Archive for december 6th, 2009

6 december, 2009

Bilkramare är vi allihopa?

av jstenling

Jag satte morgonkaffet i vrångstrupen när jag igår läste fredagens SvD huvudledare “Att röra sig fritt är att vara människa”. Ledaren handlar om avsnittet av Uppdrag Granskning som sändes den andra december.

Bilåkandet identifierades som ett av de allvarligaste miljöhoten. Det är en åsikt som blir alltmer populär. Därmed kommer även fler och fler politiska förslag som syftar till att inskränka bilismen. Även resande i allmänhet ska försvåras. Men någon som faktiskt har modet att hålla emot och vill nyansera debatten är miljöminister Andreas Carlgren.

I Uppdrag granskning gjorde han klart att resande i grunden är någonting gott. Problemet är inte att människor tar bilen. Det är bilparken som är omodern. Men eftersom tekniken utvecklas går det bra att fortsätta bygga vägar som underlättar framkomsten, trots att till exempel Vägverket vill halvera trafiken.

[…]

Men inte bara Carlgren drar en lans för resandet. Tankesmedjan Timbro lanserar i dagarna pamfletten Far och flyg! Hur resor förändrar världen, skriven av Maria Rankka, Anders Ydstedt och Fredrik Johansson.

Det är ett principiellt försvar för fri rörlighet. Mobiliteten, skriver författarna, är en omistlig del av det öppna samhället, den civiliserade kulturen. Och att röra på sig är en inte helt obetydlig del av vad det innebär att vara människa.

Det är ganska vanligt att se denna typ av argumentation och jag hade tänkt skriva ett långt inlägg för att reda ut varför det inte fungerar att ha detta synsätt om vi menar allvar med pratet om hållbar utveckling. Som tur är har Ljungberg skrivit ett inlägg som på pricken stämmer överens med vad jag själv tycker så jag länkar till det istället!

Jag förstår mig inte heller på Andreas Carlgren. Menar han verkligen allvar med det han säger eller är hans position i regeringen så svag att han inte tillåts ha en högre svansföring i miljöfrågorna? Finns det några borgerliga politiker som har en vettig syn på miljöpolitik?

Jag har inte sett avsnittet av Uppdrag Granskning som debatten handlar om. Jag tror inte det är bra för blodtrycket att göra det, vi får se…

6 december, 2009

Vitvarors livslängd

av jstenling

Som undersökning inför ett inlägg jag jobbar på om hållbar konsumtion i köket skickade jag följande brev till Electrolux, Cylinda, Bosch, Miele, Whirlpool och Upo:

Hej!

Jag undrar vilken livslängd ni konstruerar era produkter för att ha? Jag tänker främst på kyl-, frys-, tvätt och diskmaskiner. Hur länge ska en maskin från er hålla enligt er mening?

Jag undrar också om ni vid konstruktionen tar hänsyn till att det ska vara enkelt att byta de slitdelar som vanligen går sönder när maskinen börjar ha några år på nacken?

Slutligen undrar jag hur länge ni tillhandahåller reservdelar till era produkter efter det att produkten slutats säljas?

Tack på förhand!

Hälsningar
Jonas

Miele är den enda leverantör som aktivt framför livslängd som ett säljargument på webben och i sin produktinformation. (Se här och här.)

Av alla leverantörer var det bara Whirlpool, Electrolux och Upo (Asko Appliances AB) som svarade.

Whirlpool:

Hej och tack för ditt mail
Man kan inte säga något generellt för alla produkter rakt av. Normalt för kyl/frys är ca 10-12 år, tvätt och disk är specificerade i antal tvättar/diskar. Detta beror ju då helt på hur mycket och hur ofta du använder maskinen, är man ett ensamhushåll så blir det ju inte samma slitage som hos en familj med både vuxna och barn

Vi strävar efter att ha resrevdelar under en 10 års period, sen kan det av olika anledningar finnas kortare eller längre tid. Behöver man service så har vi auktoriserade servicefirmor runt om i landet som är kunniga och som man kan kontakta om man skulle få något problem

Electrolux:

Hej och tack för ert mail.

En kyl/frys har en medellivslängd på 10-15 år och disk/tvättmaskiner har en medellivslängd på 8-12 år.

Om man kan byta delar eller ej beror på hur pass kunning man är på service av vitvaror. Vi har sprängskisser på våra produkter att ladda hem via hemsidan.

Hur länge det finns reservdelar är olika men vi har däremot inget krav att hålla reservdelar i lager. Vissa produkter finns det reservdelar till fastän de är 40 år gamla och vissa produkter finns det inte reservelar till fastän de kanske är 8 år gamla.

Från Upo (Asko Appliances AB) fick jag ett längre svar från en produktchef:

Hej Jonas,

Jag förstår din fråga och har även sett på din blogg.

Svaret på din fråga är inte helt enkelt då vi som konsumenter också tar ett aktivt beslut om vad vi vill spendera våra pengar på; många billiga prylar eller färre hållbara prylar.En annan frågeställning är; vad har man råd med i den livssituation man befinner sig i.

Hur lång livslängd en produkt har är i de flesta fall förknippat med priset för varan, om man jämför ungefär samma teknik, men även design och trender osv.

Lågpris. Ex. tvättmaskin ca.pris: 1990:- – 3490:-.
Det finns produkter som på marknaden som håller några år, men som kostar väldigt lite, troligen så finns det inte heller någon ordentlig reservdelsförsörjning heller då en snitt reparation med material och arbete kostar runt 2000:-, har du då köpt en maskin för samma pengar så reparerar du troligen inte maskinen. Däremot använder man den nog så länge den fungerar.

Mellanpris. Ex. tvättmaskin Capris: 3990:- – 6990:-.
Dessa produkter håller nog runt tio år, med en fungerande eftermarknad. Även här ställs nog kostnaden för en reparation efter 5-6 år i relation till att köpa en ny produkt, då en reparation är kostsam i förhållande till varans värde vid tidpunkten.

Premium. Ex. tvättmaskin Capris: 7000:- – uppåt.
Dessa varor är dyra, men har en livslängd som generellt är både 15 och 20 år. Man kan nog som konsument tänka sig att reparera maskinerna betydligt längre innan man beslutar sig för att köpa en ny.

En annan sak som också har med livscykeln är hållbar design, då det som du köper idag ska du stå ut med att titta på om 10, 15 eller 20 år. En diskret och tidlös design håller troligen längre över tid än mycket annat.

Som du också kanske vet så har vitvarubranschen sedan många år en fungerande returhantering av uttjänta produkter, där konsumenten kan lämna en uttjänt vara på avfallsstationerna där de samlas ihop för att gå till en hållbar återvinning av materialen via El-kretsen. Från början frivillig, nu övervakad av naturvårdsverket.

Hur länge har du haft dina vitvaror hemma? Om du nyligen bytt något, var det på grund av att den gamla gick sönder eller för att den började kännas lite sliten? Fler reflektioner kring detta i nästa inlägg.