Eftersom jag är från Piteå är det extra roligt att det pågår ett flertal intressanta projekt inom förnybara bränslen där. Chemrec inviger idag sin pilotanläggning för svartlutsförgasning vid Smurfit Kappa i Piteå. Man tar svartluten som är en biprodukt från pappersproduktionen och förädlar denna till DME via förgasning. Chemrec skriver i sitt pressmeddelande:
The potential is significant. In Sweden up to one half of all heavy road transportation could be run on BioDME and globally well over 30 million m3 diesel equivalents per year could be produced from the available black liquor feedstock, enough to fuel one million heavy trucks.
Förbrukningen av diesel i Sverige var 2008 ungefär 4,8 miljoner kubikmeter. Det betyder att Chemrec beräknar potentialen av DME till ungefär 2,4 miljoner kubikmeter dieselekvivalenter. Globalt sitter Sverige enligt dessa beräkningar på 8% av all svartlut vilket måste vara unikt i förhållande till vår folkmängd. Jag har svårt att tro att något annat land har potential att ersätta så stor del av sin dieselförbrukning med DME. Att vi kommer en i närheten av denna produktion ens på medellång sikt verkar inte sannolikt. Den fabrik som planeras i Örnsköldsvik ska ha en kapacitet på 100 000 ton och stå färdig tidigast 2014. Denna produktion motsvarar 65 100 ton dieselekvivalenter vilket i sin tur är 79 877 kubikmeter. Detta skulle om jag fått alla siffror rätt motsvara ungefär 1,7% av Sveriges dieselförbrukning 2008.
DME verkar vara ett bra bränsle för att driva tung trafik. Det är en gas, men blir flytande vid relativt lågt tryck, 5 bar. Energiinnehållet är 28 MJ/kg jämfört med 43 MJ/kg för diesel. Gastankarna blir ganska stora för att få en vettig räckvidd och på en lastbil eller buss är det enklare att få plats med dessa jämfört med en personbil.
Jag vet inte om alla sulfatbruk är intresserade av att använda sin svartlut till DME, normalt bränner man svartluten i en sodapanna och använder värmen för att driva processerna i bruket. Det kan säkert vara lönsamt att göra DME av svartluten, men då måste energi tillföras på något annat sätt och förädlingsvärdet i DMEn måste vara så högt att det är ekonomiskt gynnsamt att ersätta den förlorade energin med något annat samtidigt som man får en vettig återbetalningstid på investeringen för förgasningsanläggningen.
Idag är allt detta fortfarande på forskningsstadiet och drivs runt med EU-pengar. Om DME kommer vara ekonomiskt gynnsamt för åkerier och bussbolag beror såklart på hur prisutvecklingen för diesel kommer att se ut.
Läs mer i Ny Teknik:
Nu rullar Volvos DME-lastbilar
frivillig enkelhet 
Kommentera