frivillig enkelhet

Nu är det slut på semestern för min del. Vi kom hem till lägenheten i fredags och frun började jobba idag. Jag har åter hand om sonen på heltid vilket betyder mindre tid för bloggen. Vi ska börja skola in honom på dagis senare i augusti och sen ska jag också återvända till arbetet. Sammantaget betyder detta att det blir mindre tid att blogga under hösten än under våren. Men det är fler förändringar på gång!

Jag startar inom kort en ny webbplats på adressen www.frivilligenkelhet.se. Tanken är att på denna webbplats samla information om de olika aspekterna av enkelhet. Om du som läser är intresserad av att skriva för den nya webbplatsen – hör av dig till mig!

Det är ungefär 40 personer som läser Jonas hållbara blogg varje dag. Att så många hittat hit och dessutom kommer tillbaka och ibland kommenterar det jag skriver är väldigt roligt och inspirerande! Jag hoppas ni fortsätter att komma hit även om det blir färre inlägg framöver!

Jag lämnar er för helgen med uppmaningen att läsa den här artikeln om Kinas resurshunger och vad den har för konsekvenser för världen. Efter Kina står Indien och Afrika på tur att anamma västvärldens konsumtionsmönster.

Slow – Lev livet långsamt! av Carl Honoré beskriver den världsomspännande SLOW-rörelsen som vill få världen att sakta ner. Inspirationen till att skriva boken får Honoré när han i väntan på att gå på ett flygplan läser en artikel om "Påminutensagan". (Vilket får mig att tänka på den fantastiska 80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange. Se exempel här och här.) För att hjälpa föräldrar med tidsödande småttingar har några författare gjort förkortningar av klassiska barnsagor. Efter att först tyckt att det låter som en strålande idé börjar han fundera och undrar stilla om han blivit skvatt galen.

Boken är indelad i följande kapitel:

1. Gör allting snabbare
2. Långsamt är vackert
3. Mat – Slow Food eller vänd ryggen mot snabbmaten
4. Städer – att blanda gammalt och nytt
5. Kropp och själ – en sund själ i en sund kropp
6. Läkekonst – doktorer och terapeuter
7. Sex – en älskare med långsamt handlag
8. Arbete – fördelarna med att arbeta mindre hårt
9. Fritid – vikten av att vila
10. Barn – Uppfostran utan hets

Efter att i det första kapitlet givit den gängse beskrivningen av det moderna samhällets stress och press med benägen statistisk uppbackning handlar resten av boken om fördelen med att sakta ner inom olika områden. Honoré berättar om bakgrunden till rörelsen. Han poängterar att SLOW-anhängare inte vill att allt ska göras långsamt, det handlar om att hitta tempo giusto – rätt tempo.

Genom att resa runt och träffa företrädare för de olika subrörelserna (slow food, slow cities, slow sex, osv) berättar Honoré en intressant historia. Han provar också själv på de olika fenomenen såsom tantriskt sex och reikihealing. Han äter en långsam måltid i en Citta Slow i Italien och så vidare.

Det är tydligt att författaren själv är en varm anhängare av SLOW. Honoré är allt igenom positiv till det mesta han provar på, även om han kommer med vissa pliktskyldiga invändningar här och där.

Om du inte kommit i kontakt med SLOW-rörelsen tidigare rekommenderar jag verkligen boken. För er som läst om den eller är engagerad inom enkelhetsrörelsen innehåller den kanske inte något nytt, men kan ändå vara värd att läsa selektivt. Även om många böcker inom ett ämne upprepar sig lär man sig alltid något nytt.

Daniel gjorde en intressant kommentar till min sammanfattning av Dina pengar eller ditt liv som jag tycker är värd att utveckla:

Jag tycker sammanfattningen verkar vara “Uppnå ekonomiskt oberoende genom att minska dina utgifter”.

För mig som är uppväxt med att tänka ekonomiskt och vara väldigt medveten om att pengarna räcker inte till allt, så är det en fantastisk lyx att numera kunna unna mig saker utan att ta speciellt stor hänsyn till prislappen. Det är en av de saker jag uppskattar mest i min vardag idag – känslan av att jag inte behöver bekymra mig för min ekonomi. Är det inte risk man förlorar det med den här filosofin?

Jag tror att många kan identifiera sig med detta. Fyrtiotalisterna uppfostrades av en generation som verkligen fick uppleva hur det var att vända på slantarna. Det präglade naturligtvis deras inställning till pengar och hur de i sin tur uppfostrade sina barn. Rent faktiskt var också den disponibla inkomsten mycket lägre i alla familjer på 80- och 90-talen. Det är först nu som sjuttiotalisterna får se hur föräldrarna med glädje sätter sprätt på arvet med resor och husrenoveringar.

Nåväl, det Daniel skriver är att han upplever det som en lyx att inte behöva bekymra sig för sin ekonomi. Men innebär minskade utgifter att man inte kan unna sig något?

Jag menar att svaret på den frågan är ett klart nej. Det hela handlar om balans. De flesta går genom livet och gör en mängd köpbeslut som de i efterhand ångrar. Reaktionen är normalt att försöka glömma det hela och gå vidare. Väldigt få arbetar aktivt för att minimera mängden felköp. Metoden i Dina pengar eller ditt liv är ett ramverk som hjälper dig att utvärdera dina utgifter i relation till hur mycket av din livsenergi du måste ge upp för att möjliggöra köpet. Det som händer när man ser på sina köp på det sättet är att vissa saker framstår som helt onödiga samtidigt som andra blir mer värdefulla än vad man tyckte vid köpet.

Några exempel:

Utemat
Istället för taskig hämtmat på grund av dålig middagsplanering, satsa pengarna på trevliga middagar med vänner.

Fasta kostnader
Säg upp prenumerationerna på de där tidningarna som du ändå aldrig hinner läsa och köp ett lösnummer om du någon gång har tid över. Tittar du verkligen på alla tevekanaler eller skulle du klara dig med ett mindre utbud? Hur ofta utnyttjar du gymkortet?

Nöjen
Om du tycker att det är jätteroligt att gå på teater, använd pengarna du sparar på ett mindre kanalpaket till fler teaterbiljetter.

Sammantaget kommer du få bättre livskvalitet för dina pengar samtidigt som utgifterna minskar.

En annan aspekt av att ha god ekonomi är att man inte längre bryr sig om att köpa den billigaste tillgängliga varan i en kategori. Man köper en tvål på närbutiken från Palmolive som kostar 25 kr istället för en på Överskottsbolaget som kostar 5 kr. Men för väldigt många produkter erbjuder varumärket bara ett annat namn och inte en bättre produkt. Genom att unna sig den dyrare tvålen unnar man sig också nöjet att arbeta ytterligare en stund för att ha råd att köpa den.

Det jag vill säga är att med god planering och utvärdering av sina utgifter är det möjligt att sänka dem samtidigt som man får en bättre livskvalitet. Det finns inget motsatsförhållande.

Om det betyder att känslan av att inte behöva bekymra sig för sin ekonomi går förlorad eller inte, det är nog olika från person till person.

Jag skriver för enkelhets skull olja när jag menar råolja eller petroleum.

Den vanligaste direkta kontakten vi har med olja i vardagen är när vi tankar bilen. Men var vi än tittar är världen full av saker som kommer från olja.

Plast
I princip all plast är gjord av råvaror som utvinns ur olja. Förpackningar, flaskor, elektronik, möbler, skor och kläder. Allt är till stor del gjort av plast. Plast är inom många användningsområden överlägset andra material när det gäller exempelvis täthet och styrka. Det är också billigt att tillverka saker av plast eftersom det går att massproducera med hjälp av formgjutning. Det är idag svårt att tänka sig ett liv utan plast.

Kemikalier
En stor del av alla kemikalier är av petrokemiskt ursprung. De vanliga hushållskemikalierna som du har i städskåpet innehåller alla ämnen som kommer från olja. Många läkemedel innehåller molekyler som är syntetiserade från ämnen som kommer från olja. Lösningsmedel, gödningsmedel och bekämpningsmedel. Allt kommer till stor del från olja.

Det är olja som möjliggjorde en kemiska revolutionen under 1900-talet och merparten av alla kemiska processer som används i fabriker idag är beroende av ämnen som kommer från olja. Det är bara 16% av världens oljekonsumtion som används för annat än drivmedel, men tänk vilken viktig del! Det moderna livet i sin nuvarande form är beroende av det billiga råvaruflöde som oljan utgör för att fungera.

Den dag det är så dyrt att utvinna den olja som är kvar i marken att ingen har råd att betala för det kommer vi att ångra att vi brände upp 84% av denna ädla resurs när den kunde ha används till så mycket viktigare saker.

Normalt befinner jag mig väldigt lite ute på vägarna i landet. I vardagen åker jag tunnelbana eller buss inne i stan. Nu under semestern har det dock blivit ett antal mil främst på E4:an mellan Piteå och Boden. Jag har aldrig varit någon fartdåre bakom ratten, men sedan vi fick barn tar jag det verkligt försiktigt. Det yttersta målet med bilresan är att alla ska komma fram oskadade. Hur snabbt det går är underordnat. Det är när man verkligen håller hastighetsgränserna som det blir tydligt hur uppskruvat tempot är på vägarna. Om man håller hastighetsgränsen är det ständigt en bil som ligger någon billängd bakom och väntar på första möjlighet att köra om. Nästan uteslutande är det män som kör och ofta sitter det barn i bilen.

De vanligaste riskerna som trafikanter utsätter varandra för som jag sett under sommaren är:

• För litet avstånd till framförvarande fordon (överlägset vanligast)
• Omkörningar på olämpliga ställen (typ vid mötande trafik vilket tvingar ut den omkörda och mötande bil i vägrenen)

Båda dessa är tätt sammanknippade med för hög fart. Att hela tiden han en bil i häcken och att ständigt bli omkörd är väldigt stressande eftersom man måste vara på helspänn hela tiden. Om du är en notorisk fortkörare, prova att hålla hastighetsgränsen under en sträcka och upplev hur det känns för dem som du normalt ligger och pressar dig förbi.

Fortkörning är den enskilt största dödsorsaken på våra vägar. Om alla höll hastighetsgränserna skulle dödsolyckorna minska med 30% per år. När du kör för fort utsätter du inte bara dig själv utan även alla andra på vägen för fara.

Ta det lugnt i trafiken, var rädd om dig själv och alla andra.

Läs mer:
Myter och sanningar om hastighet
Rätt hastighet kan rädda liv

Jag har tidigare skrivit några inlägg om alla plug-in hybrider som är på gång ut på vägarna inom några år. Till att börja med kommer dessa helt klart vara nischfordon eftersom de blir dyrare än en bil med en vanlig motor och dessutom kommer produktionskapaciteten vara ganska begränsad till att börja med.

Det senaste halvåret har det skett en radikal omsvängning i biodrivmedelsfrågan. Där etanol tidigare sågs som frälsaren talar nu allt fler branschmänniskor och politiker om plug-in hybriden som den bästa lösningen för att transportera människor miljövänligt.

Om vi bortser från utsläppsproblematiken så är peak oil den andra stora anledningen till varför vi måste röra oss bort från oljeberoendet i transportsektorn. Plug-in hybrider har potentialen att radikalt minska behovet av bensin och diesel då de flesta resor kan göras med eldrift.

Den nuvarande tanken är att litium-jon batterier ska lagra den elenergi som ska driva plug-in hybridernas elmotorer. Just nu jobbar batteriföretagen febrilt med att få sina batterier färdiga för att biltillverkarna ska kunna lansera sina modeller kring 2010.

Litium-jon batterier använder sig av den ovanliga metallen litium. Idag bryts det till största på en platå i Anderna som heter Altaplano i formen av litiumkarbonat. Det finns även mindre kända reserver i Nevada, Tibet och Australien.

William Tahil forskningschef på Meridian International Research har undersökt hur mycket litium det skulle behövas för att driva alla bilar med litium-jon batterier:

If you took all the lithium carbonate that we are producing today and put it into small plug-in hybrid battery, an 8 kWh battery (HEV20), you could produce about six million cars, which is one-third of United States sales each year, and ten percent of annual global sales

All befintlig produktion av litiumkarbonat används för att göra batterier som används till mobiltelefoner och bärbara datorer. Det betyder att för att producera batterier för plug-in hybrider måste produktionen öka ordentligt:

So you’ve got to find new production. There’s about 75,000 (metric) tons of lithium carbonate being produced in the world today, and there new deposits coming on stream right now, which by 2010 will raise production to 150,000 tons. So, we’re going to have double the lithium carbonate in (three) years time, but that’s being driven by demand for consumer electronics where you have at least 20 percent growth rates for laptop computers and mobile phones. Massive demand from the developing world. So, we’re going to need more lithium carbonate production on top.

Tahil har räknat ut att för att förse bilarna som tillverkas i USA varje år med ett 8 kWh batteri krävs 200 000 ton litiumkarbonat.

In terms of existing and planned production capacity that exists in the world today, you need to.. [double]
that again just to allow the United States to have 8 kWh batteries in its cars. And if you had the new
Chevrolet Volt with its 16 kWh battery, you’d need double that again."

Helt klart är att det inte kommer att gå som en dans att få fram allt litium som krävs för att bygga plug-in hybrider motsvarande ens en liten del av den nuvarande årliga bilproduktionen globalt. Det skulle förvåna mig mycket om vi inte ganska snart får se någon annan typ av batterier som inte är beroende av en sådan ovanlig metall. Kanske svenska Effpower? Bly finns det gott om!

DN Motor som haft många utmärkta artiklar om biodrivmedel de senaste åren provkörde i lördagens tidning Mercedes B170 NGT. Det är en bil som förutom att den har en vanlig bensintank också har en gastank som går att fylla med gas.

I artikeln hävdas det att om man kör på biogas innebär det inte något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Det är lite typiskt att DN Motor som tidigare talat mycket om livscykelanalys när det gäller etanol missar den biten när det gäller biogasen. Biogas görs till största delen antingen i rötningsanläggningar i avloppsreningsverk, eller i rötningsanläggningar för behandling av matavfall. Allt det som hamnar i dessa anläggningar har till stora delar producerats med fossil energi. All mat har till exempel huvudsaklingen odlats med handelsgödsel som görs av naturgas, traktorerna drivs med diesel och så vidare. När matresterna ombildas till biogas som sedan förbränns kommer kolet och kvävet i utsläppen till viss del att vara av fossilt ursprung.

Det är säkert så att biogasen ligger väldigt bra till jämfört med andra biodrivmedel när det gäller nettotillskott av växthusgaser till atmosfären. Att hävda att det inte ger något nettotillskott alls är dock direkt felaktigt.

Livscykeln, livscykeln, livscykeln – man måste alltid göra en livscykelanalys.

I veckan publicerade en underavdelning till den amerikanska föreningen American Physicist Society ett nyhetsbrev där Lord Monckton hävdar att IPCCs klimatmodeller överskattar klimatets känslighet för koldioxid. Han menar alltså att ökad halt av koldioxid inte har den påverkan på klimatet som IPCCs rapporter beskriver. Det som var annorlunda med den här händelsen jämfört med en liknande på vilken klimatskeptikersajt som helst är att APS är en aktad förening med över 50 000 medlemmar. Den har dessutom som officiell ståndpunkt att mänsklig påverkan är den största anledningen till klimatförändringen.

Det hela satte naturligtvis igång en enorm aktivitet i bloggosfären.

Dailytech skrev:

”Considerable presence” of skeptics

The American Physical Society, an organization representing nearly 50,000 physicists, has reversed its stance on climate change and is now proclaiming that many of its members disbelieve in human-induced global warming.  The APS is also sponsoring public debate on the validity of global warming science.  The leadership of the society had previously called the evidence for global warming ”incontrovertible.”

In a posting to the APS forum, editor Jeffrey Marque explains,”There is a considerable presence within the scientific community of people who do not agree with the IPCC conclusion that anthropogenic CO2 emissions are very probably likely to be primarily responsible for global warming that has occurred since the Industrial Revolution.”

Det dröjde dock inte länge förrän APS gick ut och gav följande dementi:

APS Climate Change Statement

APS Position Remains Unchanged

The American Physical Society reaffirms the following position on climate change, adopted by its governing body, the APS Council, on November 18, 2007:

”Emissions of greenhouse gases from human activities are changing the atmosphere in ways that affect the Earth’s climate.”

An article at odds with this statement recently appeared in an online newsletter of the APS Forum on Physics and Society, one of 39 units of APS.  The header of this newsletter carries the statement that ”Opinions expressed are those of the authors alone and do not necessarily reflect the views of the APS or of the Forum.”  This newsletter is not a journal of the APS and it is not peer reviewed.

Men innan det hände hade naturligtvis alla skeptikersajter hoppat på tåget. Några exempel går att läsa här, här och här.

Tydligen är denne Lord Monckton känd sedan tidigare och naturligtvis gick alla klimathotssajter till motangrepp. Några exempel går att läsa här och här. Det visar sig också att RealClimate kritiserat Lorden redan 2006 i denna artikel.

Klimatfrågan är komplex och det är väldigt lätt att med lite ekvationer och snygga formuleringar hävda att vi människor inte alls har något med uppvärmningen av jorden att göra. Just nu verkar många skeptiker gotta sig åt att temperaturen i år varit lägre än tidigare år under 2000-talet. Naturligtvis säger det ingenting om huruvida uppvärmningen av jorden är verklig eller inte, men det är härliga halmstrån som skeptiker kan sträcka sig mot och greppa efter.

Så länge de flesta klimatologer säger att mänskliga utsläpp av växthusgaser ligger bakom merparten av den observerade uppvärmningen av jorden under 1900-talet kommer min ståndpunkt vara att så är fallet. Jag väntar med spänning på att en samling välrenommerade forskare presenterar fakta som står upp för granskning som hävdar motsatsen.

Anki postade länken till det här talet av Clay Shirky för några månader sedan. Jag har gått och funderat på innebörden av det han säger ända sedan dess. Han talar om det kognitiva överskottet som uppkom under 1900-talet när människor började få "fri tid" och hur det hittills använts till stor del för att titta på teve. Clay menar att när en stor förändring sker i samhället vet vi inte först hur vi ska hantera det. Vi spenderade därför en stor del av 1900-talet med att passivt titta på teve. Men nu börjar vi inse att det kanske inte är det bästa sättet att använda vår tid.

Siffrorna han nämner är helt otroliga. Wikipedia har enligt hans uträkningar tagit ungefär 100 miljoner hjärntimmar att skapa. I USA tittar människor på teve 200 miljarder timmar varje år. Det betyder att USAs befolkning skulle kunna skapa motsvarande 2000 Wikipedia per år om de slutade att titta på teve. Vi tittar mindre i Sverige, men siffrorna är onekligen tankeväckande. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma om bara en liten del av tevetiden istället ägnades åt kreativ verksamhet.

Det här är en anledning till varför jag har en positiv framtidssyn. Det finns ett enormt överskott med tankekraft som bara ligger och väntar på att komma till användning. Vi har så sakteliga vaknat ur vår dvala och börjat utnyttja vår tid till aktiviteter istället för passiviteter.

Titta på inslaget, det är bara tio minuter långt.

Länk till inslaget