Det finns en växande rörelse i Sverige som talar om att ställa om. Exakt vad det är som ska ställas om är inte helt klart, men av det jag läst verkar det handla om att man vill gå mot en mer decentraliserad civilisation med mindre självförsörjande samhällen. Ett exempel skulle kunna vara att samhället är självförsörjande med mat.
Jag ska läsa på lite bättre, men jag tycker det verkar som att de som är inblandade i denna rörelse bortser från de enorma skalfördelar vi har i dagens samhälle med den långt drivna specialisering som vuxit fram under den industriella revolutionen. Att gå tillbaka till ett mer decentraliserad samhälle skulle leda till en radikalt lägre materiell levnadsstandard som jag tror få är beredda att acceptera, om det inte är enda alternativet för att överleva. Det räcker med att läsa exempelvis Godnatt, Jord av Ivar Lo-Johansson för att få en bild av hur det var att leva i Sverige på den tiden merparten av befolkningen brukade jorden och det låter inte som ett lockande liv.
Det stora lyftet i levnadsstandard under 1900-talet kommer från att idag arbetar mindre än två procent av Sveriges befolkning i jordbruket. I början av 1900-talet var den siffran ungefär femtio procent. Förvisso skulle ett decentraliserat jordbruk idag kunna vara mer mekaniserat än för hundra år sedan, men fler händer i jordbruket betyder färre händer i andra näringar vilket direkt slår mot vad vi skulle ha råd med i form av storlek på bostäder, bilar och annat.
Jag tror inte att det här är den utveckling vi kommer att se framöver. Jag tror att det industriella jordbruket kommer fortsätta att utvecklas med exempelvis ekologiska metoder kring återföring av näringsämnen och elektrifiering av jordbruksmaskinerna för att minska den fossila energiåtgången i takt med att oljan blir dyrare.
Det är möjligt att jag missförstått transitionrörelsens mål, återkommer med mer när jag läst in mig lite bättre.
frivillig enkelhet 