Jag påbörjade min egen resa mot ett enklare liv för lite drygt fem år sedan. Jag är inte utpräglat extrovert som person och för mig var det mycket en inre resa som handlade om att orientera om mig själv. Jag ville skapa nya vanor och en ny bild av min egen framtid. Jag bloggade primärt för att formulera mina egna tankar i skrift, inte för att inspirera andra.
Det verkar som att det finns ett manus som är likvärdigt för alla som ger sig på att förenkla sina liv. Det ser inte likadant ut för alla, men det verkar följa ungefär samma tidslinje och berättelse. När jag nu följer Pernilla känner jag igen mig så mycket i allt hon skriver. Hennes rensningsserie, till exempel, är en karbonkopia av det jag själv gjort.
Jag önskar att jag hade skrivit mer om det praktiska kring att förenkla sitt liv. Nu kan alla istället läsa Pernilla och inspireras. När hennes tåg närmar sig slutstationen finns det förhoppningsvis någon annan som just har hoppat på sitt. På så vis finns det alltid någon för dem som törstar efter ett enklare liv att läsa, inspireras av och få den där knuffen som ibland behövs för att påbörja sin förändring. Jag är övertygad om att vi fortfarande är i den frivilliga enkelhetens tidiga dagar!
Heja Pernilla, det du gör är viktigt!
frivillig enkelhet 