frivillig enkelhet

SvD har just nu en artikelserie om konsumtion och shopping som är väl värd att läsa.
Jakt efter livet med guldkant
Avund föder köphunger
Hemmabio på 37 kvadrat
”Det som var dyrt ville jag ha”
”Jag älskar att shoppa”
Knep kniper kund

Hur hamnade vi här? Hur kommer det sig att vi shoppar så mycket när det bevisligen inte gör oss lyckligare? Vad är det som driver oss till galleriorna? Vad är målet? Vad är nästa steg? Är det att fördubbla konsumtionen igen?

Jag är övertygad om att vägen till lycka är att nöja sig med mindre. Att säga: Jag är nöjd med det jag har. Finna glädje i vardagens aktiviteter. Vara med familj och vänner. Laga mat, äta, läsa, hålla kroppen i trim. Glädjen finns inte i ytterligare ett märkesplagg. Frivillig enkelhet, helt enkelt.

Jag har under året följt Anki i Göteborg som haft köpstopp. Inspirerad av henne så har jag efter moget övervägande bestämt mig för att det blir ett köpstopp nästa år. Här är mitt köpstoppsmanifest

Om du inte redan är bekant med termen ”peak oil” så är det hög tid att du blir det nu. Peak oil syftar på den tidpunkt då produktionen av olja i världen når sin topp för att sedan börja minska. Det handlar inte om att oljan tar slut, däremot betyder det slutet för billig olja.

Debatten om peak oil är inte på något sätt ny, fenomenet beskrevs redan 1956 av M. King Hubbard, en amerikansk geolog som förutspådde att den amerikanska oljeproduktionen skulle nå sin topp någon gång mellan 1965 och 1970. Vid tidpunkten för spådomen ökade den amerikanska produktionen fortfarande och Hubbard hånades av industrin. År 1970 nådde den amerikanska produktionen sin topp och har sedan dess minskat år för år.

Idag har en majoritet av världens oljeproducerade länder redan nått sin produktionstopp. De länder som bedöms ha möjlighet att öka sin produktion är länderna kring persiska viken. Eftersom ländernas oljebolag är statliga så är insynen väldigt dålig och ingen vet riktigt hur mycket de kan öka produktionen.

Diskussionen om peak oil har som sagt pågått länge, men de senaste åren så har även höga företrädare inom oljebranschen börjat tala offentligt om att det kommer att bli svårt för industrin att tillgodose den ökade efterfrågan på olja som kommer av att främst Kina och Indien växer snabbt. Att utbudet har svårt att hålla jämna steg med efterfrågan syns tydligt på oljepriset som stigit från runt $25 i september 2003 till $90 idag.

Vi kan inte veta om vi har nått peak oil förrän efter kanske 5-10 år av stabil eller fallande produktion. Idag har vi legat på en relativt stabil produktion de senaste tre åren. Detta har fått vissa kommentatorer att hävda att vi redan passerat toppen. Egentligen spelar det inte så stor roll om vi passerar toppen idag eller om 10 år. Det som är viktigt är insikten att toppen är nära förestående och att de anpassningar som kommer att behövas tar lång tid att genomföra.

Men allvarligt talat, det här är ju jättetråkigt. Varför behöver du bry dig om den här? Jo, du är i ditt liv starkt beroende av den billiga energi som oljan utgör. Det unika med olja är att man i ett flytande och kompakt bränsle rymmer väldigt mycket energi. Dessa egenskaper har gjort att världens transporter så gått som uteslutande är beroende av olja för att fungera. Tänk dig att bensinen kostade 20 kr/l, 30 kr/l. Var går din smärtgräns?

Jag vill att du spenderar några timmar på att sätta dig in i problemet och funderar på hur det kan tänkas påverka ditt liv. Här är några tips till läsning som du kan börja med:

Peak oil på Wikipedia
The oil drum, peak oil overview
Peak oil portal

Om du har lite pengar över och vill göra en insats för en grönare framtid så tycker jag att du ska fundera på att köpa vindandelar. Det du gör är att du köper andelar i en ekonomisk förening som bygger och driver vindkraftverk. Du får sedan köpa el från föreningen till ett fast förutbestämt pris. Beroende på skillnaden mellan föreningens pris och marknadspriset (som du normalt skulle betala) så får du en avkastning på din investering. Avkastningen är dock i form av lägre kostnad för din el och inte som någon utdelning i pengar från föreningen.

Jag har köpt mina vindandelar via O2 Energi som just nu har andelar till salu. Varje andel kostar 5000 kr och ger rätt att köpa 1000 kWh per år från föreningen till priset 13 öre / kWh. Vår förbrukning ligger på drygt 2000 kWh per år så jag har köpt två andelar. Om man förbrukar mindre el än vad man har köpt andelar så får man inte igen pengar på något sätt så det är bäst att köpa för lite. Köper man andelar via O2 Energi så är man bunden att även teckna leveransavtal för elen via O2 Energi. Om man förbrukar mer än det man har rätt att köpa via vindandelarna så levererar O2 Energi miljömärkt el enligt sina olika abonnemangspriser så man blir inte utan el helt plötsligt.

Det här är en investering och som med alla investeringar så finns det såklart risker. Några exempel:

• Dyrare driftskostnader än man räknat med för verket gör att priset per kWh måste höjas.
• Kortare livslängd på verket än vad man räknat med.
• Kopplingen till O2 Energi för elabonnemanget, vad kommer de att ha för villkor i framtiden?
• Föreningen går i konkurs.

Sammantaget så tycker jag dock det är en intressant möjlighet att göra en insats för miljön samtidigt som man får avkastning på sin investering. Kolla dock igenom priserna för abonnemangen och jämför med dina nuvarande villkor, det påverkar avkastningskalkylen!

Mer information finns på O2 Energis hemsida:
Så mycket kan du spara

Jag har under en längre tid funderat på hur jag använder varmvatten. Det går år förvånansvärt stora mängder energi för att värma vatten. För att värma en liter vatten en grad så behövs 4,17 kJ=1,16 Wh. För att värma en liter vatten från 10 grader till 60 grader (som är en vanlig temperatur på tappvatten) så går det åt 0,058 kWh. Det här rinner fort iväg, om ni ursäktar uttrycket. En normal svensk gör av med ungefär 66 liter varmvatten per dag. För att värma denna mängd vatten så går det åt ungefär 4 kWh energi. Totalt använder vi i Sverige någonstans mellan 10-12 TWh för att värma upp vatten per år. Det motsvarar tre Barsebäckreaktorer. Det är alltså inte små mängder vi pratar om.

Varmvattnet är lätttillgängligt i kranen och även om uppvärmningen kostar pengar så handlar det inte om tusentals kronor i månaden som man måste punga ut med. Incitamentet att spara är alltså inte stort. Jag har observerat hur jag använder vatten under en normal dag och tittat på hur jag kan förändra mitt beteende.

Det börjar på morgonen med en dusch. Jag blöter hela kroppen snabbt och stänger sedan av kranen under tiden som jag schamponerar och tvålar in kroppen. Sen duschar jag snabbt av mig schampo och tvål. Hela proceduren tar cirka 3 minuter, varav vattnet rinner under 1,5 minuter. När jag sköljer av badkaret efter duschen så gör jag det med kallt vatten.

Vissa dagar så rakar jag mig också med hyvel. Jag stänger avloppet i tvättstället det första jag gör och tar på så vis till vara på varmvattnet när jag blöter ansiktet. När jag rakat färdigt så sköljer jag av mig i ljummet vatten. När det är dags att rengöra tvättstället så slår jag över till kallt vatten istället.

Under dagen använder jag varmvatten till att tvätta händerna. Tidigare så lät jag alltid vattnet rinna under tiden som jag tvålade in händerna. Nu stänger jag alltid kranen mellan nedblötning och avsköljning.

Det sista stora användningsområdet för varmvatten i min vardag är i köket. Tidigare så sköljde jag alltid trasan i varmt vatten. Handdisk av grytor gjorde jag också alltid i varmt vatten. Nu gör jag det i kallt vatten och det fungerar precis lika bra! Det enda som är lite jobbigt är på vintern när kallvattnet är riktigt kallt så kan det bli svalt för händerna, men det vänjer man sig snabbt vid. Enda gången jag använder varmvatten i köket är för att diska riktigt skitig disk som inte blir ren annars.

De generella råden är alltså:

• Låt aldrig, aldrig vattnet rinna när det inte behövs. Stäng kranen!
• Det funkar förvånansvärt ofta precis lika bra med kallt vatten, exempelvis i köket. Prova, du kommer att bli förvånad!
• Reglera flödet. Öppna inte kranen maximalt. För att exemelvis tvätta händerna så behöver man inte någon flodvåg, det tar lika lång tid att skölja med en liten stråle. Detta gäller genomgående när man öppnar kranen.

Jag uppskattar att jag utan tvekan halverat min förbrukning av varmvatten genom att följa ovanstående råd. Som du ser så behöver man inte heller försaka något, det handlar bara om att ändra sitt beteende. (Okej, ni som älskar att duscha och bada håller säkert inte med…)

Lycka till!

Plastpåsen har haft det kämpigt på sistone. Ett flertal städer runt om i världen har infört förbud mot att släpa hem varorna från matbutiken i något annat än en politiskt korrekt tygpåse. Andra skurkar som passerat revy på scenen den senaste tiden är den gamla hederliga glödlampan, det strilande duschmunstycket och hemelektroniken i viloläge. Samtliga av dessa skurkar rankar högt på listan när det är dags att ta itu med det här att tänka på miljön.

Det som plastpåsen, glödlampan, duschmunstycket och den vilande hemelektroniken har gemensamt är att vi kan eliminera dem utan större uppoffring. Plastpåsen byts mot tyg, glödlampan mot lågenergilampa, duschmunstycket mot ett snålspolande och hemelektroniken sätts på en förgreningsdosa med strömbrytare. Visst, vi måste komma ihåg att ta med tygpåsen till affären och att slå av strömbrytaren när vi går och lägger oss, men bortsett från det så är allt precis som förut. (Lite sämre tryck i duschen, men det vänjer man sig vid.)

När vi ägnar oss åt aktiviteter som dessa så engagerar vi oss i något som jag kallar miljöteater. Synliga handlingar som inte gör någon egentlig nytta lurar oss att tro att vi gjort vårt för miljön. Sanningen är tyvärr att det räcker att ta bilen hem från butiken för att radera ut den miljövinst som tygpåsen åstadkom.

Jag är med i Riot for Austerity: 90% Reduction. Projektet går ut på att se om det är möjligt att minska sina växthusgasutsläpp ner till den nivå som behövs för att stoppa den globala uppvärmningen. För USA så är det egentligen 94% som gäller och för Sverige så är det sannolikt mindre än 90%. Nedan har jag tagit fram hur mycket man måste reducera för att nå 90% utifrån våra förutsättningar.

Officiellt antal invånare i Sverige var år 2005 9 047 752 personer. Denna siffra används i alla beräkningar nedan. Viss statistik är från något annat år än 2005 och då stämmer det inte exakt, men det är ingen exakt vetenskap det här.

1. Drivmedel:

Medelförbrukningen av bensin/diesel per invånare år 2005 var 49 liter diesel och 534 liter bensin. (Källa: SCB) För att uppnå 90% reduktion så ska min förbrukning liggar på 4,9 liter diesel och 53,4 liter bensin. Denna förbrukning är så vitt jag kan förstå av statistiken förbrukning av privat konsument, dvs förbrukning i industrin är inte inräknad. Sveriges totalt förbrukning var 2005 5 508,2 miljoner liter för bensin och 4 270,5 miljoner liter för diesel. Detta blir 609 liter bensin och 472 liter diesel per person.

2. Elförbrukning:

Sveriges elförbrukning var år 2005 34 410 GWh i kategorin ”Hushåll” i elstatistiken. (Källa: SCB) Medelförbrukningen av el per person var 3803 kWh. För att nå 90% reduktion så ska min förbrukning ligga på 380,3 kWh per år.

3. Gas, olja och ved:

Sveriges förbrukning av gas var år 2005 24,172 miljoner liter i bostäder. (Källa: SCB) Medelförbrukningen av gas per person var 2,67 liter per person. För att nå 90% reduktion så ska min förbrukning ligga på 0,267 liter per år.

Sveriges förbrukning av olja för småhus var år 2004 703 miljoner liter. (Källa:SCB Medelförbrukningen per person var 77,7 liter . För att nå 90% reduktion så ska min förbrukning ligga på 7,77 liter per år.

Sveriges förbrukning av trädbränslen för uppvärmning var år 2005 7 249 miljoner liter ved, 821 miljoner liter flis/spån och 329 miljoner kg pellets. (Källa: SCB) Medelförbrukningen per person var 801 liter, 90,7 liter och 36,4 kg per år. För att nå 90% reduktion så ska min förbrukning ligga på 80,1 liter, 9,07 liter och 3,64 kg per år.

4. Avfall:

Sveriges produktion av avfall var år 2004 4 832 miljoner kg i kategorin ”Avfall från hushåll”. (Källa:Naturvårdsverket) Medelmängden avfall per person var 534 kg per år. För att nå 90% reduktion så ska min avfallsmängd vara 53,4 kg per år.

5. Vatten:

Sveriges förbrukning av vatten var år 2000 618 311 miljoner liter i kategorin ”Hushåll” i vattenstatistiken. (Källa:SCB) Medelförbrukningen per person var 68 339 liter per år. För att nå 90% reduktion så ska min förbrukning ligga på 683,39 liter per år.

6. Konsumtionsvaror:

Total konsumtion var år 2006 622 284 miljoner kronor. (Källa:SCB) Medelkonsumtionen per person var 68 778 kronor per år. För att nå 90% reduktion så ska min konsumtion minska till 6877,8 kronor per år.

7. Mat:

Frivillig enkelhet vilar på fem grundpelare:

• materiell enkelhet
• småskalighet
• självbestämmande
• ekologisk medvetenhet
• personlig utveckling

Materiell enkelhet

Genom minskat innehav av materiella ägodelar så följer mindre behov av materialvård och underhåll. Över tid så är målet att mitt ägande av materiella ägodelar ska minska. Varje gång jag är i färd med att köpa något så funderar jag på:

• Kommer denna sak att göra mitt liv bättre?
• På vilket sätt och var är denna vara producerad? Vilken påverkan på miljö och människor har produktion och transport av denna vara orsakat?

För mig är ackumulering av materiella ting inte ett livsmål och jag vill därför hålla detta till ett minimum för att inte ta tid och energi från andra saker som jag tycker är viktiga.

Småskalighet

Större behöver inte nödvändigtvis vara bättre. Idag organiserar vi för att maximera vår produktion av varor och tjänster. Detta leder till nackdelar som till exempel väldigt mycket transporter av varor som skulle kunna produceras mer lokalt. Vi måste väga in den miljöpåverkan som storskaligheten har och i de fall det behövs välja en lösning som kanske inte är lika effektiv men som är långsiktigt hållbar.

Självbestämmande

Jag vill öka möjligheten för mig själv att bestämma över hur jag lever mitt liv. Genom att göra mig mindre beroende av olika offentliga och privata institutioner så ökar mitt utrymme att själv bestämma hur jag vill spendera min tid. Ett exempel kan vara att inte belåna mig och på så vis vara beroende av stora inkomster för att kunna betala på lånet.

Ekologisk medvetenhet

Jag vill lämna ett lätt avtryck på jorden. Jordens resurser är begränsade och vår nuvarande livsstil är inte långsiktigt möjlig att upprätthålla. Det är min övertygelse att jag under min levnad kommer att få uppleva omvälvande förändringar i hur naturens resurser nyttjas och jag vill redan nu förbereda mig för detta.

Personlig utveckling

Genom att leva materiellt enkelt så kan jag fokusera min energi på det som betyder mest för mig: min familj, mina vänner och mina intressen.

Vad frivillig enkelhet inte är för mig

Frivillig enkelhet för mig handlar inte om asketism, det vill säga att leva så enkelt som möjligt. Jag ser det som en livsfilosofi som hjälper mig att fokusera på de saker i livet som jag tycker är roligast och viktigast.

SvD hade hösten 2006 en artikelserie om frivillig enkelhet:
Hårt jobb att arbeta mindre
Enkelt liv ett val för finsmakare
Studiecirkel start för ett enklare liv
I Danmark har man redan växlat ner i flera år
Voluntary Simplicity, ursprungliga rapporten av Duane Elgin & Arnold Mitchell från 1977.

Titel: Rik på riktigt: En värdefull vardag är möjlig!

Författare: Fredrik Warberg, Jörgen Larsson

Förlag: Natur och kultur, 2005

ISBN 91-27-10859-7

”Vad är verkligen viktigt i livet? Vad vill vi egentligen när vi uppnätt grundläggande trygghet och någorlunda tillräcklig ekonomi? Och hur gör vi då? Författarna vill inspirera dig att tänka på dig själv och din vardag, men detta är inte någon handbok i egoism – snarare en reflektionsbok med syfte att stimulera medvetna val som leder till hög livskvalitet för dig och samtidigt ger utrymme för andras möjligheter till detsamma.”

Boken manar till reflektion kring hur vi lever i vardagen. Centrala begrepp är förnöjdsamhet, upplevd tidsbrist och frivillig enkelhet. Kopplingen görs mellan dagens konsumtionsmönster, den tidsbrist som många upplever för att leva upp till detta mönster (lönearbete för att kunna köpa sig alla saker) och en alternativ väg att gå: frivillig enkelhet. Boken ska ses som en reflektionsbok, den har en del konkreta tips vad gäller exempelvis frivillig enkelhet, men om det är sådant man är intresserad av så tror jag att exempelvis ”The circle of simplicity” är bättre läsning.