22 maj, 2011

När kommer minimalismtrenden till Sverige?

av jstenling

Jag har sedan något år tillbaka sporadiskt läst ett antal amerikanska minimalismbloggar. Historiskt har minimalism varit knutet till strömningar inom arkitektur, konst och design. Den typ av minimalism jag talar om här har dock inget med det att göra utan handlar om att leva enkelt. Som Anki säger: “Som jag ser det är minimalism en mer extrem form av frivillig enkelhet.” I dess mest extrema form finns exempel på personer som har sålt allt de äger för att leva en “platsoberoende livsstil”. Olika utmaningar i form av “100 saker” förekommer flitigt. En del av dessa bloggar har skaffat ett ganska stort följe. De större räknar tiotusentals läsare vilket förstås inte är stort i relativa tal, men tillräckligt många för att man ska kunna tala om en trend. Som vanligt är det vid kusterna som trenden utvecklas.

Har trenden nått Sverige?
Första 100 träffarna på “minimalism" på Google leder snarare till Norrgavel än bloggar om minimalism. Den första träffen som verkar relevant är till Robert Birmings blogg, sedan Less is more och några till. Men mest handlar det om kläder, inredning och sånt. Jag har inte sett någon i gammelmedia om detta som en “trend” på samma sätt som vi gjorde med nedväxling tidigare.

Det mesta som händer i amerikatt brukar ju förr eller senare nå Sverige, frågan är därför när denna trend ska vakna till liv även här? Till skillnad från nedväxlingstrenden för något år sen som främst handlade om barnfamiljer som växlade ner vardagen verkar minimalismtrenden primärt handla om unga ensamstående eller par utan barn. Jag är förvånad att inte någon “webbentreprenör” plockat upp stafettpinnen, eller har jag bara missat det? Om du läser detta och ägnar dig åt att leva minimalistiskt, kommentera gärna inlägget!

Vad handlar det om?
Eftersom jag själv försöker leva i frivillig enkelhet och under en längre tid kontinuerligt gjort mig av med materiella ägodelar räknar jag mig själv till anhängare av ett minimalistiskt leverne. Som med allt som har med levnadssätt att göra finns det inget “rätt sätt”, utan det handlar om att finna det som passar sin egen situation. Min personliga tolkning är att njuta av ett enkelt liv med min familj och mina vänner. Leva med färre ägodelar för att få mer tid till att ägna mig åt de saker jag gillar att göra. Nöja mig med det jag har och inte hela tiden sukta efter nytt.

I grund och botten handlar det om att leva enklare, med färre saker för att kunna njuta mer av livet.

Mer läsning
Börja med att läsa Ankis inlägg där hon länkar till ett gäng minimalistbloggar, det är en bra start.
Leo Babautas minimalistblogg följer jag själv.
Everett Bogue är ett exempel på en extrem minimalist som gått bananas. Han förklarade minimalismen död tidigare i år.

19 maj, 2011

Veckans IN:UT

av jstenling

IN

  • Inget

UT

  • Min gamla skäggtrimmer, misslyckades med att reparera den (materialåtervinning)
  • Två cykelpumpar (Stadsmissionen)
  • Ett par strumpor (materialåtervinning)
  • Ett par utslitna svarta jeans (materialåtervinning + lappningsmaterial)
  • Två pocketböcker (Stadsmissionen)

 

Summa –8 prylar sen förra rapporten. Inte ens en genomförd förrådsrensning gav något stort resultat. Det blir längre mellanrum mellan IN:UT inläggen framöver. Det beror på att jag kommit nära mitt mål: Att bara äga saker jag verkligen använder.

17 maj, 2011

Välfärd utan tillväxt

av jstenling

image

Många av oss är fast i en cirkel där vi spenderar pengar som vi inte har på grejor vi inte behöver, för att göra intryck som inte är bestående på människor som vi inte bryr oss om. –Tim Jackson

Jag har skrivit om tillväxtsamhällets långsiktiga omöjlighet tidigare här på bloggen. Boken Välfärd utan tillväxt av Tim Jackson är ett slags slutresultat av det arbete Sustainable Development Commission i Storbrittanien utförde under sin levnad. Grundtesen är att vårt nuvarande samhällsbygge har gått snett. Ständig tillväxt krävs för att upprätthålla sysselsättning och stabilitet vilket givit en ohämmad konsumism som inte gynnar “blomstring” oss människor. Vi är fast i “konsumismens ‘järnbur’” men kan inte ta oss ur den på grund av att vår ekonomiska modell bygger på ständigt ökande konsumtion. Denna utveckling krockar med att vi redan idag utnyttjar jordens resurser på ett icke hållbart sätt. Jackson skisserar en alternativ utveckling som bygger på en ekonomisk modell som tar hänsyn till ekologiska gränser och inte kräver ständig tillväxt för att inte braka samman.

Jag vet inte riktigt vilka boken primärt riktar sig till, men jag själv som läst en del i ämnet tycker att den saknar en tydlig grundläggande förklaring till varför en ekonomisk modell som bygger på exponentiell tillväxt i en ändlig värld är omöjlig i längden. Den går inte heller igenom de olika ståndpunkterna som finns i frågan om huruvida så faktiskt är fallet. De flesta ekonomer menar ju fortfarande att detta inte är ett problem eftersom ekonomins struktur kommer förändras och anpassas efter de yttre förutsättningarna. En populär fras när man pratar om resurser som olja och malm är “stenåldern tog inte slut på grund av brist på sten, vi kom på smartare sätt att göra verktyg istället”. För mig är det en matematisk omöjlighet att den nuvarande modellen ska fundera långsiktigt om inte fullständig frikoppling mellan tillväxt och resursförbrukning kan påvisas, eller vi börjar importera resurser från en annan planet istället. Däremot tror jag att vårt sätt att nyttja resurser är mer dynamiskt än vad vissa som förespråkar total kollaps gör, om det verkligen krävs kan vi göra saker annorlunda.

Jag vet inte om någon som läser boken verkligen kommer övertygas om att en förändring måste till. Jag tycker inte att den på ett bra sätt lyckas förklara varför vi måste byta ekonomisk modell och jag tycker inte heller att den tar till speciellt mycket känslomässiga argument för att övertyga läsaren att detta i grunden är en moralisk fråga. Det luktar mycket politiskt tillsatt kommission över hela boken. Många fina ord och sen kan politikerna lyssna på ett seminarium och säga att “ja visst, det här är en viktig fråga” och sen kör man på som vanligt.

För den grundläggande frågan tycker jag ändå är: Vill människor verkligen ha en förändring? Vill människor konsumera mindre? Vill människor växla ner inkomst för att ha möjlighet att “blomstra”. Vad menar man med att “blomstra”? Jackson refererar förvisso studier som pekar på att många människor vill arbeta mindre, men varför gör man då inte detta? Varför driver inte fackförbunden frågan om arbetstidsförkortning?

Om du är intresserad av den här frågan föreslår jag att du börjar med att titta på föredraget från Stockholm av Tim som är länkat nedan.

Mer läsning om boken
Välfärd utan tillväxt provocerar svenska kritiker
Tim Jacksons framträdande på ABF Stockholm i samband med bokens lansering
Tim Jacksons TED-talk

Mer om tillväxtfrågan
Tillväxt till döds
Tillväxtens gränser
Tillväxtens sista dagar
Den heliga tillväxten
Är tillväxten helig?
Exponentiell tillväxt och ändliga resursbaser
Sverige kan bidra till ny vision för en hållbar värld
Steg 3
Johan Rockströms TED-talk

3 maj, 2011

Om att använda saker tills de är utslitna

av jstenling

Till skillnad från krigsgenerationen som tvingades vända på varenda slant och sedan inpräntade vikten av att vara sparsam i sina barn har vi som är uppvuxna på sjuttiotalet och framåt föräldrar som under sin yrkeskarriär sett sin reala inkomst mer än fördubblas. Med mer “disponibel inkomst” har vår inställning till hur vi tar hand om våra ägodelar radikalt förändrats. Från att lappa och laga handlar det nu om att omsätta så snabbt som möjligt. Kläder används inte tills de är utslitna utan tills de inte är moderiktiga, elektronik ersätts så fort den blivit “omodern” oavsett om den fortfarande fyller sin funktion eller inte, skor byts när vi tröttnat på dem. Möbler byts för att vi är sugna på något nytt. Kök renoveras för att vi vill ha det ljust och fräscht. Någon riktig marknad för begagnade produkter finns i många fall inte utan det åker i soporna eller till återvinningen.

Nittonhundratalets tillväxt har gjort oss så rika att vi har råd att byta ut våra ägodelar på ett helt annat sätt än tidigare. Men det kräver sitt tribut. Vi skruvar upp tempot på arbetsplatserna i den heliga tillväxtens tecken. Vid middagsbjudningarna pratar vi om livspussel och renovering istället för politik. På fikarasterna om det senaste vi köpt istället för förkortad arbetstid.

Om vi nöjer oss med det vi redan har slipper vi flänga runt i butiker för att köpa nytt. Vi får mer tid att ligga på sofflocket, leka med våra barn eller kan gå ner i arbetstid och ta det lugnt. Njuta lite mer av livet helt enkelt. Det kräver förstås att du klarar av att hantera när någon påpekar att du har en gammal skruttig mobil, ett kök som kanske inte är av senaste modell eller en tröja som är från förra året. Men det klarar du väl av?

15 april, 2011

Lådcyklar

av jstenling

Jag har använt min cykelkärra för att frakta last i nästan två år. Det fungerade fint så länge vi hade ett barn. Barnet på pakethållaren och lasten i kärran. Nu när vi har två ungar så kommer det inte fungera. Jag har tittat lite på att köpa en cykelvagn som är anpassad för att frakta barn men det känns inte som en bra lösning. Dels känns det inte helt tryggt att ha barnen bakom sig på det viset, dels förlorar man lastförmågan som är viktig exempelvis när man ska frakta hem mat.

Lösningen på problemet verkar vara att skaffa en lådcykel. Ni har kanske sett dessa cyklar när ni varit i Danmark eller Holland där de är vanligare. Man kan se dem någon gång ibland även i Stockholm men det är inte någon vanlig syn än så länge. Jag tror dock att det kommer bli mycket vanligare i framtiden. Med en lådcykel kan man frakta två barn + ordentligt med packning. Perfekt om man ska storhandla eller åka på utflykt någonstans. Om man dessutom har elmotor klarar man även de värsta backar utan att bli svettig. De är inte billiga, men jämfört med en bil så är det förstås nästan gratis. Priset varierar mellan 8 450 – 25 000 kronor beroende på märke och utrustning.

Det finns ett antal olika märken varav de flesta än så länge har väldigt skralt med återförsäljare i Sverige. Vad jag kunnat hitta är det ingen traditionell cykeltillverkare som gör lådcyklar idag utan det är mindre firmor som har specialiserat sig på just denna typ av cykel. Även detta kan säkert ändras i framtiden i takt med att marknaden växer.

Jag kommer kontinuerligt uppdatera detta inlägg med den information jag hittar om lådcyklar.

Bakfiets

image 

Bellabike

image

  • Trehjulingar
  • Styr med bakhjulet och drivningen på framhjulen.
  • Verkar inte ha några återförsäljare i Sverige idag.

Bullitt

image

Cargobike

image

  • Lågt pris.
  • Två- och trehjulingar.
  • Finns elektrifierade modeller från fabrik.

Christiania

image

  • Mest trehjulingar men har även en tvåhjulig modell.
  • Fasta framhjul med midjestyrning på trehjulingarna.
  • Går att elektrifiera samt säljs elektrifierade från fabrik.
  • Svenska återförsäljare

De Fietsfabriek

image

  • Två- och trehjulingar.
  • Trehjulingar både med midjestyrning och styrande framhjul.

Johnny Loco

image

  • Trehjulingar

Gamla Enskede lådcyklar

  • Två- och trehjulingar.
  • Säljs elektrifierade från fabrik.

Nihola

image

  • Bara trehjulingar.
  • Modellen Family är bland den lättaste på marknaden.
  • Styrande framhjul.
  • Går att elektrifiera.
  • Svenska återförsäljare

Trampa.nu

image

  • Lågt pris.
  • Trehjulingar

Andra länkar relaterade till lådcyklar
Bonkeli
Ecoprofile (sök på “lådcykel” i sökrutan uppe till höger för att hitta alla diskussionstrådar som handlar om lådcyklar)
Liv utan bil

13 april, 2011

Veckans IN:UT

av jstenling

IN

  • Inget

UT

  • 6 st pocketböcker (Stadsmissionen)
  • En trasig datormus (materialåtervinning)

Summa –7 prylar den här veckan. Jag har börjat stöka i förrådet och har en del saker på väg ut på Tradera. Det börjar dock vara lite skralt med saker att rensa ut. Nu är jag inne på sånt som även resten av familjen måste vara med och tycka till om.

10 april, 2011

Köttet, igen

av jstenling

Jag har skrivit om köttätande ett par gånger tidigare. Senast var i somras efter att jag läst boken Monsterbiff till middag. Det som har hänt sedan dess är att vi efter att ha läst boken kom överens om att en minskad köttkonsumtion var önskvärd. Som andra vaneförändringar jag företagit mig de senaste åren skyndar vi långsamt och har inte som mål att bli köttfria. Det kan mycket väl vara så att det är där vi slutar, det får vi se. Vi har har successivt under andra halvan av förra året jobbat upp ett utbud av vegetariska vardagsrätter vi tycker är goda och som inte gör att det känns som en uppoffring att strunta i köttet. Det händer att vi äter kött någon gång, men det är inte speciellt ofta. Vi har inte gjort några större förändringar när det gäller mejeriprodukter utan äter ost, smör, mjölk och filmjölk som tidigare.

I vilket fall som helst. Frågan om att äta kött har inte blivit mindre aktuell och jag känner fortfarande att fler och fler reflekterar över sitt köttätande. Å ena sidan finns trenden Nose to tail dining som i burgna kretser syftar till att legitimisera och höja statusen på köttätandet. Per Morberg kan väl anses vara en förgrundsfigur för denna rörelse även om han knappast skulle använda begreppet själv. Å andra sidan är det fler och fler som väljer att bli vegetarianer eller på olika sätt begränsa sitt köttintag.

Det fortsätter att komma böcker och filmer som på olika sätt belyser villkoren för djuren i det matindustriella komplexet.

Boken Äta djur av Jonathan Saffran Foer utges i dagarna på svenska. Boken väckte stor uppmärksamhet när den släpptes i USA 2009. Den handlar om hur den kommersiella köttindustrin i USA fungerar och de miserabla förhållandena som de flesta slaktdjur tvingas leva under. The Omnivore’s Dilemma av Michael Pollan är skriven på samma tema, men författarna når olika slutsatser. Där Saffran Foer är vegetarian försvarar Pollan köttätandet och argumenterar istället för att det är köttproduktionens industrialisering som är problemet, inte köttätandet i sig. I Babel intervjuar man Saffran Foer och har sedan en studiodiskussion med Per Morberg och Lotta Lundgren om boken. Något förvånande är alla rörande överens om att dagens tillstånd är förkastligt, men frågan om vad man ska göra åt det lämnas hängande i luften.

Magasinet Filter har i nummer 18 en artikel om köttätande där skribenten Mattias Göransson problematiserar den ibland kategoriskt negativa bild av köttätande som ges och lyfter fram bland annat att köttproduktion i vissa fall är ett sätt att utnyttja mark som inte är lämplig för produktion av andra typer av livsmedel. I det kalla Sverige finns det relativt gott av mark som inte lämpar sig för spannmålsproduktion, men där odling av vall funkar fint. Vall som man sedan kan mata djur med.

Köttätande är en komplex fråga som rymmer en mängd olika aspekter såsom miljö, näringsriktighet, djuretik, försörjning, med mera. Det är också en fråga som berör alla eftersom vi alla måste äta för att leva.

Med den kunskap om förhållandena i den kommersiella köttindustrin jag har är det svårt att äta kött med något som kan kallas matglädje. Det minsta jag kan göra för djuren är se till att när jag äter kött står min njutning i proportion till det lidande som orsakats för att lägga biffen på tallriken.

