frivillig enkelhet

Arbetsamhället av Roland Paulsen är en bok jag rekommenderar alla att läsa. Den är lite väl akademisk i sitt språk, men ställer många intressanta frågor som manar till reflektion över samhällets tillstånd i allmänhet och vår inställning till arbete i synnerhet. Det är svårt att sammanfatta boken, men jag ska göra ett försök att lyfta fram de enligt min mening intressantaste delarna.

I inledningen av boken skriver Paulsen:

Av alla märkliga idéer som idag präglar samhällsdebatten kommer jag i denna bok att uppmärksamma en mycket speciell sådan: Idén om att skapa arbete. Jag vill ge dig som läser detta i uppgift att under en dag räkna hur många gånger du hör någon politiker, företagsledare, journalist eller annan människa nämna vikten av att på ett eller annat sätt “skapa fler jobb”, “generera arbetstillfällen”, “öka sysselsättningen” eller “bekämpa arbetslösheten”. Jag törs lova att ingen annan samhållsfråga brett ut sig lika jämnt och oförmärkt som sysselsättningsfrågan.

Varför har det blivit så? Hur kommer det sig att “jobben” alltid hamnar på första plats när människor rankar vilken politisk fråga som är viktigast? Jag tror inte det beror på att folk i gemen är enormt sugna på att arbeta, utan det handlar nog snarare om att alla behöver en inkomst för att klara sig i vårt samhälle. Det legitima sättet att få en inkomst är att lönearbeta, ergo jobben hamnar i topp på viktighetslistan. Ett alternativt sätt att se på saken skulle förstås vara att säga att “inkomstproblemet” är det viktigaste, alltså hur vi kan se till att alla har en inkomst att leva av.

Om vi antar att det råder konsensus kring att alla människor har rätt till en inkomst som säkrar en dräglig levnadsstandard kan vi diskutera olika sätt för hur vi uppnår detta:

1. Merparten av befolkningen lönearbetar (minst) 40 timmar i veckan. De som på grund av produktivitetsförbättringar temporärt finner sig utan lönearbete får en inkomst från de som arbetar, fast indirekt via våra sociala försäkringar. Så fungerar det idag i Sverige.
2. Istället för att produktivitetsförbättringarna tas ut med hjälp av rationaliseringar genomförs en successiv arbetstidsförkortning. För varje år beräknas hur produktiviteten utvecklats och arbetstiden förkortas med motsvarande tid. Lönen hålls oförändrad. Över tid innebär detta att reallönen inte skulle öka i den takt den gjort hittills, vi skulle alltså stagnera på den levnadsnivå vi har idag. Fler skulle delta i arbetslivet men arbeta färre timmar.
3. Ersätta alla sociala försäkringar med en medborgarlön som utbetalas till alla myndiga medborgare. Medborgarlönen motsvarar vad som krävs för att täcka kostnaderna för en dräglig levnadsstandard. Vill man ha högre inkomst står det var och en fritt att söka ett lönearbete på arbetsmarknaden.

Det finns naturligtvis för- och nackdelar med alla dessa modeller men fundera på hur samhället skulle se ut om vi istället anammade modell två eller tre! Skulle det vara möjligt? Om inte, vilka hinder ser du?

Bilbranschen vill föra upp bilismen i klass med kanelbullen och har därför instiftat bilens dag idag den 28 oktober. Som vanligt är det Maria Spetz på Motormännen som agerar galjonfigur:

Bilen är oumbärlig för att svenskarnas vardag ska fungera. Det är också bilen som används överlägset mest vid resor inom Sverige. Det som tyvärr ofta glöms i debatten är glädjen och lusten att köra bil. Att manifestera detta med Bilens dag känns både angeläget och roligt.

Framtiden får utvisa om bilens dag kommer att öka bilförsäljningen på samma sätt som kanelbullens dag ökat försäljningen av bakverk, trots att den senare instiftats av Hembakningsrådet…

I väntan på besked i frågan kan ni läsa följande tänkvärda ord av Christer Ljungberg om rörlighet och tillgänglighet:

En ökad tillgänglighet för alla ökar friheten

Stockholms stadsbibliotek har börjat med Readcycling:

Har du böcker hemma som du redan läst men inte har hjärta att slänga för att de är så bra? Då kan du gå till biblioteket och lämna dem i våra Readcyclingtunnor. Där hittar du kanske en annan bok att läsa som du kan ta med dig hem. Enkelt, gratis och fiffigt, inte sant?

Strålande idé! Jag hade aldrig hört talats om detta innan jag läste om det på bibliotekets hemsida och fick uppleva det på riktigt. Vi fick med oss Bo tvättar bilen vid vårt besök på Luma bibliotek i helgen. Helt klart kommer våra böcker som tidigare gick till Stadsmissionen hamna i dessa tunnor i framtiden.

Nu har jag lånat Arbetssamhället av Roland Paulsen från biblioteket. Jag har kommit en bit i boken som börjar med en historisk exposé av hur inställningen till arbete förändrats genom tiderna. Här finns material för många blogginlägg kan jag lova! I väntan på nästa kan ni fundera på följande frågor:

• Varför arbetar jag?
• Varför betraktar de flesta idag ett arbete som en rättighet?
• Varför betalar vi vissa människor för att inte arbeta samtidigt som de som har ett arbete jobbar arslet av sig?
• Varför arbetar vi fortfarande fyrtio timmar i veckan trots att vi skulle kunna leva gott på inkomsten från ett deltidsarbete om vi nöjde oss med den materiella standard vi hade när vi var barn?

Den nionde oktober skrev DN Motor om elbilar i artikeln Vanliga frågor om el-framtiden. I artikeln (som inte finns på nätet) hävdar den intervjuade Anders Lewald bland annat att elbilar är 3-4 gånger effektivare än vanliga bilar:

Ja, så är det. Man brukar räkna med tre fyra gånger högre effektivitet.

Problemet är bara att påståendet inte är korrekt. Enligt de mätningar som gjorts av bl.a. Volvo ligger energiförbrukningen för en elbil på ungefär 2,4 kWh/mil. Om man jämför det med Volvo V70 Drive som har en dieselförbrukning på 0,5-0,6 l/mil motsvarar det en energiförbrukning på 4,89 – 5,87 kWh/mil (Energiinnehåll diesel MK1 9,78 kWh/liter). Det kan i mina ögon inte betyda annat än att till och med dagens mest bränslesnåla dieselbil bara är ungefär hälften så energieffektiv som en framtida elbil. Hur räknar de som kommer fram till denna siffra 3-4 gånger? Att det stämmer för en bil som förbrukar runt 1 liter/mil förstår jag, men så ser ju inte verkligheten ut!

Jag skickade ett brev till Lasse Swärd som skrivit artikeln men fick inget svar. I gårdagens DN Motor var det en artikel (som inte heller finns på nätet) där energiförbrukningen i bilar med olika drivmedel jämförs. Där sägs att laddhybriden ligger på 2,8 kWh/mil och Volvo V70 Drive 4,4 kWh/mil.

Självklart är en elbil energieffektivare än en diesel- eller bensinbil, men några 3-4 gånger handlar det inte om. I alla fall inte om man sätter systemgränsen vid själva fordonet.