En månad av mitt köpstopp har gått. Sen jag rapporterade senast för två veckor sedan så har det inte hänt speciellt mycket. Jag har aldrig shoppat speciellt mycket och har förmodligen ett mindre köpbehov än en genomsnittlig person. Att jag går hemma och skrotar med min son skulle förstås kunna vara en öppning till att åka in till närmaste galleria var och varannan dag, men eftersom jag har köpstopp så har jag helt enkelt låtit bli. Det kan vara så att jag är den mest naturliga köpstopparen i hela världen. Vi får se om jag ändrar inställning framöver…
Händelser under andra hälften av januari:
- I enlighet med min strävan mot materiell enkelhet har jag har fortsatt att rensa i garderober och lådor här hemma och skickat saker till Myrorna och lagt ut på FreeCycle Stockholm. Jag har även skickat en del gammal elektronik med nostalgivärde till återvinning, bland annat min första mobiltelefon. Det tog verkligen emot att göra det trots att den har legat i en låda de senaste tio åren. Det var det sista elektronikskrotet som jag hade här hemma. Jag började rensa i mitt elektronikträsk någon gång förra sommaren. Av allt jag har gjort mig av med så har jag inte saknat en enda sak.
- Jag har eftersökt saker jag behöver på FreeCycle och fått napp när det gäller en toainsats till Theodor. Som en potta fast på vanliga toaletten. Om det inte är tidspanik så verkar det gå bra att få tag på saker utan att köpa!
Undantag för mig under den första månaden
Jag har inte behövt göra något undantag.
Undantag för familjen den första månaden
Sen vår tur till IKEA så har vi inte gjort något undantag för att köpa saker till hemmet.
Hur har det varit den första månaden?
Det har gått hur bra som helst. Jag har till och med varit och shoppat med två kompisar utan att jag kände minsta tendens till köpbegär.
Prylbehov just nu
Känner inte att jag saknar någonting just nu.
frivillig enkelhet 
Kommentera