Den brittiska journalisten Mark Lynas har gjort sig känd genom böckerna Oväder och Sex grader som båda handlar om klimatförändringar. I hans senaste bok Guds utvalda art – Hur planeten kan överleva oss övergår han från ett mer beskrivande anslag till att föreslå lösningar på hur vi kan bromsa uppvärmningen av planeten. Det hela görs inom ramverket för planetariska gränser som tagits fram av Johan Rockström och andra. Till många miljövänners fasa förespråkar han i boken både kärnkraft och genmodifierade grödor som lösningar för att snabbt kunna minska på utsläppen av fossila växthusgaser.
Om vi börjar med kärnkraften menar han att den förvisso inte är riskfri, men att miljörörelsen historiskt inte satt dessa risker i rätt perspektiv och vägt för- och nackdelar på ett rimligt sätt. Som exempel lyfter han fram Tysklands panikstängning av kärnkraftverk och de utsläpp av många miljoner ton koldioxid detta kommer leda till på grund av ökad elproduktion från kol.
När det gäller genmodifierade grödor menar han (och har här sällskap av många forskare) att det inte finns några specifika risker med växtförädling genom genmodifiering och att det finns stora förtjänster med genmodifierade grödor som kräver mindre bekämpningsmedel, kan växa under andra förhållanden osv.
Lynas är tillsammans med George Monbiot den andra brittiska journalisten som gör en sådan här radikal omsvängning. Han skriver i boken att han tidigare kampanjat mot både kärnkraft och genmodifierade grödor, men att han efter att ägnat mycket tid åt att undersöka fakta i ämnena ändrat ståndpunkt.
Direkt efter att jag läst ut boken började jag läsa The structure of scientific revolutions av Thomas S. Kuhn. Det är omöjligt att inte dra paralleller mellan Kuhns idéer om teorikriser och paradigmskiften och denna gryende omsvängning inom miljörörelsen för idéer som tidigare varit, för att parafrasera George W. Bush, “icke förhandlingsbara”. Det har liksom inte varit möjligt att vara miljövän och förespråkare för kärnkraft. Det vi ser nu tror jag är början på en omsvängning inom miljörörelsen som kommer pågå under de kommande decennierna.
Jag tycker att alla miljövänner ska läsa Lynas bok. Dels är den en bra genomgång av tanken bakom de planetariska gränserna, dels utmanar den invanda föreställningar om vad som är rätt att göra.
frivillig enkelhet 