Köttets olustar

av jstenling

Jag är inte vegetarian. Jag är för bekväm och saknar tillräcklig självdisciplin för att utesluta animaliska produkter ur min kost. Jag strävar efter att över tid minska mängden animalier i min kost och det går sakta åt rätt håll. Jag tror det är möjligt att ha exempelvis kött- och mjölkproduktion som lever upp till en sådan nivå vad gäller miljö- och djurhänsyn att den är acceptabel för mig ur en etisk synvinkel.

Tyvärr är vinstmaximering inte speciellt kompatibelt med största möjliga hänsyn till miljö eller djur. Marknaden ger vad som efterfrågas och som inom många andra områden gäller att när valet står mellan dyrt hänsynsfullt kött och billigt industrikött vill flertalet konsumenter ha det senare. Antalet förklaringar till att det är på det viset är säkert nästan lika många som antalet konsumenter, men faktum kvarstår: vi äter mer och mer kött och andra animaliska produkter för varje år.

Det som förbryllar är att på tvärs mot statistiken upplever jag att allt fler reflekterar över de konsekvenser den moderna djurindustrin och matproduktionen för med sig. Oavsett om det handlar om miljön, djuren eller den egna hälsan tycker jag mig ana en trend mot ett större inslag av vegetarisk mat även i typiska korv- och köttbullsfamiljer.

På samma sätt som Göran Persson verkar fler och fler uppleva en viss olust inför tanken att äta djur. Särskilt om färden från livmoder till bord ser ut som den i regel gör idag.

Det bidrar säkert att det ständigt rapporteras om nya problem i köttbranschen. Ett par axplock från den senaste tiden:

Sveriges köttkonsumtion har ökat från 50 kg per person 1950 till 83 kg per person idag, rapporterar Matens pris. Även Landet Brunsås, dokumentärserien i SVT, belyser livsmedelsfrågan på olika sätt. Med avstamp i tillsatsdebatten som startade när Mats-Eric Nilssons Den hemlige kocken publicerades 2007 pratas det mer mat än någonsin i lunchrum runt om i Sverige. Påfallande ofta handlar det om kopplingen mat, djur och människa.

Jag tror vi kommer att få se ännu mer undersökande journalistik kring mat och djurproduktion framöver. Det är ett grisigt jobb, men någon måste göra det.

2 kommentarer to “Köttets olustar”

  1. När jag slutade äta kött för 27 år sedan var det naturligtvis på helt andra grunder än de miljömässiga men det känns himla bra nu att veta att man gjort en stor insats för miljön väldigt länge – utan att veta om det!🙂

  2. Att det ökat så? Jag tror att många överköper sig på mat och att mycket tyvärr hamnar i soporna för att ”bäst-före-dagen” gått ut. Man skulle troligtvis kunna minska på köttet i butiken för det är alltid fullpackat och en del får butikerna kasta också. Själv äter jag kött, men köper kött som jag vet var det kommer från. Känner t.ex. en lammuppfödare och där kan jag själv se att fåren och lammen har ett bra hem och en fin tillvaro.

    I julas var det debatt angående behandlingen av grisar och ”alla” var så upprörda. Trots det minskade inte försäljningen av julskinka något speciellt. Tycker det är skumt. Hur resonerar folk?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: