frivillig enkelhet

The Economist har i det senaste numret en specialrapport om framtidens energi som är väl värd att läsa. Specialrapporten innehåller en genomgång av statusen vad gäller olika alternativa energikällor och ger en bra bild av var vi står idag.

Jag har tidigare skrivit om plug-in hybrider. Ett potentiellt problem med de kommande bilarna är att de har litiumjonbatterier. Litium är en gansla ovanlig metall som i dagsläget utvinns huvudsakligen på två ställen i världen. Ett i USA och ett i ett område i Anderna som delas av Chile, Argentina och Bolivia. Om bilar med litiumjonbatterier skulle börja säljas i stor skala är det oklart om det skulle gå att producera tillräckligt mycket litium för att tillgodose efterfrågan. Av den anledningen var det mycket intressant att läsa om Dr. Ceder  på MIT som har gjort ett program som kan analysera alla kända ämnen som skulle kunna lämpa sig för batterier. Litiumjon kommer inte att vara den enda eller slutgiltiga lösningen på batteriproblemet, vi kommer att se mycket innovation på det området de kommande decennierna.

Läs rapporten här.

Efter söndagens oljetoppmöte i Jeddah har Saudierna lovat att öka sin produktion av råolja till 9,7 miljoner fat per dag i juli och säger sig vara beredda att gå högre än så för att dämpa prisuppgången. Det är nu lite sanningen minut för Saudierna. De som ifrågasätter om de har någon reservkapacitet kommer att få en klarare bild av detta under sommaren och hösten. Även om Saudierna kan öka produtionen till en ny toppnivå är frågan om det räcker för att trycka den totala produktionen över den platå som den har befunnit sig på de senaste tre åren. Produktionsminskningen i många andra stora producentländer fortsätter obevekligt…

I Sverige kostar en liter 95-oktanig bensin nu över 14 kr.

Läs mer:

Preems vd spår fortsatt högt oljepris

Saudierna lovar att öka oljeproduktionen

Artikel på The Oil Drum med bra videoklipp

DNs ekonomikrönikör Johan Schück skriver i sin senaste krönika om hur prylarna tar allt mer av vår lediga tid i anspråk.

Det är ett mänskligt dilemma att samtidigt som vi blir allt rikare, är det allt svårare att hinna med. Inkomster och köpkraft ökar stadigt, men dygnet kan aldrig få mer än 24 timmar.
Därför känns tiden som allt knappare. Det räcker inte att öka produktiviteten på jobbet, utan även fritiden ska skötas rationellt. Annars hinner vi inte att göra allt som vi har råd med.
Åtskilliga moderna konsumtionsvaror är visserligen till för att spara tid. Men alla tillhörigheter måste skötas och få behövligt underhåll.
Många använder semestern till att jobba med fritidsstället. För somliga kan det vara en avkoppling, medan andra känner det som påtvingat.

Han hänvisar också till Staffan Burenstam Linders klassiska bok Den rastlösa nutidsmänniskan som jag verkligen vill läsa. Jag har en beställning liggande på biblioteket, men den verkar aldrig komma in.

En lösning på problemet med att tingen äter upp tiden är materiell enkelhet, en av hörnstenarna i frivillig enkelhet.

Jag har nu fört detaljerad kassabok i nästan tre månader och också utvärderat mina utgifter i en månadstabell för april och maj. Jag är förvånad över hur lätt utgifterna för utemat drar iväg. Fika, lunch och middag. Många gånger konstaterar jag i efterhand att jag inte ens var speciellt sugen på något. Men om man går till ett kafé är det lite svårt att låta bli att köpa. Samma gäller för lunch och middag. Kanske så mycket som hälften känns inte värt pengarna i efterhand. Även när jag varit själv har det hänt att jag tvingats kasta i mig någon skräpmat på grund av att jag planerat dagen dåligt.

Här gäller det att jobba proaktivt och föreslå alternativa sätt att umgås samt tänka igenom dagen på morgonen innan man går ut. Mitt mål är att de gånger jag går ut och äter ska jag efteråt känna att det verkligen var värt pengarna. Jag ska aldrig behöva köpa mat på grund av dålig planering, bara för att magen skriker.

Jag rekommenderar verkligen alla att prova på att göra steg tre och fyra i programmet. Ni kommer att få insyn i hur ni spenderar era pengar på ett sätt som i alla fall jag aldrig haft.

Okej, under veckan som gick har vi producerat totalt 8,9 kg sopor exklusive använda engångsblöjor. (Ska kolla upp vad snittvikten ligger på för dessa per vecka.)

Klicka på bilderna för att se en större version.

Vått hushållsavfall – 3 kg
I det våta hushållsavfallet hittar jag en hel del hushållspapper. Det skulle utan större problem gå att byta ut mot små kökshanddukar som tvättas samtidigt som övrig tvätt. Ska prova med detta och se hur det fungerar. Den andra reflektionen jag gör är att vi slänger en hel del mat. Dels är det sådant som blivit dåligt, dels skal och dylikt. Här ska jag prova att införa nolltolerans. Om vi bättre håller koll på rester i kylen ska det helt klart gå att minska ner mängden mat som slängs bort. Om vi bodde på landet och hade en bondgård i närheten skulle förmodligen några grisar leva gott på potatisskal och sånt. Känns trist att det går till förbränning.

Torrt hushållsavfall – 1,1 kg

I den torra delen av soporna som går till förbränning är det som väntat mest mjukplast av olika slag. Det är ganska många produkter som kommer i en plastförpackning som nog i regel är det bästa alternativet. Den är lätt, tålig och vid energiåtervinning bildas i princip bara koldioxid och vatten. Lite kuvert och kvitton ligger också i denna påse. Jag har tidigare lagt kuvert utan fönster i pappersinsamlingen, men det har jag fått lära mig att det är fel. Klistret ställer till det i pappersbruket. Jag försöker att få så lite fysisk post som möjligt och anmäler e-faktura för alla företag som kan skicka en sådan. Vår hyresvärd är lite efter på detta område, tyvärr. Även vår bank är väldigt duktig på att skicka en massa brev med erbjudanden som i regel inte är intressanta. Jag ska ringa och be dem sluta med det. Som ni ser var det också ett olycksfall i köksarbetet den här veckan…

Sammantaget vet jag inte om det finns så mycket att göra åt dessa sopor. Det man skulle kunna tänka sig är att återanvända påsarna för frukt och grönt, de är i regel inte skitiga.

Pappersförpackningar 0,8 kg

Inga direkta överraskningar när det gäller pappersförpackningarna heller. Grötförpackningen är ett exempel på en onödig rest. Själv gröten är förpackad i en plastförpackning och sedan den i pappersförpackningen som bara är för syns skull. Alternativen för att få bort denna är att antingen börja göra hemmagjord gröt till sonen, eller att byta till ett annat märke som har en bättre förpackning. Äggkartongen skulle helt klart kunna återanvändas, men det finns ingen butik med självplock av ägg i närheten av där vi bor. Mjölk på glasflaska går inte heller att få tag på så vitt jag vet.

Inte så mycket att göra åt dessa sopor heller, annat än att minska ner på förbrukningen av de varor som ger upphov till dem.

Glas- och metallförpackningar – 4 kg

Till att börja med måste jag påpeka att anledningen till att det är så mycket ölburkar och ölflaskor är att vi hade vänner över för att titta på fotbollsmatchen i onsdags. Normalt ser det inte ut så här efter en vecka…

Frågan när det gäller drycker är om det är bättre med en glas- eller metallförpackning? Jag håller på att undersöka hur det ligger till. Nästan allt går i alla fall in i retursystemet och de andra förpackningarna går till återvinning. Här finns det i alla fall stora möjligheter att välja förpackning. Det mesta finns i antingen metallburk eller glasflaska.

Sammanfattning
Hittills har jag hittat följande konkreta åtgärder för att minska sopmängden:

• Ingen dagstidning
• Tygblöjor istället för engångsblöjor
• Börja använda liten kökshandduk istället för hushållspapper
• Undersöka att göra gröt själv till sonen eller hitta märke utan dubbla förpackningar
• Återanvända påsar för frukt och grönt

9 kg avfall på fem dagar skulle innebära att vi landar på ungefär 650 kg för hela hushållet per år. Utmaningen nästa vecka är att minska ned på mängden vått avfall.

Imorgon är det dags för genomgången av soporna som vi har producerat under veckan. Den enda påse som blivit full hittills är blöjpåsen, vilket också osökt för mig in på ett av ämnena för det här inlägget.

Tygblöjor
Alla föräldrar med blöjbarn vet hur mycket sopor det blir av engångsblöjor. Jag har stört mig på detta sedan sonen var nyfödd, men inte riktigt orkat ta tag i att få till stånd en förändring. För någon månad sedan beställde jag dock ett prova-på-paket med Imse Vimse tygblöjor. Första försöket slutade i en helt nedkissad säng, men efter det har det faktiskt gått bra.

 
 Formsydd blöja som ligger mot kroppen.

Blöjbyxa som fungerar som fuktspärr.

Ska man bara använda tygblöjor behövs förstås mer än ett exemplar av varje. I sann köpstoppsanda finkammade jag blocket efter begagnat. Jag fick napp på ett paket med 15 st formsydda blöjor, 25 vikblöjor och 9 st blöjbyxor i olika storlekar. Allt för 600 kr + frakt. Skicket var utmärkt med bara ett fåtal synliga fläckar och allt kändes fräscht. Till att börja med kommer vi att använda tygblöjorna på dagen, men jag ska även prova en natt för att se hur det fungerar.

Dagstidningen
Den andra förändringen vi har gjort, delvis för att minska på mängden sopor, är att vi på prov inte förnyat vår tidningsprenumeration. En dagstidning innebär otroligt mycket papper som ska bäras till återvinningen varje vecka. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om vår papperskonsumtion. Hittills saknar jag inte tidningen på vardagarna, men på helgen gör jag det vid frukostbordet.

Med dessa två förändringar har vi minskat ned på mängden sopor i familjen med säkert 50-100 kg per år.

I takt med att oljepriset pressas uppåt blir det dyrare med långväga transporter. Paul Krugman citerar en studie:

[D]oubling transport costs from their median value … reduces trade volumes by 45%. Moving from the median value of transport costs to the 75th percentile … cuts trade volumes by two-thirds.

Med en snabb överslagsräkning kommer han fram till att med nuvarande oljepris kommer handeln mellan länder att minska med 17 procent. Vmed lågt förädlingsvärde som är tunga och tar stor plats kommer att försvinna ur handelsflödena först. Det kan också bli kännbart för industrier som utlokaliserat delar av sin produktion  till länder i Asien när deras beräkningar för transportkostnaden plötsligt inte stämmer.

I samma inlägg skriver Krugman om hur vissa flygbolag slutat med långa direktflygningar. Anledningen är att om man ska flyga exempelvis New York – Singapore går en stor del av bränslet åt till att transportera bränslet som ska ta en hela vägen fram. Med mellanlandningar för att tanka tar det längre tid, men det blir billigare.

Vi kommer säkert att se mer av detta framöver. I takt med att transportkostnaderna stiger kommer fler varor att produceras lokalt och långa resor kommer att bli mycket dyrare. Till gagn för miljön förstås!

Detta är det nionde inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens sjunde kapitel: For love or money: Valuing life energy – work and income

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 4 – Hur mycket är tillräckligt?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 5 – Se dina framsteg
Dina pengar eller ditt liv: Steg 6 – Spara pengar
Dina pengar eller ditt liv- Annat på nätet om boken

Som i de andra inläggen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.

Hur värderar du din livsenergi?
I steg sex pratade vi om att värdera din livsenergi genom att spendera dina pengar på ett klokt sätt. I det här steget pratar vi om hur du värderar din livsenergi genom att titta på hur du spenderar din tid. Får du ut maximalt av att sälja det mest värdefulla du har – ditt liv?

En del älskar sitt jobb och arbetar så mycket att resten av livet blir lidande. Andra härdar ut på jobbet och kompenserar för det på kvällar och helger. I båda fallen är konsekvensen ett halvt liv. Vi ska nu undersöka om själva definitionen av arbete är en del av problemet.

Arbete genom tiderna
Låt oss titta på hur människor har sett på arbete genom tiderna. Som människor måste vi alla göra något arbete för att överleva. Men hur mycket är den minsta nödvändiga tiden vi behöver arbeta för att fylla våra grundläggande behov? Under stora delar av mänsklighetens historia har vi jobbat 2-3 timmar per dag. Det är den mängd arbete som krävs för att samla in mat och bygga skydd mot vädrets makter. Detta finns bland annat beskrivet i Marshall Sahlins bok Stone Age Economics. På den tiden talade man förstås inte om dagen som arbetstid och fritid, det arbete som gjordes var en naturlig del av dagen. Det var först med den industriella revolutionen som begreppet arbetstid myntades och mängden arbete som utfördes började öka dramatiskt. I industrin ökade produktionen ju mer timmar arbetarna arbetade, alltså var maximerad arbetstid att föredra. I takt med att arbetstiden ökade kom naturligtvis en motrörelse bland arbetarna för att korta arbetsveckan. Detta skedde också under första delen av 1900-talet, men sedan lång tid tillbaka har arbetsveckan varit 40 timmar i de flesta länder och det senaste decennierna har den ökat till 50 eller 60 timmar för många.

Under Amerikanska depressionen blev fritid likställd med arbetslöshet och doktrinen om full sysselsättning fick sitt fäste. En del av denna doktrin var också ”sanningarna” om att tillväxt och full sysselsättning är viktiga mål.

Målet om full sysselsättning, tillväxt och ökad konsumtion har gjort att vi idag har ett samhälle som är inriktat på att jobba, tjäna pengar och konsumera. I takt med att arbetet tar mer av vår tid har också de sociala funktionerna utanför arbetsplatsen blivit lidande. Familjeliv, föreningsliv och andra sociala funktioner får stå tillbaka för att vi ska hinna med våra jobb.

Idag formar många sitt liv kring arbetet. Att göra karriär är det överordnade livsmålet. Räknat i timmar är många mer gifta med sina jobb än med sin partner. