Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var

av jstenling

Detta är det tredje inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens andra kapitel: Money ain’t what it used to be – and it never was.

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia

Som i de andra inläggen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.

Pengar är inte vad det aldrig var
Om du har gjort steg 1 vet du nu hur mycket du är värd, din nettoförmögenhet. Eller vet du det? Du har en siffra i kronor, men vad betyder den egentligen? I det här steget tar vi reda på vad pengar egentligen är för något.

Fyra sätt att se på pengar

1. Gatuperspektivet

Det här är den lägsta nivån att se på pengar. Det du ser är alla sätt du använder pengar på i ditt vardagliga liv. Handlar mjölk, tankar bilen, köper hus, betalar försäkringar. Det här är det vanligaste och mest greppbara perspektivet på pengar. Från vaggan till graven använder vi pengar för att göra bytesaffärer. Vi byter pengar mot en vara eller en tjänst. De flesta böcker om pengar handlar om den här nivån.

2. Kvartersperspektivet

På kvartersnivån antar pengarna en annan betydelse. Här jämför vi oss med grannarna. Har vi en snyggare bil? Ett större hus? Här kommer våra personliga tankar om pengar in i bilden. Hur hanterar du pengar? Är du försiktig? Slösaktig? Risktagande? Generös? Här kan vi också se hur vårt förhållande till pengar påverkas av vår uppväxtsmiljö. Pengar betyder olika saker för olika personer: säkerhet, makt, lojalitet (om vi är beroende av någon annan för vår försörjning).

3. Kulturperspektivet

Hur samhället ser på pengar kommer in i kulturperspektivet. Vi har alla vissa grundläggande antaganden om pengar som de flesta i vår kultur delar. Några exempel är att tillväxt är bra, att mer är bättre än mindre. Tillväxtidealet gäller dock bara pengarna i vårt liv och inte de andra aspekterna såsom intellektuell, känslomässig eller andlig tillväxt.

4. Flygplansperspektivet

Nu är det dags att glömma allt du har lärt dig om pengar och flyga upp högt för att ta ett riktigt flygplansperspektiv på pengar. Från flygplanet ser vi hela jorden och alla förutfattade meningar om pengar. Du kan se andra samhällen som inte har samma förhållande till pengar, eller kanske inte har några pengar alls. Från den här nivån ser vi den brist som alla de andra perspektiven har: de ser pengar som något externt från oss själva. Det är något vi allt för ofta inte har, som vi kämpar för att få tag på och som vi hänger våra förhoppningar om makt, lycka, säkerhet, framgång och personligt värde. Pengar är härskaren och vi är dess slavar. Frågan är hur vi tar oss hur denna fälla? Vad är det enda sanna vi kan säga om pengar som tillåter oss att vara raka och kraftfulla i vårt förhållande till dem? Svaret:

Pengar är något vi väljer att byta vår livsenergi mot.
Vår livsenergi är den tid vi har här på jorden, de värdefulla timmarna vi lever. När vi går till våra jobb väljer vi att byta livsenergi mot pengar. Den här definitionen på pengar säger oss något väsentligt. Pengar = livsenergi. Pengar har inget värde i sig själv, men vårt liv har det. Vår livsenergi är allt vi har, den är värdefull eftersom den är begränsad.

De här fyra perspektiven känns rätt krystade. Den viktiga poängen som jag ser det är att vi väljer att byta livsenergi (tid) mot pengar.

Din livsenergi
Vad betyder pengar = livsenergi för dig? Uppenbarligen betyder pengar något för dig eftersom du väljer att spendera minst en fjärdedel av din tid på att skaffa och spendera dem. Det finns många sociala konventioner när det gäller pengar, men när allt kommer omkring är det du som bestämmer hur mycket pengar är värt för dig. Du betalar för pengar med din livsenergi. Du väljer hur du spenderar dem.

Finansiellt oberoende
Vår definition på finansiellt oberoende har inget med att vara rik att göra. Det handlar om att du har tillräckligt och lite till. Den gamla definitionen på finansiellt oberoende som att vara rik för evigt är inte nåbar. Att nå känslan av att ha tillräckligt är dock fullt möjligt. Tillräckligt för dig kommer att skilja sig från tillräckligt för någon annan, men det kommer vara en siffra som betyder något för dig och som är inom räckhåll.

Var i nuet – Håll koll på din livsenergi
Hur manifesterar sig denna stora sanning pengar = livsenergi för dig? När du trodde att pengar bara var något du behöver för att leva livet kunde du rationalisera ditt beteende med borden och måsten. Nu när du vet att pengar = livsenergi har du ett större intresse av att hålla reda på hur mycket som faktiskt passerar genom dina händer.

