Detta är det fjärde inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens tredje kapitel: Where is it all going?
Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Som i de andra inläggen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.
Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.
Vart tar allt vägen?
I steg ett och två av programmet tog vi reda på din nettoförmögenhet och beräknade din verkliga timlön. Du fick också i uppdrag att börja föra kassabok över varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv. I de första två stegen behövde du bara följa författarnas instruktioner. I det tredje steget kommer det krävas mer av dig. Meningen med det här steget är att med hjälp av din kassabok se vart alla pengar i ditt liv tar vägen. Genom att på ditt eget vis kategorisera dina inkomster och utgifter tar du kontroll över din ekonomiska situation. Syftet med övningen är inte att göra en budget utan att på ett medvetet sätt ställa upp dina inkomster och utgifter i sina respektive kategorier och räkna ut hur mycket livsenergi (timmar) som gått åt för att betala för det hela. Försök att ha en öppen attityd. Det är ingen idé att känna skam eller skuld över det du upptäcker.
Månadstabellen
För varje månad som du fört kassabok ska du sammanställa en månadstabell som visar hur mycket inkomster och utgifter du har haft i dina kategorier. Det som är viktigt är att du väljer kategorier som hjälper dig att på ett tydligt sätt ta reda på vart dina pengar tar vägen. Du kommer ha några allmängiltiga kategorier som mat, kläder, transporter, boende och så vidare. Men du kommer också att ha kategorier som är mer unika för dig, exempelvis om du har som vana att köpa mycket skor – då bör du sannolikt ha en speciell kategori för just skor för att tydliggöra hur mycket pengar du lägger på detta. Att hitta vilka som är dina rätta kategorier kommer att ta några månader. För varje månad som du gör månadstabellen lägger du till kategorier för att få en så rättvisande bild som möjligt av dina inkomster och utgifter.
Om du använder www.hemekonomi.com för att föra kassabok skapar du själv dina kategorier och registrerar inkomster och utgifter i rätt kategori direkt. Du får också automatiskt summan av respektive kategori i rapportfunktionen. Om du för en kassabok i pappersformat kan du naturligtvis föra in kategorierna direkt även i den. Det viktiga är att du alltid håller reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv.
Nu är det dags att göra tabellen. Räkna samman alla poster i respektive kategori och för in summan i tabellen. Ta din riktiga timlön och dividera summan med timlönen för att räkna hur hur många timmar du har arbetat för att betala utläggen i kategorin. I exemplet nedan använder vi oss av timlönen vi räknade ut i steg två.
Kategori | Kronor | Livsenergi (timmar) |
Inkomster | ||
Lön | 22000 | |
Barnbidrag | 1050 | |
Milersättning | 534 | |
Totalt: | 23584 | |
Utgifter | ||
Mat – hemma | 3552 | 54 |
Mat – lunch ute | 1123 | 17 |
Mat – middag ute | 456 | 7 |
Kläder | 699 | 11 |
Boende | 6782 | 103 |
Transporter – jobbpendling | 1245 | 19 |
Transporter – fritid | 987 | 15 |
Skönhet | 400 | 6 |
Hushåll | 287 | 4 |
Övrigt | 3450 | 52 |
Totalt: | 18981 | 288 |
Det viktiga är att ha tillräckligt många kategorier för att spegla dina utgifter på ett bra sätt, men inte fler. Om du exempelvis har en bil som används både för att ta dig till jobbet och under fritiden kan det vara lämpligt att ha två kategorier för detta för att hålla isär kostnaderna för respektive aktivitet. Samma för kläder, det kan vara lämpligt att ha en kategori för nödvändiga inköp och en för inköp som görs av modeskäl. Du behöver definitivt fler kategorier än exemplet ovan. Kategorin övrigt bör innehålla ett minimum av poster. Det exakta formatet på tabellen måste du själv komma fram till. Hitta ett som passar dig!
Uppdatera din balansräkning
Det sista du behöver göra för att slutföra detta steg är att räkna alla kontanter du har, kolla saldot på ditt lönekonto och sparkonto och jämföra allt mot din kassabok.
Använd följande ekvation:
Pengar vid månadens start + inkomster under månaden – utgifter under månaden = Pengar vid månadens slut
Del 1 | ||
Pengar vid månadens start | kontanter | 534 |
+ saldo på lönekonto | + 5467 | |
+ saldo på sparkonto | + 23354 | |
+ inkomster | + alla inkomster (från månadstabellen) | + 23584 |
– utgifter | – alla utgifter (från månadstabellen | – 18981 |
= ditt saldo borde vara | 33958 | |
Del 2 | ||
Verkligt saldo vid månadens slut | kontanter | 567 |
+ saldo på lönekonto | + 9262 | |
+ saldo på sparkonto | + 23354 | |
= månadens verkliga saldo | 33183 | |
Del 3 | ||
Månadens fel | ditt saldo borde vara | 33958 |
– ditt verkliga saldo | – 33183 | |
= förlorat eller felräkning | 775 | |
Del 4 | ||
Besparingar | totala inkomster | 23584 |
– totala utgifter | – 18981 | |
+- månadens fel | – 775 | |
= sparat denna månad | 3828 |
När du under flera efterföljande månader har 0 kr under månadens fel är du säkert på att du följer varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv!
Nästa vecka kommer inlägget om steg fyra: Hur mycket är tillräckligt?