var bara tvungen att göra ett kort inlägg om det här. Amerikanerna, i alla fall de i Washington, har verkligen ingen koll på läget.

House passes bill to sue OPEC over oil prices

WASHINGTON (Reuters) – The House of Representatives overwhelmingly approved legislation on Tuesday allowing the Justice Department to sue OPEC members for limiting oil supplies and working together to set crude prices, but the White House threatened to veto the measure.

The bill would subject OPEC oil producers, including Saudi Arabia, Iran and Venezuela, to the same antitrust laws that U.S. companies must follow.

The measure passed in a 324-84 vote, a big enough margin to override a presidential veto.

Ju förr Amerikanerna vaknar upp och inser att OPEC inte kan påverka priset på olja nämnvärt längre (alla medlemmar pumpar för fullt) desto bättre. Tiden av billig olja är förbi och vi måste alla förbereda oss på att priset kommer att gå upp, upp, upp och handla därefter.

Detta är det femte inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens fjärde kapitel: How much is enough? The nature of fulfillment

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?

Som i de andra inläggen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.

Hur mycket är tillräckligt? – Tillfredsställelsens natur
För många av oss har att växa upp inneburit att vi givit upp våra drömmar. Drömmen om att skriva en roman blir till att skriva notiser för en gratistidning. Att resa jorden runt blir två veckor på Mallorca varje år. Att bara klara vardagen är nog så svårt, att dessutom leva ett medvetet rikt liv är inte det lättaste när verkligheten trycker på.

Många av oss har ägnat så mycket tid åt att jobba för någon annans agenda att vi tappat bort våra drömmar på vägen. Ta nu en stund och reflektera över dina drömmar. Slut dina ögon och fråga dig själv:

• När du var liten, vad ville du bli när du blev stor?
• Vad har du alltid velat göra men aldrig gjort?
• Vad har du gjort i ditt liv som du är verkligt stolt över?
• Om du visste att du skulle dö inom ett år, vad skulle du göra det året?
• Vad skänker dig störst tillfredsställelse – hur relaterar detta till pengar?
• Om du inte behövde arbeta för att försörja dig, vad skulle du göra med din tid?

Steg fyra av programmet ger dig ett verktyg att använda för att utvärdera dina prioriteringar. Det låter dig väva in dina drömmar i vardagen så att du lever livet, inte bara går på autopilot.

Tre frågor som kommer att förvandla ditt liv
I det här steget utvärderar du dina utgifter och frågar dig själv följande frågor för varje utgiftskategori:

• Upplevde jag tillfredsställelse, belåtenhet och värde i proportion med den livsenergin jag spenderade?
• Är detta användande av livsenergi i linje med mina värderingar och min livsmening?
• Hur skulle denna utgiftskategori förändras om jag inte behövde arbeta för att försörja mig?

För att utföra det här steget går vi tillbaka till månadstabellen och adderar tre kolumner, en för varje fråga. Som du kommer ihåg konverterade vi varje utgiftskategori från kronor till livsenergi (timmar). Genom att applicera de tre frågorna på varje utgiftskategori  lägger du grunden för att uvärdera hur du spenderar dina pengar.

Fråga 1: Upplevde jag tillfredsställelse, belåtenhet och värde i proportion med den livsenergin jag spenderade?
Den här frågan är ett sätt att utvärdera dina utgifter. Titta på varje utgiftskategori. Om du fick så mycket tillfredsställelse från den här kategorin att du skulle vilja öka den, sätt + i rutan för ”Tillfredsställelse”. Om du fick lite eller ingen tillfredsställelse, sätt – i rutan. Om utgiften känns okej som den är, sätt 0 i rutan.

Fråga 2: Är detta användande av livsenergi i linje med mina värderingar och min livsmening?
Den här frågan är avslöjande. Den ger dig direkt återkoppling om du spenderar dina pengar i linje med dina värderingar. Titta igenom utgiftskategorierna igen. Sätt + i rutan om kategorin verkligen är i linje med dina värderingar, sett – om kategorin inte är i linje med dina värderingar och sätt 0 om det är okej som det är.

Fråga 3: Hur skulle denna utgiftskategori förändras om jag inte behövde arbeta för att försörja mig?
Använd den här frågan för att utvärdera hur mycket ditt jobb kostar dig. Vilka utgifter skulle öka eller minska om jag inte gick till jobbet varje dag? Sätt + i rutan om utgifterna skulle öka, sätt – om de skulle minska och sätt 0 om det skulle vara ungefär samma.

I exemplet nedan ser du månadstabellen från steg tre utökad med tre kolumner, en för varje fråga.

EO = Ekonomiskt oberoende, behöver en jobba för att försörja mig.

Det här steget är hjärtat i hela programmet. Titta igenom din månadstabell. Framför dig har du massor med information om hur du spenderar dina pengar. Använd din intuition. Du kommer inte att få det rätt på första försöket, men för varje månad du utför steget kommer du närmare din sanning.  Vad är tillfredsställelse för dig? Vilka är dina värderingar? Vilka utgifter beror på mitt arbete?

När du känner att du har hittat rätt kan du börja att förändra dina utgifter för att främja ditt nya medvetna liv.

Jag kommer att komplettera detta inlägg med mer information senare.

Energimyndigheten har publicerat ett ny rapport som en forskningsgrupp vid Lunds Universitet har skrivit. Den beskriver vilka möjligheter vi har i Sverige att öka användningen av biobränslen de kommande 10-20 åren.

Några slutsatser som dras i rapporten:

• Avsättningen av biomassa för värme- och elproduktion beräknas kunna öka från 87 TWh till 113-134 TWh beroende på fjärrvärmesystemens framtida utbyggnad.
• Produktionen av biodiesel (RME) beräknas kunna öka till 1,4 TWh (3,1% av Sveriges dieselförbrukning 2005)
• Produktionen av spannmålsbaserad etanol beräknas kunna öka till 3,8 TWh (8,0% av Sveriges bensinförbrukning 2005). Detta antagande bygger på att drankens kvalitet förbättras.
• Produktionen av andra generationens biodrivmedel (etanol, metanol , DME, FT-diesel) i energikombinat kräver ett stort fjärrvärmeunderlag för att dra nytta av all värme som produceras. Även om fjärrvärmeunderlaget växer i framtiden bedöms det inte vara tillräckligt stort vilket gör det viktigt att begränsa värmeproduktionen så mycket som möjligt.

Rapporten undersöker inte hur stor råvarubasen är för andra generationens biodrivmedel utan bara vilken storlek som behövs på anläggningarna för att det ska bli effektivt. Man kan dock redan här konstatera två grundläggande problem med biodrivmedelproduktionen:

1. Eftersom anläggningarna måste vara väldigt stora för att vara effektiva och vi inte är speciellt många i Sverige är antalet platser de kan byggas på för att få avsättning för värmen begränsade till större städer.
2. På grund av storleken på anläggningarna kommer råvaran att behövas transporteras långa sträckor.

Vi kan också se att produktionen av RME och etanol från spannmål inte är i närheten av att ersätta någon större del av vår importerade olja.

Jag undrar varför de undviker att analysera den tillgängliga råvarubasen för cellulosabaserade biodrivmedel? De gör den beräkningen för spannmålsbaserade biodrivmedel med tydligt nedslående resultat. Kanske skulle slutsatserna vara för kontroversiella?

Läs mer:

Pressmeddelande från Energimyndigheten om rapporten

Rapport: Potentiell avsättning av biomassa för produktion av el, värme och drivmedel inklusive energikombinat

Biodrivmedel – en återvändsgränd