Något är ruttet i biogasanläggningen

av jstenling

Regeringen annonserade i samband med budgetpropositionen att skatten på biogas slopas. I Stockholmsområdet är det brist på biogas, trots att det i bara fanns ungefär 2500 gasbilar i slutet av 2009. För att få upp produktionen av biogas projekteras just nu en anläggning vid Ältasjön. Som ett brev på posten har en förening bildats för att hindra bygget.

Mellan Flatens naturreservat och Nackareservatet, vid Ältasjöns västra strand, har en tomt kalhuggits för att bygga Sveriges största biogasfabrik. På andra sidan sjön ligger Älta, där 3.500 personer skrivit på en protestlista.
– Det är ju naturreservat på ömse sidor. Och Ältasjön ligger intill. Sedan har vi miljöaspekten när det gäller transporter – allt som ska köras till och från anläggningen på Tyresövägen och Södra länken, säger Bernt Mattson, ordförande i föreningen Rädda Ältasjön, som kämpar mot bygget.

 

Till skillnad från vatten-, kärn och vindkraftverk som kan placeras på platser långt från tättbebyggt område bör biogasanläggningar helst ligga i närheten av det som ska rötas för att minimera transporterna till anläggningen. Långa transporter är energikrävande och i värsta fall kan anläggningen bli en nettoförbrukare av energi.

Många människor betyder mycket avfall och goda förutsättningar för att bygga en storskalig anläggning. Frågan är hur många som vill ha en biogasanläggning till granne? Alla vill vara miljövänliga, men om en uppoffring krävs fallar snabbt intresset.

Jag har tidigare skrivit om Henriksdalsverket som idag producerar biogas av allt avloppsslam som kommer till anläggningen.

– Idag gör vi gas av allt slam som kommer till oss. Men vi har kapacitet att ta emot mer. Det skulle i så fall kunna vara hushållssopor, om det mals ner så att det blir pumpbart. Vi kan också öka omsättningen i våra rötkammare, säger Mikael Lind, chef på Henriksdalsverket.

Avfallskvarnar hos alla hushåll i Stockholm skulle kunna öka volymen gas, frågan är bara hur mycket?

Den planerade anläggningen vid Ältasjön ska enligt miljökonsekvensbeskrivningen producera maximalt 10,5 miljoner m³ biogas per år. En ansenlig mängd, men fortfarande bara tillräckligt för att ersätta ungefär 0,2 procent av Sveriges bensinförbrukning 2008. Detta trots att anläggningen enligt mkb ska kunna behandla 60 000 ton biomassa per år.

Som jag skrev i mitt förra biogasinlägg: Självklart ska vi utvinna biogas ur vårt avfall, men vi kommer aldrig kunna ersätta mer än en bråkdel av den bensin och diesel vi behöver för att hålla vår nuvarande bensin- och dieseldrivna transportapparat i gång.

Jag tror att utsikterna att hålla en biogasdriven busspark för kollektivtrafik igång borde vara relativt goda i Stockholmsområdet, men om gasen ska användas till privatbilar kommer den inte att räcka långt. Det är lätt att se en framtid där trycket vid gaspumpen stiger (sjunker?) i takt med att bensin och diesel blir dyrare. Frågan är då vilka fordon som ska prioriteras. Det enda vettiga enligt min mening är att bussar och distributionsbilar får gas först.

One Comment to “Något är ruttet i biogasanläggningen”

  1. I Västsverige har man valt en lite annorlunda väg. Vi accepterar naturgas som övergångsbränsle men kräver också en inblandning på minst 50 procent biogas. Fossilgasen är ändå miljösmartare än bensin. På det här sättet får man en drivkraft att bygga ut biogasen samtidigt som det finns kapacitet för fler att gå över till gas.

    Ingen enskild bränslekälla kan ensam ersätta fossila bränslen utan en vettig strategi är mångfald och flexibilitet kopplat till rena besparingar. några åtgärder:

    – uppmuntra byte från bil till cykel och kollektivtrafik för korta resor i tätort
    – skärpta krav på bränsleförbrukningen
    – gynna marknaden för efterkonvertering
    – återvinning av allt industri- och storköksfett till biodiesel
    – jord- och skogsbruket kan leverera gas som räcker till egna behov plus ett hyfsat överskott, kanske 10 procent av dagens nivå
    – kanske förenkla plan & byggprocessen för biogas liksom nu sker för vindkraft

    Som backup behövs förstås ett ransoneringssystem om det uppstår brist.
    Då måste givetvis samhällsservice, jordbruk, kollektivtrafik och delar av näringslivet få företräde.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: