Jag och Anki gör sällskap i soptemat.
Nu har jag rensat i vårt återvinningssystem under diskbänken och fått okej från frun att köra mitt lilla sopprojekt. Jag kommer att källsortera som tidigare med tillägget att organiskt material nu får en egen påse för att sortera detta från plastförpackningar och övrigt torrt skräp. Stockholms kommun har ingen kompostering vilket betyder att våra matrester för närvarande går till förbränning.
Hur mycket sopor blir det?
År 2006 producerades i Sverige 494 kg hushållsavfall per person. De senaste åren har mängden ökat med 3-5 procent per år, sannolikt på grund av den goda konjunkturen. Det här hände med dina sopor:
- 10,4 procent gick till biologisk behandling
- 5,0 procent deponering
- 36,8 procent materialåtervinning
- 46,8 procent förbränning med energiutvinning
- 0,9 procent farligt avfall med specialbehandling.
Biologisk behandling
Det här är köksavfallet som i vissa kommuner lämnas till kompostering eller rötning. Ett nationellt miljömål är att 35 procent av köksavfallet ska behandlas 2010, dags att snabba på i kommunerna!
Läs mer:
Biologisk behandling – sopor.nu
Biologisk behandling – Avfall Sverige
Deponering
Sedan 1994 har mängden hushållsavfall som går till deponering – soptippen, minskat med hela 84 procent. Det är förbjudet att deponera brännbart eller biologiskt avfall i Sverige. Mängden avfall som deponeras framöver kommer att minska ännu mer. Den stora utmaningen för framtiden blir att ta hand om alla gamla soptippar så att de inte läcker gaser till atmosfären eller förorenat vatten till omgivningen.
Läs mer:
Deponering – sopor.nu
Deponering – Avfall Sverige
Materialåtervinning
År 2006 materialåtervanns cirka 37 procent av hushållsavfallet, 163 kg per person. Detta är resultatet av alla enskilda personers slit med källsortering och turer till återvinningsstationen. I de allra flesta fall innebär det en miljövinst att materialåtervinna.
Läs mer:
Myter om materialåtervinning – sopor.nu
Materialåtervinning – Avfall Sverige
Sopförbränning
Cirka 47 procent av alla hushållssopor i Sverige förbränns och producerar fjärrvärme och el. Om man läser om sopförbränning på nätet uttrycks ofta oro över utsläpp av dioxiner. På Avfall Sveriges hemsida kan man läsa följande om sopförbränning:
Utsläpp av föroreningar från avfallsförbränning styrs från och med januari 2006 av lagstiftning som är gemensam för hela EU. Avfallsförbränning är därmed mycket hårt reglerat i jämförelse med förbränning av andra bränslen. Det ställer därför höga krav på rening av rökgaserna. För detta tillämpas avancerad reningsteknik och rökgasreningssystemet kan utgöra halva investeringskostnaden för en ny anläggning.
[…]
Genom ökade utsläppskrav, förbättrade förbränningsförhållanden samt bättre kontroll av avfallet har utsläpp av föroreningar från avfallsförbränning minskat betydligt de senaste decennierna. Exempelvis har utsläppen till luft av kvicksilver och andra tungmetaller från avfallsförbränning minskat med nära 99 procent sedan 1985. Likaså har de samlade utsläppen av dioxiner till luft har minskat från ca 100 g till 0,7 g de senaste 20 åren.
Det är förstås fortfarande så att resterna som blir kvar efter förbränning och rening innehåller höga halter av dessa giftiga metaller. De tas dock om hand och deponeras på ett säkert sätt. Det är bättre än att det sprids i luften, men det bästa skulle självklart vara om de inte uppkom alls. Någon större fara för liv och hälsa torde dock inte sopförbränningen utgöra numera.
Läs mer:
Sopförbränning – sopor.nu
Sopförbränning – Avfall Sverige
Farlig avfall
Det farliga avfallet utgör en väldigt liten del av hushållssoporna. Det är sådant som färg, batterier, oljor, med mera. Det finns beräkningar som visas att mellan 4000 och 6000 ton farligt avfall slängs i hushållssoporna varje år. Här kan du göra en insats. Många hushållskemikalier är farliga, nagellacksborttagningsmedel för att nämna ett exempel.
Läs mer:
Farligt avfall – sopor.nu
Farligt avfall – Avfall Sverige
Sammanfattning
För att se mer exakta siffror på hur mycket av olika typer av avfall som återvinns kan du titta på den här sidan. Att till exempel 85 procent av allt tidningspapper återvinns tycker i alla fall jag är väldigt bra!
Jag måste säga att jag blev rätt positivt överraskad av vad som händer med soporna i Sverige. Det är långt ifrån andra länder där man fortfarande kör merparten till tippen och hoppas på det bästa. Vi har kommit en bra bit när det gäller hur vi tar hand om vårt avfall, nästa steg är att se till att mängden börjar minska istället för att öka – precis det mitt lilla projekt handlar om!
frivillig enkelhet 