Detta steg är indelat i två delar:

A. Ta reda på den verkliga kostnaden i tid och pengar för att utföra ditt jobb och beräkna din verkliga timlön.

B. Håll reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv.

A. Hur mycket byter du din livsenergi mot?
Vi har slagit fast att pengar är något du byter din livsenergi mot. Nu är det dags att se hur mycket av din livsenergi (i timmar) som du byter för pengar. De flesta svarar på den här frågan ”jag jobbar 160 timmar i veckan, min månadslön är 22 000 kronor, alltså är min timlön 137,50 kronor”. Tyvärr är det sällan så enkelt. Tänk på alla sätt som du använder din livsenergi som är direkt relaterad till ditt jobb. Tänk på alla utgifter som är förknippade med arbetet.

Vi ska nu beräkna din verkliga timlön genom att lägga till alla timmar och dra ifrån alla utgifter som är direkt relaterade till ditt jobb. När du gör din egen uträckning ska du naturligtvis använda dina egna siffror, siffrorna nedan är bara ett exempel. Förslagsvis använder du din lön efter skatt.

  • Att pendla till och från jobbet, 7 timmar i veckan. Månadskort för kollektivtrafik 800 kr.
  • Fixa ditt utseende och dina kläder. Här inkluderas allt från att handla jobbkläder till att sminka sig och knyta slipsen. 1,5 timmar i veckan.
  • Måltider, extra tid och pengar spenderade på att äta på jobbet. Extrakostnad 800 kr per månad.
  • Om du kommer hem från jobbet helt utmattad och behöver en stund i soffan för att återhämta dig ska även den tiden räknas in. Daglig jobbavslappning, 5 timmar i veckan.
  • Alla underhållningsaktiviteter som du gör för att fly från jobbtankar måste räknas in. Det kan handla om tröstshopping, teve, eller helgaktiviteter. Flyktaktiviteter, 5 timmar i veckan.
  • Semestrar och dyra leksaker som du åker på och köper för att fly från jobbet måste räknas in. Utslaget på ett helt år, 5 timmar per vecka.
  • Jobbrelaterade sjukdomar måste räknas in. Här får du rannsaka dig själv och uppskatta hur stor andel av dina sjukdomsdagar som beror på att du exempelvis rusar till jobbet istället för att ligga hemma under täcket.
  • Alla andra jobbrelaterade utgifter måste räknas in. Undersök balansräkningen som du upprättade i steg 1. Vilka saker har du bara för ditt jobb? Barnomsorg är en stor utgift för barnfamiljer, om du inte jobbade skulle du inte behöva betala för den. Jobbträffar, mingel, att läsa jobbannonser för att hitta ett nytt jobb. Det finns väldigt många saker…

När du tagit reda på alla utgifter och timmar du spenderar på jobbet ställer du upp informationen i en tabell och räknar ut din verkliga timlön:

Timmar/vecka Kronor/vecka Kronor/timma
Lön före justeringar 40 5500 137,50
Justeringar
Jobbpendling +7 -200
Kläder och utseende +1,5 -150
Måltider +5 -200
Jobbavslappning +5 -100
Flyktunderhållning +5 -100
Semester och leksaker +5 -100
Jobbrelaterade sjukdomar +1 -75
Totalt: 29,5 925
Lön efter justeringar 69,5 4575 65,80

Det viktiga är att fånga allt som har med jobbet att göra i tabellen och göra justeringarna i enlighet med detta.

Du har nu räknat ut din verkliga timlön. Du vet nu hur mycket du egentligen får betalt för att byta din livsenergi mot pengar. Du kan också utvärdera ditt jobb på ett nytt sätt. Kanske är det värt att skaffa ett jobb som betalar mindre men som innebär mindre justeringar i form av pendling, måltider, kläder och jobbavslappning?

B. Håll reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv
Så långt har vi fastlagt att pengar = livsenergi och räknat ut din verkliga timlön. Nu är det dags att bli medveten om hur pengarna rör sig genom ditt liv. Denna del av steg 2 är väldigt enkel, men inte nödvändigtvis lätt. Från och med nu ska du hålla reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv. Hur du gör det är upp till dig, men du behöver upprätta ett system som tillåter dig att ha koll. En enkel kassabok i fickformat, kvittosamlande, excelblad. Metoden spelar ingen större roll, det viktiga är att du håller reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv.

Själv använder jag webbtjänsten www.hemekonomi.com där du väldigt enkelt kan föra kassabok över dina inkomster och utgifter. Jag samlar kvitton och sitter varje kväll och för in mina utgifter för dagen i kassaboken.

Det är viktigt att hålla koll på varje öre. Om du börjar slarva kommer du förmodligen att tappa greppet om kassaboken ganska snabbt. Det är alltså nolltolerans mot slarv som gäller. Om du till punkt och pricka skriver kassabok kommer du att få järnkoll på din ekonomi. Även om du trodde att du hade det tidigare kan jag lova att efter att du fört kassabok i några månader har du en helt annan syn på vart dina pengar tar vägen.

Nästa vecka kommer inlägget om steg tre: Vart tar allt vägen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: