Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia

av jstenling

Detta är det andra inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens första kapitel: The Money Trap: The old road map for money.

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion

Som i introduktionen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Pengafällan: den gamla pengakartan

När tjuven skriker ”pengarna eller livet?” lämnar de flesta över plånboken eftersom vi värderar livet högre än pengarna. Eller gör vi det?

Chris Northrup was a woman trying to make it in a male-dominated profession – medicine. Like so many other minorities cutting through centuries of custom and prejudice, she felt compelled to outdo her peers on every level. She kept long hours, served on boards, spoke at conferences and even tried to play Supermom and raise two children without skipping a beat. Her job, which in many ways she loved, was consuming her life to the tune of eighty hours a week.

För de flesta som arbetar dominerar arbetet de vakna timmarna. Klockan ringer 06.45, duscha, klä på sig jobbkläder. Frukost, om det finns tid. Pendla till jobbet. På jobbet från nio till fem. Stå ut med chefen, medarbetare och leverantörer. Stå ut med kunderna. Agera upptagen. Göm misstag. Le när du får en uppgift med omöjligt klardatum. Klockan fem, pendla hem. Var mänsklig mot partner och barn. Ät middag. Kolla på teve. Gå och lägg dig: åtta timmars glömska.

Det här kallar vi ett liv?

Tänk efter. Hur många har du sett som är mer fyllda av energi när de kommer hem från jobbet än när de åker dit? Trots att de flesta av oss redan har allt vi behöver materiellt fastnar vi i den dagliga rutinen. Om vi inte jobbade, vad skulle vi göra då?

Jobbet har ersatt familjen, kvarteret, föreningslivet och kyrkan som vår allierade och källa till kärlek och personlig utveckling. I vårt samhälle har vi vid sidan av racism och sexism ett kastsystem baserat på vad du gör för att tjäna pengar. Vi kallar det jobbism och det präglar oss på jobbet, i sociala sammanhang och till och med hemma. Varför skulle vi annars kalla hemmafruar andra klassens medborgare?

Även om vi inte är lyckliga skulle man i alla fall kunna tro att vi har ett annat framgångsbevis: pengar på banken. Men det stämmer inte heller. Våra skulder har ökat lavinartat de senaste 20-30 åren. Skulder är vår största boja och skuldnivån den största anledningen till varför vi är tvingade att arbeta nio till fem.

Om vardagen gjorde oss lycklig skulle problemen på jobbet vara ett lågt pris att betala. Om vi kände att vårt jobb förbättrade världen skulle förlorad sömn inte vara något problem. Om alla prylar vi köper gav något annat än kortvarig glädje och en chans att överträffa andra skulle vi gladeligen spendera timmarna på jobbet. Deltagare i våra seminarium, oavsett inkomst, säger alltid att för att vara lyckliga skulle de behöva ”lite mer”. Vi bad dem gradera sin lycka på en skala från ett (misarabel) till fem (lycklig). Av över tusen tillfrågade svarade snittet mellan 2,6-2,8 – oavsett om de tjänade $1000/månad eller $4000/månad. Uppenbarligen är det fel någonstans.

Om du lever för att alltid skaffa mer kan du heller aldrig ha tillräckligt. Tillräckligt finns alltid någonstans vid horisonten och du förlorar förmågan att identifiera när du har lagom av något.

Konsumtionssamhället bygger på att vi alltid vill ha mer och att det är vår rätt att konsumera. Om vi har pengar köper vi det vi vill ha, oavsett om vi behöver det eller inte. Vi anser oss inte bara ha rätt att konsumera så mycket vi har råd med, utan också att det är rätt för ekonomin att köpa saker. Om vi konsumerar håller ekonomin sig stark och de som sparar orsakar bara arbetslöshet. Enda problemet är att våra förväntningar överstiger våra inkomster vilket lämnat många med stora konsumtionsskulder.

Tillfredställelsekurvan
(Illustrationen från Treehugger)

Tillfredsställelsekurvan visar sambandet mellan konsumtion och tillfredsställelse. Första steget är överlevnad där vi använder pengarna till mat, husrum och kläder. Det positiva sambandet mellan tillfredsställelse och konsumtion fortsätter med ökad materiell standard. I takt med att vi spenderar mer och mer pengar på lyxartade saker avtar sambandet och en dag sitter vi i ett stort hus med med alla våra saker och upptäcker att vi är missnöjda. I efterhand inser vi att vi passerat toppen av tillfredsställelsekurvan och är till och med mindre tillfredställda än vad vi skulle kunna vara på grund av alla saker.

Det som gör att kurvan börjar gå ner är röran av saker. Röran kommer genom mer-är-bättre-dörren, omedvetna vanor och från att vi letar inre tillfredställelse genom materiella ägodelar.

I takt med att du blir medveten om röran i ditt liv kommer du att vilja göra något åt den. Genom att följa bokens nio steg kommer du att utveckla din egen personliga definition av röra och lära dig att eliminera den.

Att sluta fred med det förflutna
Syftet med det första steget är att placera dig i tid och rum. Att undersöka utan skuld dina historiska inkomster och hur du har använt pengarna. Detta steg är indelat i två delar:

A. Ta reda på hur mycket pengar du har tjänat i din livstid – summan av din bruttoinkomst, från de första kronorna till din senaste lön.

B. Ta reda på din nettoförmögenhet genom att upprätta en personlig balansräkning med skulder och tillgångar.

A. Hur mycket har du tjänat under din livstid?
Syftet med denna del är att skingra dimman kring ditt förflutna förhållande med pengar. De flesta har ingen aning om hur mycket pengar de har tjänat och har därför ingen aning om hur mycket pengar de skulle kunna tjäna. Genom att utföra denna del hamnar du på ruta noll och kan påbörja programmet med ett blankt papper.

Du kommer naturligtvis inte att kunna ta reda på exakt hur mycket du har tjänat, men försök att dra dig till minnes så mycket du kan. Alla de där små sommarjobben du gjorde när du var yngre åt grannar, svartjobb, gåvor, vinster och så vidare. När det gäller dina skattade inkomster kan du begära ett registerutdrag från Skatteverket. Ring 0771-567 567 och begär att få ett utdrag ur Skatteverkets taxeringsuppgifter för alla år du vet att du skattat på din inkomst.

B. Ta reda på din nettoförmögenhet
Under de år du lönearbetat har mängden pengar du beräknat i del A kommit in i ditt liv. Den del som finns kvar är din förmögenhet. Du ska nu göra en personlig balansräkning. Att upprätta en balansräkning handlar helt enkelt om att lista alla dina skulder och tillgångar.

Likvida medel:

  • Pengar på fickan, alla pengar du har liggande hemma.
  • Sparkonton
  • Lönekonto
  • Obligationer
  • Fonder
  • Aktier
  • Livförsäkring
  • Pensionsförsäkring

Fast egendom:

När du listar din fasta egendom börja med det mest uppenbara, dina stora ägodelar: ditt hus, din bil och din båt. Gå igenom hela huset från rum till rum och lista alla ägodelar och uppskatta nuvärdet om du skulle sälja det på blocket. Försök att se rakt på röran. Var noga men inte för noga. Lista alla möbler, men inte alla knivar och gafflar.

Skulder:

Lista alla dina skulder. Huslån, billån, konsumentkrediter, kreditkortsskulder.

Nettoförmögenhet:

Genom att dra bort dina skulder från dina tillgångar får du fram din nettoförmögenhet. Det här är vad du lyckats med för alla pengar du har tjänat hittills i ditt liv.

I nästa inlägg i serien kommer mina reflektioner kring steg ett och hur det gick för oss att göra det.

Nästa vecka kommer inlägget om steg två: Pengar är inte vad det aldrig var.

One Comment to “Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia”

  1. Tänk att nästan varje dag nuförtiden frågar jag mig varför JAG lägger ner all min tid på jobbet?? Jo jag tjänar pengar jag aldrig hinner använda så klart .. men vad ska man med dom till brukar jag fundera… Jo tänk om man blir sjuk då kan man behöva backup tänker jag… Och så klart man blir sjuk om man jobbar jämt… Eller man kanske behöver dom till nått annat. Nått man verkligen vill ha.. Men hur mycket jag än funderar kommer jag inte på något jag behöver eller igentligen vill ha.. Tid och frihet börjar kännas mer lyx än pengar och saker.. Jag tror jag måste fortsätta försöka bli fri från jobb beroendet!! Och ägna mig åt viktiga saker som att ha gräs och sand under fötterna och att hinna umgås med folk ( vilket är det bästa som finns ). Det är förmodligen både miljövänligt och betydligt mer kvalitativt ur livssynpunkt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: