frivillig enkelhet

De senaste veckorna har jag diskuterat köpa nytt kontra begagnat med flera olika vänner. Infallsvinklarna har varit lite olika. I det ena fallet handlade det om att jag fick hjälpa till att köra två fina bokhyllor till återvinningscentralen på grund av att ingen ville köpa dem på Blocket. I det andra fallet handlade det om hur ett par vänner köpt nästan alla sina möbler i lägenheten begagnat.

Jag är själv fortfarande fast i tänkandet att om jag ska skaffa mig något nytt – då åker jag till en affär. Jag måste aktivt påminna mig själv om att kolla Blocket/Tradera och då finns så gott som alltid det jag söker där – i bra skick – till en bråkdel av nypriset. I många fall är det också smidigare att köpa begagnat. Antingen behöver inte åka lika långt till affären, eller så får ett paket hemskickat till sig.

Som med mycket annat är det vaneförändringar som måste till för att börja köpa mer använda saker:

Tänk begagnat
Det du behöver vill någon annan med största säkerhet bli av med! Kolla de vanligaste säljplatserna innan du åker till affären.

Ha god framförhållning
Gäller både när du ska köpa och sälja. Fundera igenom vad ni behöver de kommande sex till tolv månaderna. Många saker är säsongsbetonade. Nu kan det till exempel vara läge att köpa cyklar eftersom många vill bli av med dem på hösten inför vintern. Räkna med att det kan ta ett par veckor att hitta det du vill ha till rätt pris, eller bli av med det du vill sälja.

Var realistisk med priset
Begagnade varor är värda betydligt mindre än nya. Min tumregel är att ungefär en tredjedel av nypriset kan man ofta få för saker som är i fint skick. Då blir man av med dem hyggligt snabbt. Jag menar då nypriset för att köpa en liknande vara just nu, inte vad din plattv kostade när du köpte den för fem år sen…

Jag har inte skrivit om marina frågor tidigare. Jag levt i en värld där alla är medvetna om problemet med tigerräkor, sushi, odlad lax och överfiskning i allmänhet. Efter att en kortfilm om hur tigerräkor odlas i asien fick stor uppmärksamhet förra veckan pratade jag med några om detta och insåg då att kunskapen kanske inte är så bra trots allt. Informera er:

Skriv ut WWFs fiskguide och ha den i plånboken. Kolla WWFs fisksida.

Naturskyddsföreningen har också en bra sida där man kan se vilka fiskar som är okej att äta. För er som inte orkar läsa är här några saker som jag tycker alla ska känna till.

Äte inte

• Haj/Rocka
• Hajmal/Pangasius
• Havskatt
• Hälleflundra (vild)
• Kungsfisk/Uer
• Jätteräkor (tigerräkor, scampi, gambas, tropiska räkor)
• Lax (odlad, sydamerikansk)
• Marulk
• Tunga/Sjötunga/Rödtunga
• Svärdfisk
• Tonfisk
• Ål

Problemet med Sushi

Ofta används fiskarter som är hotade eller odlade på galet sätt av sushirestaurangerna. Välj bort dessa bitar!

• Dålig lax
• Svärdfisk
• Tonfisk
• Jätteräkor (tigerräkor, scampi, gambas, tropiska räkor)

Laxen

Den mesta laxen vi äter idag är odlad. Odlingarna ser lite olika ut, men i många fall matas laxen med foderfisk som i sin tur ofta är fiskad på ohållbara sätt. Det finns odlingar som är okej. Fisk från såna odlingar är märkta med KRAV eller MSC.

KRAV

Märkningen ställer krav på att redskap och fångstmetoder sorterar ut fiskar av fel storlek och minimerar bifångsten. Krav kontrollerar att fartygen bara fiskar på livskraftiga bestånd som tål fisket. Det ska också gå att spåra var fisken fångats.  För odlad fisk finns regler kring var och hur foderfisken fiskats, samt regler för användning av kemikalier och antibiotika. 

MSC

Marine Stewardship Council (MSC) miljömärker hållbart fiske. MSC-märkning garanterar ett välskött fiske på bärkraftiga fiskbestånd, med hållbara fiskemetoder utan negativa konsekvenser för den marina miljön.

‘

Jag har tidigare skrivit om hur jag kämpar med mitt Internetberoende. Jag har funderat lite mer på detta och tror egentligen att det inte är Internet per se som jag är beroende utan snarare att det är något annat som är i görningen.

Min teori är denna. I takt med att vi i allt större utsträckning har all information tillgänglig bara en knapptryckning bort försvinner vi allt mer bort i metaaktiviteter av olika slag.

Några relevanta exempel för mig:

• Surfa bokbloggar, Adlibris och andra webbplatser istället för att läsa.
• Läs kokböcker istället för att laga mat.
• Kolla instruktionsfilmer på Youtube med senaste träningsmetoden istället för att träna.
• Optimera dagens aktiviteter med hjälp av GTD/ZTD/Inbox zero/<stoppa in din metod här> istället för att utföra faktiskt arbete.

Jag vet inte om det är mängden information som gör att vi får svårt att fokusera, men jag vet att jag personligen får kämpa varje dag för att faktiskt göra de saker jag hade förutsatt mig att göra. Det är så lätt att tappa tråden.

Istället för att aktivt försöka bli av med mitt Internetberoende provar jag nu en omvänd metod. Jag försöker tränga ut den tid jag lägger på metaaktiviteter (som mitt Internetanvändande ofta består av) genom att faktiskt göra något. Steg ett är att plocka upp boken jag håller på med för tillfället istället för att surfa reda på ytterligare en spännande bok jag borde läsa.

Vilka metaaktiviteter ägnar du dig åt?

Sedan mitt förra inlägg om att inte slänga maten har flera vänner sagt att de blivit inspirerade och börjat försöka bättra sig när det vad som åker i sopkorgen. Roligt och motiverande att veta att i alla fall några blir inspirerade!

Här kommer lite fler tips om hur du kan hjälpa till att minska matsvinnet:

I butiken

• Tidigare var jag en utpräglad “datumjägare” på alla datummärkta matvaror. Alltid köpa mjölken med “bästa” datum osv. Konsekvensen av detta blir ju dock bara att risken för att butiken måste kassera varor ökar. Nu försöker jag tänka när vi kommer att ha konsumerat det jag köper. Mjölk till exempel stannar aldrig mer än 3-4 dagar i kylskåpet och då räcker det om “bäst före” är fyra dagar framåt i tiden.
• Välj frukt och grönt så att mognaden är anpassad till konsumtionsdagen. När det gäller exempelvis bananer kan man ta några som är mogna, några som är halvmogna och några som är omogna. Butiken slipper kassera och du får godare mat.
• En del butiker har börjat med reakorg för bröd som håller på att gå ut på datum. Köp och frys in detta bröd. Om det är butiksbakat kan man med fördel skiva det innan man fryser in. Allt man stoppar i en brödrost smakar gott!
• Fråga din handlare hur butiken hanterar färsk- och frysvaror som håller på att gå ut på datum. Säg att du gärna skulle vilja att de la varor med kort datum i en särskild kyl/frys. Köp dessa varor!
• Om butiken har manuell chark, be att få köpa stumparna som blir kvar när man skivar exempelvis skinka. Funkar perfekt i pastasåser, pajer och liknande.

Det är vi som konsumenter som indirekt får betala för allt som butiken kasserar med högre priser.

Om ni har fler tips, kommentera gärna!

Den första september 2009 förbjöds alla matta glödlampor och klara glödlampor på 100 Watt. Året därpå var det dags för klara glödlampor på 75 Watt och från och med den första september i år är det inte längre tillåtet inom EU att sälja glödlampor med effekten 60 Watt. Från och med nästa år är det inte tillåtet att sälja glödlampor på 40 eller 25 Watt. (Formellt sett är det tillåtet att sälja det lager man har kvar.)

Beslutet kommer från EUs direktiv om Ekodesign och belysning är den femte gruppen som tagits upp till omröstning inom ramen för direktivet. När hela utfasningen är genomförd kommer den att spara 40 TWh i EU årligen. Det motsvarar elproduktionen från mellan 4-6 kärnkraftreaktorer, beroende lite på hur man räknar.

Om du tittar i affären på hyllan där lamporna står märker du att merparten av utrymmet ersatts av lågenergilampor och halogenlampor. Lågenergilamporna ger en energibesparing på ungefär 80 procent, halogenlamporna ungefär 30 procent. Längre fram i tiden kommer kraven att skärpas ytterligare på dessa lampor.

Lågenergilampor har funnits länge nu och går att få tag på ganska billigt, även om kvaliteten på ljuset varierar en hel del. Flera av mina lågenergilampor börjar ha 10+ år på nacken och fungerar fortfarande tillfredställande.

Lysdiodlampor är det som just nu utvecklas snabbast. De är fortfarande dyra, ungefär som lågenergilampor var för 10-15 år sedan, men är väldigt energieffektiva och har en på pappret extremt lång livslängd. En vanlig uppgift är 25 000 timmar vilket motsvarar typ 20 års normalt användande!

Det är naturligtvis en utmaning för belysningsbranschen att gå från glödlampor med en livlängd på 1000 timmar till lysdiodlampor med 25 000 timmar. För att bibehålla samma volym som tidigare kommer man att behöva övertyga konsumenterna om att skaffa betydligt fler ljuskällor i sina hem än vad som är fallet idag. Det finns en stark korrelation mellan hur rikt ett land är och hur många ljuskällor vi har hemma. Tillväxtpotential finns såklart i alla utvecklingsländer, frågan är dock om vi i rika världen är beredda att dubbla eller trippla antalet armaturer vi har hemma?

Utfasningen av glödlampan är ett exempel på hur lagstiftaren kan tvinga fram ett teknikskifte till bästa tillgängliga teknik när konsumenterna själva inte vill göra det. De brister som finns med lågenergilampor och lysdiodlampor gällande färg på ljuset, dimensioner osv kommer säkerligen att rättas till ganska snabbt nu när alternativet inte längre finns tillgängligt.

Bil Sweden, bilbranschens intresseorganisation kommer då och då ut med olika undersökningar för att påvisa hur viktig bilen är för Sverige. Den senaste siktar in sig på att bilden av den kollektivtrafikåkande kvinnan är en myt. Enligt undersökningen utgör bilresor 73 procent av kvinnors resor att jämföra med 76 procent för män. Kvinnor är alltså ungefär lika beroende av bilen som män, vilket alla som gör en gallup i bekantskapskretsen sannolikt snabbt skulle komma fram till.

Enligt undersökningen uppger nu 60 procent av alla svarande att de är helt eller ganska beroende av bilen. Intressant är också att 74 procent av de svarande anser att miljövänliga bilar och förnybara bränslen är det långsiktigt viktigaste för hållbar miljö. Endast 23 procent menar att ett minskande av privatbilismen är det viktigaste.

Nu är det ju inte så att ett ökat bilberoende är en naturlag utan det beror på en mängd faktorer som hur vi bygger våra städer, vilka fritidsintressen vi har, bekvämlighet och annat. Som utvecklingen ser ut nu talar många om att vi ska verka för ett minskat bilberoende, men agerandet leder i motsatt riktning med geografisk utglesning, externa köpcentrum, nya motortrafikleder osv. Christer Ljungberg skriver ofta och väl om bland annat detta.

Bil Sweden är duktiga på att trumma i oss budskapet att utan bilen stannar Sverige och det kan väl till viss mån stämma om man menar hur Sverige ser ut idag. Frågan är hur vi vill att Sverige ska se ut om några decennier?

En annan sak som jag retar mig på är att man ständigt lyfter fram att det är människor i glesbygd som är beroende av bilen samtidigt som den allra, allra, största delen av alla bilresor företas i tätort. Det bor liksom inte så många människor på landet som kan köra bil, därav namnet “glesbygd”. Hälften av alla bilresor är under fem kilometer och skulle alltså kunna göras med annat transportmedel.

Läs resultatet av SKOPs undersökning här.