Jag har tidigare skrivit om plug-in hybrider här på bloggen. Det har hänt en hel del sen jag skrev det inlägget i januari. En uppdaterad lägesrapport kommer snart.
Här tänker jag dock skriva om en annan trend som blir alltmer tydlig i bilbranschen: mindre motorer. Man kan säga att den här trenden drivs av två samverkande faktorer: Den ena är att reglerna för nya bilars utsläpp kommer att bli väldigt mycket hårdare under nästa decennium, den andra är att oljepriset fortsätter uppåt vilket ökar efterfrågan på bränslesnåla bilar.
Även om plug-in hybrider och rena elbilar introduceras på ganska bred front inom några år kommer dessa bilar fortfarande att vara nischfordon. Merparten av alla nya bilar som säljs kommer över överskådlig framtid att drivas med en konventionell bensin- eller dieselmotor. Det är sett ur det perspektivet trenden med mindre motorer är väldigt intressant.
Normal motorstorlek i en familjekombi har de senaste 20 åren legat på 2,0 – 2,5 liter. Om motorn för 20 år sedan hade 100-125 hästkrafter är det idag mer normalt med 175-200 hästkrafter. Eftersom motorerna hela tiden blivit effektivare har inte bränsleförbrukningen ökat, men den har inte heller minskat lika snabbt som den hade kunnat göra om effekten hade varit kvar där den var 1990. Bättre prestanda har helt enkelt prioriterats framför lägre bränsleförbrukning.
Fiat Multijet 1,3 liter diesel
Nu är läget ett annat och bränsleförbrukningen måste ner. Samtidigt är det osannolikt att tro att bilköparna kommer att nöja sig med drastiskt försämrad körglädje (som det brukar heta i reklamen). Utmaningen är alltså att bygga motorer som både drar mindre bensin och fortfarande ger bilen tillräcklig skjuts.
Vägen för att nå detta mål stavas mindre cylindervolym, turbo/kompressor och variabla ventiltider.
Några exempel:
- Fiat har idag en 1,3 liters dieselmotor (multijet) som monterad i Fiat 500 släpper ut 98 gram CO2/km. De har även en 1,4 liters bensinmotor med turbo som monteras i Brava. På ritbordet finns mindre motorer från 0,8 liter och uppåt.
- Volkswagen har idag en 1,4 liters bensinmotor (TSI) med turbo och kompressor som man väljas för Golf. På ritbordet har de en tvåcylindrig bensinmotor på 0,6 liter och en trecylindrig på 0,9 liter. Det talas även om en 1,2 liters bensinmotor som ska monteras i Passat. En så liten motor i en så stor bil som Passat hade för bara något år sedan framstått som fullkomlig galenskap.
- Renault har idag en 1,2 liters turbomotor i Twingo och Clio. En 1,4 liters motor med turbo kommer nästa år och 2010 är det dags för en 0,9 liters motor för Clio.
- GM sluttestar just nu en 1,4 liters bensinmotor med turbo som kommer i Opel Astra nästa år.
- Ford satsar på sin 1,6 liters bensinmotor med turbo (Ecoboost). Om två år lanseras en 1,4 liters bensinmotor, även den med turbo.
Vid sidan av alla bensinmotorer jobbar de flesta tillverkare vidare med sina dieselmotorer som med nya komponenter får lägre bränsleförbrukning och mindre utsläpp.
De så kallade premiumtillverkarna som Volvo, Saab, Audi, BMW, Mercedes med flera har än så länge inte hängt på trenden i samma utsträckning. Sannolikt kommer de dock att tvingas göra det för att undgå de dryga böter som hotar om deras bilar inte når de utsläppskrav som exempelvis kommer att ställas inom EU någon gång i mitten av nästa decennium.
Det blir spännande att följa utvecklingen. Planerna visar i alla fall att branschen verkar ha fattat galoppen och vi kan se fram emot bilar med lägre bensinförbrukning och koldioxidutsläpp inom en ganska snar framtid.
Ordlista
Turbo – En turbin som monteras på avgasutblåset och använder rörelseenergin i avgaserna för att komprimera insugsluften som trycks in i motorn och på så vis höjer effekten.
Kompressor – En turbin som drivs av en rem eller elektrisk motor med i övrigt har samma uppgift som turbon: att komprimera insugsluften som trycks in i motorn och på så vis höjer effekten.
Variabla ventiltider – Möjliggör att insugs- och avgasventilerna öppnas och stängs på ett flexibelt sätt. Sänker bränsleförbrukningen och skadliga utsläpp.
frivillig enkelhet 