Arbetssamhället, del 2

av jstenling

Arbetsamhället av Roland Paulsen är en bok jag rekommenderar alla att läsa. Den är lite väl akademisk i sitt språk, men ställer många intressanta frågor som manar till reflektion över samhällets tillstånd i allmänhet och vår inställning till arbete i synnerhet. Det är svårt att sammanfatta boken, men jag ska göra ett försök att lyfta fram de enligt min mening intressantaste delarna.

I inledningen av boken skriver Paulsen:

Av alla märkliga idéer som idag präglar samhällsdebatten kommer jag i denna bok att uppmärksamma en mycket speciell sådan: Idén om att skapa arbete. Jag vill ge dig som läser detta i uppgift att under en dag räkna hur många gånger du hör någon politiker, företagsledare, journalist eller annan människa nämna vikten av att på ett eller annat sätt “skapa fler jobb”, “generera arbetstillfällen”, “öka sysselsättningen” eller “bekämpa arbetslösheten”. Jag törs lova att ingen annan samhållsfråga brett ut sig lika jämnt och oförmärkt som sysselsättningsfrågan.

Varför har det blivit så? Hur kommer det sig att “jobben” alltid hamnar på första plats när människor rankar vilken politisk fråga som är viktigast? Jag tror inte det beror på att folk i gemen är enormt sugna på att arbeta, utan det handlar nog snarare om att alla behöver en inkomst för att klara sig i vårt samhälle. Det legitima sättet att få en inkomst är att lönearbeta, ergo jobben hamnar i topp på viktighetslistan. Ett alternativt sätt att se på saken skulle förstås vara att säga att “inkomstproblemet” är det viktigaste, alltså hur vi kan se till att alla har en inkomst att leva av.

Om vi antar att det råder konsensus kring att alla människor har rätt till en inkomst som säkrar en dräglig levnadsstandard kan vi diskutera olika sätt för hur vi uppnår detta:

  1. Merparten av befolkningen lönearbetar (minst) 40 timmar i veckan. De som på grund av produktivitetsförbättringar temporärt finner sig utan lönearbete får en inkomst från de som arbetar, fast indirekt via våra sociala försäkringar. Så fungerar det idag i Sverige.
  2. Istället för att produktivitetsförbättringarna tas ut med hjälp av rationaliseringar genomförs en successiv arbetstidsförkortning. För varje år beräknas hur produktiviteten utvecklats och arbetstiden förkortas med motsvarande tid. Lönen hålls oförändrad. Över tid innebär detta att reallönen inte skulle öka i den takt den gjort hittills, vi skulle alltså stagnera på den levnadsnivå vi har idag. Fler skulle delta i arbetslivet men arbeta färre timmar.
  3. Ersätta alla sociala försäkringar med en medborgarlön som utbetalas till alla myndiga medborgare. Medborgarlönen motsvarar vad som krävs för att täcka kostnaderna för en dräglig levnadsstandard. Vill man ha högre inkomst står det var och en fritt att söka ett lönearbete på arbetsmarknaden.

Det finns naturligtvis för- och nackdelar med alla dessa modeller men fundera på hur samhället skulle se ut om vi istället anammade modell två eller tre! Skulle det vara möjligt? Om inte, vilka hinder ser du?

3 kommentarer to “Arbetssamhället, del 2”

  1. Jag har länge varit fascinerad av en medborgarlön som ”grundplåt”, typ att man kan leva med taskig standard men ”slippa” jobba om man inte vill.

    Alla som vill ha högre lön kan jobba. Då skulle man kunna avskaffa 75? 90? av allt arbete som Försäkringskassan, CSN etc. gör och bara ge alla samma pengar på ett bräde. Hur mycket pengar skulle man inte spara bara på det?

    Medborgarlönen blir som barnbidraget – alla får samma pengar utan krånglig handläggning etc.

  2. I framtiden när olja, kolet och naturgasen sinar kommer det att behövas mer arbetskraft. Vi måste få fler jordbrukare. Jordbruket av idag är inte hållbart som du säkert redan vet. Monokulturer, konstgödsel, att stor del av spannmålsproduktionen används till djurfoder är inte hållbart. Konstgödsel och monokulturer utarmar jorden och minskar variationen av gener. Konstgödsel är en ändlig resurs, den tar slut precis som oljan. I framtiden kommer vi att behöva ett stort antal gener av de grödor vi odlar. Idag minskar genvariationen av ris och andra födoväxter. I framtiden måste vi ha jordbruk där växtproduktion och djurproduktion är integrerade. Vi måste göra som min farfar gjorde, använda djurens gödsel. Alltså i framtiden måste vi satsa på jordbruket och fler måste arbeta som jordbrukare.

  3. Den harmoniska tanken är behaglig för jorden, men hur kompenserar man för de som vill arbeta och tjäna mycket pengar men inte bryr sig om att bromsas av att betala för andra?
    Vad gör man åt att människan ofta av naturen är tävligslysten och gillar att andra åker snålskjuts?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: