Archive for juni, 2008

20 juni, 2008

Sopor: Förändringarna börjar

av jstenling

garbagecan Imorgon är det dags för genomgången av soporna som vi har producerat under veckan. Den enda påse som blivit full hittills är blöjpåsen, vilket också osökt för mig in på ett av ämnena för det här inlägget.

Tygblöjor
Alla föräldrar med blöjbarn vet hur mycket sopor det blir av engångsblöjor. Jag har stört mig på detta sedan sonen var nyfödd, men inte riktigt orkat ta tag i att få till stånd en förändring. För någon månad sedan beställde jag dock ett prova-på-paket med Imse Vimse tygblöjor. Första försöket slutade i en helt nedkissad säng, men efter det har det faktiskt gått bra.

 
 Formsydd blöja som ligger mot kroppen.


Blöjbyxa som fungerar som fuktspärr.

Ska man bara använda tygblöjor behövs förstås mer än ett exemplar av varje. I sann köpstoppsanda finkammade jag blocket efter begagnat. Jag fick napp på ett paket med 15 st formsydda blöjor, 25 vikblöjor och 9 st blöjbyxor i olika storlekar. Allt för 600 kr + frakt. Skicket var utmärkt med bara ett fåtal synliga fläckar och allt kändes fräscht. Till att börja med kommer vi att använda tygblöjorna på dagen, men jag ska även prova en natt för att se hur det fungerar.

Dagstidningen
Den andra förändringen vi har gjort, delvis för att minska på mängden sopor, är att vi på prov inte förnyat vår tidningsprenumeration. En dagstidning innebär otroligt mycket papper som ska bäras till återvinningen varje vecka. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om vår papperskonsumtion. Hittills saknar jag inte tidningen på vardagarna, men på helgen gör jag det vid frukostbordet.

Med dessa två förändringar har vi minskat ned på mängden sopor i familjen med säkert 50-100 kg per år.

19 juni, 2008

Världen blir större igen

av jstenling

I takt med att oljepriset pressas uppåt blir det dyrare med långväga transporter. Paul Krugman citerar en studie:

[D]oubling transport costs from their median value … reduces trade volumes by 45%. Moving from the median value of transport costs to the 75th percentile … cuts trade volumes by two-thirds.

Med en snabb överslagsräkning kommer han fram till att med nuvarande oljepris kommer handeln mellan länder att minska med 17 procent. Vmed lågt förädlingsvärde som är tunga och tar stor plats kommer att försvinna ur handelsflödena först. Det kan också bli kännbart för industrier som utlokaliserat delar av sin produktion  till länder i Asien när deras beräkningar för transportkostnaden plötsligt inte stämmer.

I samma inlägg skriver Krugman om hur vissa flygbolag slutat med långa direktflygningar. Anledningen är att om man ska flyga exempelvis New York – Singapore går en stor del av bränslet åt till att transportera bränslet som ska ta en hela vägen fram. Med mellanlandningar för att tanka tar det längre tid, men det blir billigare.

Vi kommer säkert att se mer av detta framöver. I takt med att transportkostnaderna stiger kommer fler varor att produceras lokalt och långa resor kommer att bli mycket dyrare. Till gagn för miljön förstås!

18 juni, 2008

Dina pengar eller ditt liv: Steg 7 – Hur värderar du din livsenergi?

av jstenling

Detta är det nionde inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens sjunde kapitel: For love or money: Valuing life energy – work and income

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 4 – Hur mycket är tillräckligt?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 5 – Se dina framsteg
Dina pengar eller ditt liv: Steg 6 – Spara pengar
Dina pengar eller ditt liv- Annat på nätet om boken

Som i de andra inläggen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.

Hur värderar du din livsenergi?
I steg sex pratade vi om att värdera din livsenergi genom att spendera dina pengar på ett klokt sätt. I det här steget pratar vi om hur du värderar din livsenergi genom att titta på hur du spenderar din tid. Får du ut maximalt av att sälja det mest värdefulla du har – ditt liv?

En del älskar sitt jobb och arbetar så mycket att resten av livet blir lidande. Andra härdar ut på jobbet och kompenserar för det på kvällar och helger. I båda fallen är konsekvensen ett halvt liv. Vi ska nu undersöka om själva definitionen av arbete är en del av problemet.

Arbete genom tiderna
Låt oss titta på hur människor har sett på arbete genom tiderna. Som människor måste vi alla göra något arbete för att överleva. Men hur mycket är den minsta nödvändiga tiden vi behöver arbeta för att fylla våra grundläggande behov? Under stora delar av mänsklighetens historia har vi jobbat 2-3 timmar per dag. Det är den mängd arbete som krävs för att samla in mat och bygga skydd mot vädrets makter. Detta finns bland annat beskrivet i Marshall Sahlins bok Stone Age Economics. På den tiden talade man förstås inte om dagen som arbetstid och fritid, det arbete som gjordes var en naturlig del av dagen. Det var först med den industriella revolutionen som begreppet arbetstid myntades och mängden arbete som utfördes började öka dramatiskt. I industrin ökade produktionen ju mer timmar arbetarna arbetade, alltså var maximerad arbetstid att föredra. I takt med att arbetstiden ökade kom naturligtvis en motrörelse bland arbetarna för att korta arbetsveckan. Detta skedde också under första delen av 1900-talet, men sedan lång tid tillbaka har arbetsveckan varit 40 timmar i de flesta länder och det senaste decennierna har den ökat till 50 eller 60 timmar för många.

Under Amerikanska depressionen blev fritid likställd med arbetslöshet och doktrinen om full sysselsättning fick sitt fäste. En del av denna doktrin var också ”sanningarna” om att tillväxt och full sysselsättning är viktiga mål.

Målet om full sysselsättning, tillväxt och ökad konsumtion har gjort att vi idag har ett samhälle som är inriktat på att jobba, tjäna pengar och konsumera. I takt med att arbetet tar mer av vår tid har också de sociala funktionerna utanför arbetsplatsen blivit lidande. Familjeliv, föreningsliv och andra sociala funktioner får stå tillbaka för att vi ska hinna med våra jobb.

Idag formar många sitt liv kring arbetet. Att göra karriär är det överordnade livsmålet. Räknat i timmar är många mer gifta med sina jobb än med sin partner. Det är inte konstigt att vi presenterar oss som lärare eller sjuksköterska istället för mor eller far. Om vi hänger upp vår självkänsla och livsmening på vad vi gör för att tjäna pengar är det också så vi identifierar oss själva. Men det betyder också att vi fokuserar på vad vi gör istället för vilka vi är.

Vad är arbete?
Problemet med arbete är inte att vi har höga krav på våra jobb. Problemet är att vi likställer arbete med vad vi gör för att tjäna pengar. Genom att säga att arbete = lönearbete har många av våra andra jobb fallit i glömska och inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Att älska vår partner, uppfostra våra barn, vara en god kamrat eller att utveckla en livsfilosofi. Du kan älska eller hata ditt lönearbete, det spelar ingen roll. Det du måste göra är att se att syftet med ditt lönearbete är att få betalt och att dina andra arbeten (som partner, förälder, etc) i många fall är större och viktigare än det du gör för att tjäna pengar. Genom att separera arbete och pengar gör du en bättre insats på alla fronter. När du lönearbetar gör du det effektivt, intelligent och för den högsta betalning som är möjlig. När du utför dina andra arbeten gör du det effektivt, intelligent och med största entusiasm och kärlek.

Att bryta länken mellan lön och arbete har lika stor inverkan på livet som att se att pengar är något vi väljer att byta vår livsenergi mot. Pengar är vår livsenergi, de får sitt värde inte från någon extern definition utan från den tid vi investerar i dem. På samma sätt får lönearbete sitt enda inneboende värde från det faktum att vi får betalt för att göra det. Allt annat vi gör är ett uttryck för vilka vi är, inte vad vi gör av ekonomisk nödvändighet. Genom att bryta denna länk kan vi definera arbete som vad vi än gör som är i linje med vår livsmening. Genom att bryta länken får vi vårt liv tillbaka.

Vad innebär denna omdefinition av arbete?

  • Om någon frågar dig vad du gör behöver du inte svara att du är sjuksköterska. Du kan lika gärna svara med något av dina andra arbeten: syster, far, god vän.
  • Att vara arbetslös kan betyda att du inte har något lönearbete, men att du har flera andra intressanta arbeten.
  • Om du skiljer på lön och arbete kan pensionen betyda att du helt enkelt slutar lönearbetar. Du kan fortsätta att expandera dina andra arbeten efter pensionen och fylla ditt liv med meningsfulla uppgifter.
  • Obetalt arbete får en större betydelse om verkligen ses som arbete och inte som något som måste göras innan vi kan ta oss an vårt riktiga jobb. Att vara med sina barn, föräldrar, vänner, grannar är minst lika viktigt som att vara på jobbet och prestera hela dagarna.
  • Att arbeta med sig själv, sina tankar, känslor tar tid. Att reflektera, skriva dagbok, ha djupa samtal tar tid. Tyvärr får ofta detta inre arbete stå tillbaka för att vi ska hinna med att sköta vårt lönearbete.

Genom att bryta länken mellan lön och arbete kanske du upptäcker att det du egentligen älskar att göra inte är det du utför på jobbet utan något helt annat. Genom att inte se på sig själv som det man gör för att tjäna pengar kan du hitta tillbaka till den du verkligen är.

För grekerna var fritid det högsta goda, essensen av frihet. Hur fördelar du din tid mellan lönearbete och dina andra arbeten?

17 juni, 2008

Videotips: Cecile Andrews talar om Slow is Beatiful

av jstenling

Cecile Andrews är känd i enkelhetskretsar för att ha skrivit The Circle of Simplicity. I den här videon talar Cecile om sin senaste bok Slow is Beautiful.

<!–

Klicka här för att se programmet om spelaren inte syns ovan.

16 juni, 2008

Sopor: Vad händer med soporna i Sverige?

av jstenling

garbagecan Jag och Anki gör sällskap i soptemat.

Nu har jag rensat i vårt återvinningssystem under diskbänken och fått okej från frun att köra mitt lilla sopprojekt. Jag kommer att källsortera som tidigare med tillägget att organiskt material nu får en egen påse för att sortera detta från plastförpackningar och övrigt torrt skräp. Stockholms kommun har ingen kompostering vilket betyder att våra matrester för närvarande går till förbränning.

Hur mycket sopor blir det?
År 2006 producerades i Sverige 494 kg hushållsavfall per person. De senaste åren har mängden ökat med 3-5 procent per år, sannolikt på grund av den goda konjunkturen. Det här hände med dina sopor:

  • 10,4 procent gick till biologisk behandling
  • 5,0 procent deponering
  • 36,8 procent materialåtervinning
  • 46,8 procent förbränning med energiutvinning
  • 0,9 procent farligt avfall med specialbehandling.

Biologisk behandling
Det här är köksavfallet som i vissa kommuner lämnas till kompostering eller rötning. Ett nationellt miljömål är att 35 procent av köksavfallet ska behandlas 2010, dags att snabba på i kommunerna!

Läs mer:
Biologisk behandling – sopor.nu
Biologisk behandling – Avfall Sverige

Deponering
Sedan 1994 har mängden hushållsavfall som går till deponering – soptippen, minskat med hela 84 procent. Det är förbjudet att deponera brännbart eller biologiskt avfall i Sverige. Mängden avfall som deponeras framöver kommer att minska ännu mer. Den stora utmaningen för framtiden blir att ta hand om alla gamla soptippar så att de inte läcker gaser till atmosfären eller förorenat vatten till omgivningen.

Läs mer:
Deponering – sopor.nu
Deponering – Avfall Sverige

Materialåtervinning
År 2006 materialåtervanns cirka 37 procent av hushållsavfallet, 163 kg per person. Detta är resultatet av alla enskilda personers slit med källsortering och turer till återvinningsstationen. I de allra flesta fall innebär det en miljövinst att materialåtervinna.

Läs mer:
Myter om materialåtervinning – sopor.nu
Materialåtervinning – Avfall Sverige

Sopförbränning
Cirka 47 procent av alla hushållssopor i Sverige förbränns och producerar fjärrvärme och el. Om man läser om sopförbränning på nätet uttrycks ofta oro över utsläpp av dioxiner. På Avfall Sveriges hemsida kan man läsa följande om sopförbränning:

Utsläpp av föroreningar från avfallsförbränning styrs från och med januari 2006 av lagstiftning som är gemensam för hela EU. Avfallsförbränning är därmed mycket hårt reglerat i jämförelse med förbränning av andra bränslen. Det ställer därför höga krav på rening av rökgaserna. För detta tillämpas avancerad reningsteknik och rökgasreningssystemet kan utgöra halva investeringskostnaden för en ny anläggning.
[…]
Genom ökade utsläppskrav, förbättrade förbränningsförhållanden samt bättre kontroll av avfallet har utsläpp av föroreningar från avfallsförbränning minskat betydligt de senaste decennierna. Exempelvis har utsläppen till luft av kvicksilver och andra tungmetaller från avfallsförbränning minskat med nära 99 procent sedan 1985. Likaså har de samlade utsläppen av dioxiner till luft har minskat från ca 100 g till 0,7 g de senaste 20 åren.

Det är förstås fortfarande så att resterna som blir kvar efter förbränning och rening innehåller höga halter av dessa giftiga metaller. De tas dock om hand och deponeras på ett säkert sätt. Det är bättre än att det sprids i luften, men det bästa skulle självklart vara om de inte uppkom alls. Någon större fara för liv och hälsa torde dock inte sopförbränningen utgöra numera.

Läs mer:
Sopförbränning – sopor.nu
Sopförbränning – Avfall Sverige

Farlig avfall
Det farliga avfallet utgör en väldigt liten del av hushållssoporna. Det är sådant som färg, batterier, oljor, med mera. Det finns beräkningar som visas att mellan 4000 och 6000 ton farligt avfall slängs i hushållssoporna varje år. Här kan du göra en insats. Många hushållskemikalier är farliga, nagellacksborttagningsmedel för att nämna ett exempel.

Läs mer:
Farligt avfall – sopor.nu
Farligt avfall – Avfall Sverige

Sammanfattning
För att se mer exakta siffror på hur mycket av olika typer av avfall som återvinns kan du titta på den här sidan. Att till exempel 85 procent av allt tidningspapper återvinns tycker i alla fall jag är väldigt bra!

Jag måste säga att jag blev rätt positivt överraskad av vad som händer med soporna i Sverige. Det är långt ifrån andra länder där man fortfarande kör merparten till tippen och hoppas på det bästa. Vi har kommit en bra bit när det gäller hur vi tar hand om vårt avfall, nästa steg är att se till att mängden börjar minska istället för att öka – precis det mitt lilla projekt handlar om!

13 juni, 2008

Sopor: Vad slänger vi egentligen?

av jstenling

garbagecan Du kanske redan har sett den, men filmen The story of stuff berättar den skrämmande berättelsen om hur mycket av jordens resurser som förslösas varje dag. Avfallshantering utförs i det dolda vilket gör att den sammanlagda volymen av allt avfall vi producerar inte är känd av speciellt många. Även om vi går ut med en soppåse var eller varannan dag verkar just vårt bidrag inte speciellt stort, men sammanlagt handlar det om ofantliga mängder.

Trots att jag köpstoppar sedan nästan ett halvår köper vi en hel del saker för att överleva. Främst är det förstås mat, men även andra hushålls- och hygienprodukter passerar genom vårt hem med god fart. Väldigt många produkter lämnar någon typ av avfall efter sig när den är förbrukad, vanligtvis en förpackning av något slag.

Kretsloppstänkande är ett gammalt begrepp. Man kan säga att det var en bok om kretslopp som väckte mitt miljöintresse på nytt. Det var boken Kretslopp av Nils Tiberg som på ett lättfattligt sätt illustrerade hur resursflöden i dag ofta är linjära. De börjar med att material utvinns från jorden, det förädlas till en produkt som efter en tids användning slutar sitt liv på en soptipp. En självklarhet kan tyckas, men det är sällan vi reflekterar över vilka konsekvenser dessa förslösande flöden får i längden.

Kretsloppstänkandet går ut på att sluta dessa linjära flöden med hjälp av material- och energiåtervinning. Vi är ganska duktiga i Sverige på att materialåtervinna och deponering av hushållsavfall görs i liten utsträckning. Det restavfall som vi inte materialåtervinner bränns för det mesta i en panna för att bli fjärrvärme.

Men att sluta resursflödena är bara första steget mot ett miljövänligare samhälle. Nästa steg som är minst lika viktigt är att se till att det är så lite som möjligt som cirkulerar i våra återvinningsflöden. Dels kostar det energi att driva runt det hela, dels är jordens resurser begränsade vilket gör det viktigt att hushålla med dem så effektivt som möjligt.

I denna inläggsserie om sopor kommer jag systematiskt att gå igenom det avfall vi producerar i familjen. Det jag vill uppnå är följande:

  • Få klart för mig vad vi egentligen slänger bort
  • Säkerställa att vi återvinner allt avfall på ett korrekt sätt
  • Undersöka för varje vara om det finns en likvärdig som orsakar mindre avfall
  • Undersöka om det finns alternativa levnadsvanor som skulle kunna minska på avfallsmängden
  • Undersöka vilken typ av material som är bäst som avfall ur ett livscykelperspektiv

Jag föreställer mig att det kommer att bli ett skitigt jobb, men lärorikt. På måndag rensar jag soppåsen och återvinningspåsarna för att börja samla in data om hur vår nuvarande avfallssituation ser ut.

Trevlig helg!

12 juni, 2008

Butiksrecension: Naturbageriet Sattva, Stora Nygatan

av jstenling

På Stora Nygatan i Stockholm hittar man naturbageriet Sattva. På Sattva arbetar munkar som en del av sin utbildning. Alla produkter är vegetariska och innehåller inte ägg. Mycket är också KRAV-märkt. Bageriet är litet och rymmer ett bord och några stolar som det går att fika vid. Förutom bakverken finns också ett mindre urval av te, choklad, frukt och nötter. Jag köpte deras Russinbröd med doft av kanel. Priserna är ungefär i linje med vad man kan förvänta sig. Inte billigt, men inte jättedyrt. På hemsidan finns en produktlista med priser.

DSC00420
Hyllan med övriga produkter skymtar genom dörren.

Tjejen som jobbade i kassan var trevlig och brödet smakade väldigt gott! Prova själv om du har vägarna förbi Gamla Stan.

11 juni, 2008

Dina pengar eller ditt liv: Annat på nätet om boken

av jstenling

Detta är det åttonde inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin.

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 4 – Hur mycket är tillräckligt?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 5 – Se dina framsteg
Dina pengar eller ditt liv: Steg 6 – Spara pengar

Annat på nätet om boken
I den här intervjun kan man höra Vicki berätta om Your money or your life: Upon reflection: Vicki Robin

The Simple Dollar har haft en bokklubb om boken där Trent går igenom den och reflekterar. Länken går till det sista inlägget som också har länkar till samtliga inlägg i serien.

The new roadmap foundation är stiftelsen som Vicki Robin driver vidare för att sprida bokens budskap.

10 juni, 2008

Europeiska vinddagarna 13-15 juni

av jstenling

wind_turbine Nästa helg är det dags för de europeiska vinddagarna. Under dagarna anordnas massor med aktiviteter runt om i Europa. Även i Sverige kommer många vindkraftverk att visas upp för allmänheten. Syftet med dagarna är att informera om vindkraften och dess potential.

Läs mer om evenemanget och kolla om det finns någon aktivitet i närheten av där du bor:

European Wind Day

Svensk Vindkraftförening

9 juni, 2008

Var går gränsen för vårt personliga ansvar?

av jstenling

Att vi har ett personligt ansvar för våra handlingar håller nog de flesta med om. Om du gör något olagligt kan du ställas till svars i domstol och dömas till ett straff. Så länge du inte betraktas som psykiskt sjuk och oförmögen att ta ansvar för dina handlingar får du ta konsekvensen av dem.

Det finns också en moralisk aspekt att tänka på. Även om något inte är olagligt att göra kan det vara socialt oacceptabelt eftersom det betraktas som moraliskt förkastligt. Ett exempel skulle kunna vara att med pengar köpa sig före i en sjukvårdskö för att få plastikkirurgi samtidigt som en hjärtsjuk på grund av din handling dör i väntan på sin operation. Det du gjort är inte olagligt, men skulle sannolikt betraktas som omoraliskt av de flesta.

När det gäller ansvaret för att agera miljövänligt verkar det finnas två tankeskolor. Den ena menar att vi alla har ett personligt ansvar att agera så att vi påverkar miljön så lite som möjligt, den andra att det är politikernas ansvar att se till att samhället utvecklas i en miljövänlig riktning.

Jag har själv grubblat mycket på hur långt mitt eget ansvar sträcker sig i den här frågan. Är det moraliskt försvarbart att handla på ett sätt när jag vet att det leder till miljöproblem? Är det till exempel försvarbart att äta kött trots att detta leder till lidande för slaktdjuren och orsakar miljöproblem både lokalt och globalt? Många veganer har kommit fram till att svaret på den frågan är nej. Här slits den personliga viljan (det är gott med kött) och samhällets struktur (livsmedelskedjan är inställd på att leverera köttprodukter) mot de moraliska och miljömässiga aspekterna.

Jag tror att en av svårigheterna med att komma till något definitivt svar i frågan är att i princip alla mänskliga aktiviteter har större eller mindre påverkan på miljön. Det blir alltså en gränsdragning vid vad som kan betraktas som acceptabelt. Vad som är okej för mig behöver inte automatiskt vara okej för dig.

Lösningen ligger förmodligen någonstans i mitten. Dels måste vi finna gemensamma gränser för vilka aktiviteter som är okej, dels måste vi se till att vi har politiker som bedriver en politik som ser till att dessa omsätts i lagstifning och annat.

Om vi på ett personligt plan lyckas ta ansvar för detta har vi i alla fall kommit en bit på vägen.