DI skriver idag om att Frankrikes president Sarkozy håller på att utreda om det är möjligt att införa ett mått på lycka som ett komplement till de vanliga normala ekonomiska indikatorerna som till exempel BNP. Jag har skrivit tidigare om hur sambandet mellan ekonomiskt välstånd och lycka bröts under 70-talet. Vi är idag inte lyckligare än då trots mer perngar i plånboken. Max Andersson har motionerat om detta i Riksdagen för Sveriges räkning. Förhoppningsvis är detta en trend som leder bort från det ensidiga fokuseringen på tillväxt och mer mot att faktiskt titta på hur människor har det och hur lyckliga de är.
Varför tycker du att frågan är viktig?
”Fram till 70-talet hängde BNP och lycka ihop i västvärlden, men från mitten av 70-talet är det sambandet brutet. BNP har ökat med 300 procent samtidigt som lyckonivån har stått stilla. Det visar att det är andra faktorer som spelar in och som bör uppmärksammas”, säger Ludvig Lindström, och fortsätter:
”När man har sina grundläggande behov uppfyllda, som mat för dagen, tak över huvudet och inkomst över en viss nivå, då blir man inte så mycket lyckligare av mer pengar. Det har politikerna inte riktigt hängt med på.”
Läs artikeln i sin helhet!
frivillig enkelhet 