frivillig enkelhet

Du kanske redan har sett den, men filmen The story of stuff berättar den skrämmande berättelsen om hur mycket av jordens resurser som förslösas varje dag. Avfallshantering utförs i det dolda vilket gör att den sammanlagda volymen av allt avfall vi producerar inte är känd av speciellt många. Även om vi går ut med en soppåse var eller varannan dag verkar just vårt bidrag inte speciellt stort, men sammanlagt handlar det om ofantliga mängder.

Trots att jag köpstoppar sedan nästan ett halvår köper vi en hel del saker för att överleva. Främst är det förstås mat, men även andra hushålls- och hygienprodukter passerar genom vårt hem med god fart. Väldigt många produkter lämnar någon typ av avfall efter sig när den är förbrukad, vanligtvis en förpackning av något slag.

Kretsloppstänkande är ett gammalt begrepp. Man kan säga att det var en bok om kretslopp som väckte mitt miljöintresse på nytt. Det var boken Kretslopp av Nils Tiberg som på ett lättfattligt sätt illustrerade hur resursflöden i dag ofta är linjära. De börjar med att material utvinns från jorden, det förädlas till en produkt som efter en tids användning slutar sitt liv på en soptipp. En självklarhet kan tyckas, men det är sällan vi reflekterar över vilka konsekvenser dessa förslösande flöden får i längden.

Kretsloppstänkandet går ut på att sluta dessa linjära flöden med hjälp av material- och energiåtervinning. Vi är ganska duktiga i Sverige på att materialåtervinna och deponering av hushållsavfall görs i liten utsträckning. Det restavfall som vi inte materialåtervinner bränns för det mesta i en panna för att bli fjärrvärme.

Men att sluta resursflödena är bara första steget mot ett miljövänligare samhälle. Nästa steg som är minst lika viktigt är att se till att det är så lite som möjligt som cirkulerar i våra återvinningsflöden. Dels kostar det energi att driva runt det hela, dels är jordens resurser begränsade vilket gör det viktigt att hushålla med dem så effektivt som möjligt.

I denna inläggsserie om sopor kommer jag systematiskt att gå igenom det avfall vi producerar i familjen. Det jag vill uppnå är följande:

• Få klart för mig vad vi egentligen slänger bort
• Säkerställa att vi återvinner allt avfall på ett korrekt sätt
• Undersöka för varje vara om det finns en likvärdig som orsakar mindre avfall
• Undersöka om det finns alternativa levnadsvanor som skulle kunna minska på avfallsmängden
• Undersöka vilken typ av material som är bäst som avfall ur ett livscykelperspektiv

Jag föreställer mig att det kommer att bli ett skitigt jobb, men lärorikt. På måndag rensar jag soppåsen och återvinningspåsarna för att börja samla in data om hur vår nuvarande avfallssituation ser ut.

Trevlig helg!

På Stora Nygatan i Stockholm hittar man naturbageriet Sattva. På Sattva arbetar munkar som en del av sin utbildning. Alla produkter är vegetariska och innehåller inte ägg. Mycket är också KRAV-märkt. Bageriet är litet och rymmer ett bord och några stolar som det går att fika vid. Förutom bakverken finns också ett mindre urval av te, choklad, frukt och nötter. Jag köpte deras Russinbröd med doft av kanel. Priserna är ungefär i linje med vad man kan förvänta sig. Inte billigt, men inte jättedyrt. På hemsidan finns en produktlista med priser.

Hyllan med övriga produkter skymtar genom dörren.

Tjejen som jobbade i kassan var trevlig och brödet smakade väldigt gott! Prova själv om du har vägarna förbi Gamla Stan.

Detta är det åttonde inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin.

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 4 – Hur mycket är tillräckligt?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 5 – Se dina framsteg
Dina pengar eller ditt liv: Steg 6 – Spara pengar

Annat på nätet om boken
I den här intervjun kan man höra Vicki berätta om Your money or your life: Upon reflection: Vicki Robin

The Simple Dollar har haft en bokklubb om boken där Trent går igenom den och reflekterar. Länken går till det sista inlägget som också har länkar till samtliga inlägg i serien.

The new roadmap foundation är stiftelsen som Vicki Robin driver vidare för att sprida bokens budskap.

Nästa helg är det dags för de europeiska vinddagarna. Under dagarna anordnas massor med aktiviteter runt om i Europa. Även i Sverige kommer många vindkraftverk att visas upp för allmänheten. Syftet med dagarna är att informera om vindkraften och dess potential.

Läs mer om evenemanget och kolla om det finns någon aktivitet i närheten av där du bor:

European Wind Day

Svensk Vindkraftförening

Att vi har ett personligt ansvar för våra handlingar håller nog de flesta med om. Om du gör något olagligt kan du ställas till svars i domstol och dömas till ett straff. Så länge du inte betraktas som psykiskt sjuk och oförmögen att ta ansvar för dina handlingar får du ta konsekvensen av dem.

Det finns också en moralisk aspekt att tänka på. Även om något inte är olagligt att göra kan det vara socialt oacceptabelt eftersom det betraktas som moraliskt förkastligt. Ett exempel skulle kunna vara att med pengar köpa sig före i en sjukvårdskö för att få plastikkirurgi samtidigt som en hjärtsjuk på grund av din handling dör i väntan på sin operation. Det du gjort är inte olagligt, men skulle sannolikt betraktas som omoraliskt av de flesta.

När det gäller ansvaret för att agera miljövänligt verkar det finnas två tankeskolor. Den ena menar att vi alla har ett personligt ansvar att agera så att vi påverkar miljön så lite som möjligt, den andra att det är politikernas ansvar att se till att samhället utvecklas i en miljövänlig riktning.

Jag har själv grubblat mycket på hur långt mitt eget ansvar sträcker sig i den här frågan. Är det moraliskt försvarbart att handla på ett sätt när jag vet att det leder till miljöproblem? Är det till exempel försvarbart att äta kött trots att detta leder till lidande för slaktdjuren och orsakar miljöproblem både lokalt och globalt? Många veganer har kommit fram till att svaret på den frågan är nej. Här slits den personliga viljan (det är gott med kött) och samhällets struktur (livsmedelskedjan är inställd på att leverera köttprodukter) mot de moraliska och miljömässiga aspekterna.

Jag tror att en av svårigheterna med att komma till något definitivt svar i frågan är att i princip alla mänskliga aktiviteter har större eller mindre påverkan på miljön. Det blir alltså en gränsdragning vid vad som kan betraktas som acceptabelt. Vad som är okej för mig behöver inte automatiskt vara okej för dig.

Lösningen ligger förmodligen någonstans i mitten. Dels måste vi finna gemensamma gränser för vilka aktiviteter som är okej, dels måste vi se till att vi har politiker som bedriver en politik som ser till att dessa omsätts i lagstifning och annat.

Om vi på ett personligt plan lyckas ta ansvar för detta har vi i alla fall kommit en bit på vägen.

Af-flu-en-za n. 1. The bloated, sluggish and unfulfilled feeling that results from efforts to keep up with the Joneses. 2. An epidemic of stress, overwork, waste and indebtedness caused by dogged pursuit of the American Dream. 3. An unsustainable addiction to economic growth. 4. A television program that could change your life.

Detta program från PBS är roligt att titta på för att få inblick i västvärldens överkonsumtion. Upplysande och tankeväckande.

Affluenza – del 1
Affluenza – del 2
Affluenza – del 3
Affluenza – del 4
Affluenza – del 5
Affluenza – del 6

Ha en trevlig helg!

Veckans ekorekobutik under luppen är butiken Ekovaruhuset på Österlånggatan i Stockholm. Ekovaruhuset är primärt en klädbutik men de har även ett mindre utbud av skönhetsprodukter och hemrengöringskemikalier (Ecover). Butiken är läcker och består av olika rum med valvgångar mellan. Den är ljust upplyst och allt ligger snyggt och prydligt upplagt. Jag upplevde det som att det mest fanns damkläder i butiken.

Klicka på bilderna för en större version.

Österlånggatan, Gamla stan

Första rummet mot gatan med damkläder.

Inre rum med mer streebetonade kläder. T-shirts, jeans och så vidare.

Skoutbudet, Brasilianska sneakers.

I det sista rummet finns barnkläder.

Jag tittade lite på priserna på kläderna och de låg helt klart i det högre prisspannet. Jeansen kostade exempelvis 1200 kr och t-shirtsen låg på 2xx kr om jag minns rätt. Barnkläderna kändes väldigt dyra jämfört med Lindex eller H&M, 300 kr för en body är i saftigaste laget – ekobomull eller inte…

Om man bortser från priserna tycker jag att mycket av kläderna var väldigt snygga. På butikens hemsida finns det bilder och en presentation av de designers som är representerade.

Om du är ute efter ekorekokläder tycker jag definitivt att du ska ge Ekovaruhuset en chans, men var beredd på prisnivån.

Detta är det sjunde inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens sjätte kapitel: The american dream – on a shoestring

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 4 – Hur mycket är tillräckligt?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 5 – Se dina framsteg

Som i de andra inläggen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.

Nöjet av ett frugalt leverne
Det är både tråkigt och talande att det inte finns något ord i det engelska språket för att leva på toppen av förnöjsamhetskurvan.

I svenskan har vi ordet lagom som möjligtvis skulle kunna fungera för detta ändamål. När vi har lagomt mycket av något är vi på toppen av förnöjsamhet.

Att leva frugalt är att leva med balans. Vi spenderar lagomt med pengar på rätt saker. Eftersom du nu vet att pengar = livsenergi är det dåraktigt att spendera pengar på saker som du inte har glädje av och aldrig använder. Tänk på balansen när vi nu tittar på sätt att spara pengar. Vi talar inte om att leva som en asket, som en snåljåp eller helt utan bekvämligheter. Vi talar om kreativ frugalitet, ett sätt att leva där vi får maximal nytta av vår livsenergi.

Steg sex av programmet handlar om att medvetet sänka eller eliminera kostnader för att få maximal utdelning av hur du spenderar din livsenergi. Tänk på förslagen nedan som möjligheter, utnyttja de du finner lockande och strunta i resten. Kom på egna!

I boken finns det massor med tips om hur man kan spara pengar. En del är väldigt specifika för USA, exempelvis hur man kan spara pengar på sin sjukförsäkring.

Tio säkra sätt att spara pengar
1. Åk inte och shoppa.

Om du inte åker till en galleria kommer du inte att spendera pengar. När 34000 shoppare över hela USA fick frågan om de hade något specifikt ärende till gallerian svarade bara 25 ja. Shopping har blivit en nationalsport. Shopping strävar efter att fylla (men misslyckas uppenbart eftersom vi behöver göra det så ofta) en massa olika behov: som belöning, social aktivitet, antidepressant, status med mera.

2. Lev inom dina ekonomiska ramar.

Handla inte på kredit.

3. Ta hand om dina ägodelar.

Genom att underhålla dina ägodelar håller de längre och du behöver inte köpa nytt eller göra dyrbara reparationer i onödan.

4. Slit ut det.

När slet du ut någonting sist? Vi slänger varje år bort hur mycket saker som helst som är fullt funktionsdugliga. Om det inte vore för modets nycker skulle du kunna använda samma garderob under flera år.

5. Gör det själv.

Lär dig hur man lagar och underhåller saker i hemmet, då slipper du köpa hjälp av en hantverkare när det kniper.

6. Förutse dina behov.

Genom att tänka igenom vilka saker du kommer att behöva till hösten eller nästa vår kan du utnyttja realisationer och spara stora pengar. Du är också redo att slå till när en butik av någon anledning har nedsatt pris på en specifik vara du kommer att behöva i framtiden.

7. Undersök prisvärde, kvalitet, hållbarhet och återanvändbarhet.

Genom att göra upplysta köp kan du införskaffa rätt produkt till rätt pris. Att köpa högsta kvalitet kan kosta lite extra, men om produkten håller dubbelt så länge lönar det sig ofta. För saker du inte kommer att använda så ofta kanske det däremot är den billigaste produkten du ska köpa då den ändå kommer att hålla länge.

8. Köp det billigare.

Nyttja postorder, prisjämförelser på Internet, ring runt till olika handlare.

9. Köp det begagnat.

Tänk igenom din inställning till att köpa begagnade saker. Ofta går det att köpa något begagnat till ett mycket lägre pris i nästan nyskick. Tänk efter hur länge det brukar ta för något nytt att få en begagnad känsla. Är den korta tiden värd den extra kostnaden för att köpa nytt?

10. Följ de nio stegen i det här programmet.

Om du följer alla stegen i det här programmet kommer du att spara pengar, så enkelt är det.

Ytterligare sätt att spara pengar

• Betala av alla dina konsumentkrediter och kreditkort. Räntan på den typen av krediet är ofta 15-20 procent. Det är inte ovanligt att du får betala en vara tre gånger om när du köper den på avbetalning. Lockas inte av den låga månadskostnaden, det blir dyrt i längden!
• Klipp alla kreditkort förutom ett som du använder i nödfall.
• Betala kontant för alla inköp, även större som en bil. Följ denna enkla regel och du kommer eliminera skulder från ditt liv. Inte bara det, genom att inte köpa på kredit tvingas du spara ihop till det du vill köpa och när du har pengarna är det inte säkert att du längre känner något behov av prylen!
• Använd kollektivtrafiken, gå så ofta som möjligt för att göra ärenden.
• Skriv en körjournal för din bilkörning.
• Leta reda på en bra och billig bilmekaniker INNAN du behöver en.
• Välj jobb så att du kan ta dig dit från hemmet utan bil. Om det inte är möjligt, dela bil med någon kollega eller undersök om du kan distansarbeta någon eller några dagar i veckan.
• Samla ihop dina ärenden och göra alla samtidigt, då kan du köra mindre bil.
• Om du har en sommarstuga, hyr ut den när du inte är där.
• Hyr hus som inte är för uthyrning. Kör runt i stan och kolla efter tomma hus. Ring och prata med ägaren och kolla om de är villiga att hyra ut huset.
• Hyr ut oanvända rum i ditt hus.
• Flytta till ett billigare område.
• Starta ett grannsamarbete kring redskap och tjänsteutbyte.
• Låna böcker och tidningar på biblioteket istället för att köpa.
• När du handlar mat, gör en matsedel för en eller två veckor. Basera matsedeln på de erbjudanden som matbutiken har just nu. Utnyttja kuponger. Köp storpack av basvaror som mjöl, pasta, ris och annat.
• Odla dina egna grönsaker.
• Semestra närmare hemmet.
• Köp flygbiljetter väl i förväg när du vet att du ska resa ett specifikt datum.
• Åk på campingsemester.
• Bjud in till knytkalas istället för trerätters.
• Bjud in vänner på vardagsmiddag.
• Låna skivor, dvder och annat från biblioteket.
• Minska ner på utemiddagarna så att det blir något speciellt och inte en vardagsaktivitet.

Visst är många av dessa tips uppenbara, men sammantaget går det att spara en hel del om man använder sig av dem.

Nästa vecka tittar vi på steg sju: Hur värderar du din livsenergi?

(Här menar jag att oljepriset är så högt att en liter bensin kostar 100 kr. Då bensin är den oljeprodukt de flesta kommer i kontakt med har jag valt att uttrycka priset på det sättet så att det går att relatera till det.)

Det är roligt att göra tankeexperiment. Genom att göra ett antagande och fundera på konsekvenserna tvingas man att tänka utanför sina ordinarie referensramar.

Ett experiment som känns aktuellt är att anta ett bensinpris på 100 kr/l. Poängen är inte om det är rimligt att anta att bensinen inom en snar framtid kommer att kosta 100 kr/l utan att fundera på vad som skulle hända om den faktiskt gjorde det. Ingen vet riktigt hur högt bensinpriset skulle behöva vara för att tvinga fram verkliga förändringar i människors beteende, men vid 100 kr/l skulle merparten av alla i Sverige helt klart behöva ändra sina levnadsvanor av krassa ekonomiska skäl.

För mig personligen skulle ett liv med bensin som kostar 100 kr/l se ut ungefär så här:

Vi har ingen bil i familjen, vi åker kommunalt för merparten av våra transporter. En konsekvens av det höga bensinpriset skulle vara att även elektricitet skulle vara betydligt dyrare än vad det är idag. Detta beroende på att en stor del av det energibehov som idag tillgodoses med olja istället skulle tillgodoses med el. Priset för månadskortet skulle vara betydligt högre än vad det är idag. Jag kan inte säga exakt hur mycket, men några hundralappar är inte otroligt.

Vi hyr bil ibland för att transportera större saker. Jag tror inte att vi skulle minska på detta speciellt mycket då vi redan idag bara gör det när det är absolut nödvändigt. I regel är det också väldigt korta sträcker det handlar om, max några mil. Likväl skulle det vara en kännbar kostnad. Vi åker taxi ibland, ganska ofta när vi ska ut och flyga. Sannolikt skulle vi inte tycka att det var värt merkostnaden att åka taxi till flygplatsen istället för buss eller tåg.

Att flyga i den utsträckning vi gör idag skulle svida ordentligt. Vi snittar 4-6 inrikesresor per år hem till släkten i Norrland. Varje resa skulle kosta flera tusen kronor mer än vad den gör idag. Antingen skulle vi behöva minska på antalet resor, eller prioritera bort andra saker.

Vår lägenhet värms med fjärrvärme som också skulle bli mycket dyrare då fjärrvärmebolaget skulle behöva slåss om bränslet till pannorna på ett annat sätt än idag. Vi betalar inte enskilt för uppvärmningen, men bostadsbolaget skulle sannolikt installera någon typ av mätning för varje lägenhet för att låta hyresgästerna bära sin egen uppvärmningskostnad. Beroende på merkostnaden skulle vi förmodligen behöva sänka temperaturen på vintern och klä på oss mer kläder istället.

Våra matvanor skulle sannolikt förändras då kostnaden för att transportera matvaror över långa distanser skulle förändras radikalt. Även grönsaker som odlas i växthus skulle bli mycket dyrare och därför ovanligare på våra tallrikar. Mer säsongens varor och närodlat med andra ord.

Kostnaden för vår hushållsel skulle inte förändras nämnvärt då vi är delägare i ett vindkraftverk och är garanterad att köpa el för en låg kostnad.

Nästan alla områden av livet påverkas av ett högre bensinpris. Det här är bara vad jag spånade ihop på en kvart, det finns mycket mer.

Vilka förändringar skulle du behöva göra i ditt liv med ett bensinpris på 100 kr/l?

Under maj månad läste jag Lev enklare och kommenterade den i en serie med inlägg här på bloggen. Jag fortsatte med min serie om boken Your money or your life. Jag har själv gjort de första stegen i programmet. Jag började recensera ekorekobutiker i Stockholm och upptäckte då bland annat Goodstore som var en verkligt trevlig butik. Jag skrev också en del om energi och bilteknik.

Under månaden har jag funderat på varför det finns en slags fattigstämpel på att köpa begagnade saker. Grundinställningen hos de flesta är att om man behöver något då går man till en butik och köper ett nytt exemplar av det man behöver. Om man av någon anledning måste köpa ett begagnat exemplar är det helt enkelt inte lika fint. Rent ekonomiskt är det ett väldigt konstigt beteende. Om man istället nöjer sig med begagnat som i regel är lika bra blir det pengar över som räcker till andra saker. För att maximera sina pengar borde begagnat vara normen. Varför är det inte så?

Vi har under två månader fört kassabok över alla våra utgifter i familjen. Jag har aldrig gjort det tidigare och det har verkligen varit en intressant upplevelse. Den största lärdomen är att det är en väldigt stor andel av inkomsterna som går till rena levnadsomkostnader. Mat, transporter, boende. Ur ett miljöperspektiv är det alltså av yttersta vikt att dessa omkostnader fördelas på rätt varor. Det kommer mer om detta på bloggen framöver!

I övrigt går det bra med köpstoppet och så länge det är strålande sol och 25 grader kommer jag inte att känna något behov av att shoppa i en galleria. (Möjligtvis om det går uppåt 30 grader kanske jag vill fly in i den luftkonditionerade miljön…)

Undantag för mig under den femte månaden

Jag har inte behövt göra något undantag.

Undantag för familjen under den femte månaden

Jag har köpt en begagnad barncykelsits för att kunna cykla runt med sonen i sommarvärmen. Den kostade 100 kr vilket jag snabbt räknar med att tjäna igen genom att åka mindre kommunalt.

Prylbehov just nu

Inget speciellt.