Köttbollar och makaroner en tisdag passerar inte det testet.

Det har varit tyst länge här på bloggen. Jag är pappaledig under resten av året, ni kan alltså räkna med mer aktivitet framöver. Stort tack till dig som läser, ny som gammal!

8 april, 2011

Tvånget att begära

av jstenling

Nina Björk återkommer till ämnet konsumtion i sina krönikor från tid till annan. Nyligen reflekterar hon kring behov och begär och hur dessa relaterar i vår kultur. Lite på samma tema som Erich Fromm skriver om i boken att ha eller att vara. Klart läsvärt!

Behov kan tillfredsställas; ­behov som är tillfredsställda tar slut. Men begäret är utan slut. Begäret är inte någonting objektivt; inte någonting som är ungefär lika för alla människor i alla tider. Om vi har ett begär eller inte avgörs av den kultur vi lever i. Och vi lever i en kultur som lever av begär. Människor måste begära det de inte behöver för att vår ekonomi ska gå runt. Att uppmuntra ett ständigt omättbart begär är därför centralt i vår kultur, i vår ekonomi.

24 mars, 2011

Veckans IN:UT

av jstenling

IN

  • Inget

UT

  • En strumpa (energiåtervinning)
  • En grå mössa (Stadsmissionen)
  • En grön träningströja (energiåtervinning)

Summa –3 prylar denna vecka. Med start den första april är jag pappaledig. Då ska jag söka igenom varenda rum, skåp och låda i lägenheten i jakt på onödiga prylar.

22 mars, 2011

Vilka är dina fem viktigaste passioner i livet?

av jstenling

När man är fast i vardagens praktikaliteter kan det vara lämpligt att försöka ta ett steg tillbaka och reflektera över vad man egentligen håller på med.

Vilka är dina fem viktigaste passioner i livet?

Kan du på rak arm namnge de fem viktigaste sakerna i ditt liv? De där sakerna som du mår extra bra av. Saker som du kan förlora dig i så att tiden står stilla och du kommer till sans timmar senare och undrar var tiden tog vägen. Saker som du vet att du kan hålla på med hela livet utan att tröttna på.

För mig är följande fem saker de absolut viktigaste:

  • Att följa, stötta och vara närvarande i mina söners utveckling till empatiska och glada människor.
  • Att skratta, gråta, diskutera, debattera och glädjas tillsammans med min familj och mina vänner.
  • Att hålla min kropp stark och frisk med hjälp av varierad fysisk träning.
  • Att läsa böcker, både fakta och skönlitterärt, för att stilla min kunskapstörst och utveckla min fantasi.
  • Att ha ett intressant jobb som låter mig få utlopp för mina talanger och drivkrafter utan att lämna mig sömnlös av stress om natten.

Vad har du gjort idag för att kunna ägna dig mer åt dina passioner?

Vi kan alla göra en mängd val för att kunna ägna mer tid åt det vi tycker är viktigt. Vi har till exempel valt att bo i lägenhet för att fritiden inte ska fyllas med renovering, gräsklippning och annat som kommer med att bo i hus. Vi får då nära till barnomsorg och jobb vilket betyder att vi inte behöver någon bil som ska underhållas, parkeras och betalas. Vi håller hemmet städat på en nivå som känns okej för oss men som skulle uppfattas som slapp av andra. Vi slötittar inte på teve utan bara program vi verkligen vill se. Jag brottas själv med mitt Internetberoende för att frigöra mer tid åt läsning.

Vilka val man gör är naturligtvis individuellt, men jag tycker att man ska göra aktiva val och att dessa val ska göras så att man får tid att ägna sig åt det man verkligen tycker om att göra. Oavsett om det är att renovera kök, läsa böcker eller klättra på klippväggar.

Sätt dig ner och reflektera

  • Vilka är dina fem viktigaste passioner i livet?
  • Är du nöjd med den tid du har för att ägna dig åt dina passioner?
  • Vilka val kan du göra för att öka tiden du har för att ägna dig åt dina passioner?