Nicholas Georgescu-Roegens timglas

av jstenling

Ekonomen Nicholas Georgescu-Roegen kan sägas vara en av grundarna av disciplinen ekologisk ekonomi. Han är mest känd för sin bok The Entropy Law and the Economic Process. Jag har inte läst boken själv men Daly skriver mycket om Georgescu-Roegens idéer i Beyond Growth.

I den neoklassiska teorin illustreras ekonomins funktionssätt ofta med ett diagram där ekonomin är ett slutet system där varor och tjänster byts mot pengar i ett cirkulärt flöde.

Problemet är att det ser ut som att detta kan pågå i all oändliget. I verkligheten genererar dock ekonomiska aktiviteter avfall, vilket inte alls finns med i diagrammet. Det finns ”inputs”, ”outputs” (varor och tjänster) men inget ”waste”. Det faktum att ekonomiska aktiviteter faktiskt genererar avfall som påverkar miljön brukar kallas externa effekter. För att ta hand om dessa externa effekter försöker neoklassiska ekonomer att internalisera dem. Ett exempel på internalisering är utsläppsrätter där en marknad skapas för att prissätta utsläpp till miljön. Men hur vore det om den ekonomiska modellen redan från början inkluderade alla miljörelaterade externaliteter? Det är precis detta Georgescu-Roegen försöker göra när han kombinerar ekonomi och termodynamik.

Hans entropitimglas kan beskrivas så här:

För det första, timglaset är ett slutet system. Ingen sand kan komma in i eller lämna timglaset.

För det andra, ingen sand förstörs i timglaset, mängden är konstant. Detta är en analogi av termodynamikens första lag, summan av materia/energi är konstant.

För det tredje, sand flödar konstant från den övre delen av timglaset till den nedre. Sand i den nedre delen av timglaset har använt upp sin potential att falla och därmed göra arbete. Sand i den övre delen av timglaset har fortfarande potential att göra arbete.

I takt med att sand flödar från den övre till den nedre delen av timglaset ökar entropin (oordningen) i systemet. Detta är termodynamikens andra lag, entropin ökar över tid i ett slutet system.

”Solar stock” är den energi vi tar emot från solen. Denna energidepå kan betraktas som nästan oändlig, men har ett fast begränsat flöde.

”Terrestrial Stock” är energidepåer som lagrats på jorden genom åren (olja, kol och gas för att nämna några). Dessa energidepåer är ändliga, men har stort flöde (temoporärt).

Samhällen innan den industriella revolutionen levde av solens energidepå. Moderna industrisamhällen är beroende av att använda sig av energidepåerna på jorden för att kunna uppnå den mycket högre nivån av ekonomisk aktivitet.

Långsiktigt är det förstås omöjligt att ett samhälle är beroende av en begränsad resurs. Frågan är hur länge vi kan leva av de energidepåer som skapats på jorden under dess 4,54 miljarder år långa existens? Vilket ansvar har vi för kommande generationers energiförsörjning?

One Trackback to “Nicholas Georgescu-Roegens timglas”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: