Att våra ägodelar säger mycket om vilka vi är känns självklart. Jag tror också att många av våra saker säger mycket om vilka vi skulle vilja vara. Om du rannsakar dig själv kan du säkert räkna upp massor av saker som du just nu, eller vid något tillfälle ägt. Saker som förblivit oanvända av den enkla anledningen att de är införskaffade med tanke på vem du skulle vilja vara och inte vem du faktiskt är. För mig handlar det bland annat om:
- Skjortor – Jag tycker det är jättesnyggt med skjortor, men det går inte att jämföra med trikåtröjor i bekvämlighet och kräver massor med tid i form av klädvård.
- Finbyxor – Jag är en utpräglad jeansmänniska.
- Fin vinterrock – Alldeles för kall och passar inte alls för hur jag rör mig utomhus i vardagen.
- Skinnhandskar – Inte tillräckligt varma.
- En gitarr – Jag ser mig själv sittande med gitarren på kvällarna, det har aldrig hänt.
En stor del av mitt utrensningsprojekt är att samordna så att det jag äger faktiskt stämmer överens med vem jag är. Det betyder inte att jag ska göra mig av med alla mina skjortor eller finbyxor, däremot att jag kan göra mig av med dem som jag aldrig använder.
Målet är att jag till sist bara ska äga saker som jag använder med någon slags kontinuitet. Vissa saker kanske några gånger per år, det mesta mer eller mindre dagligen. För mig betyder det sannolikt tre skjortor istället för tio och två par finbyxor och inte fem.
frivillig enkelhet 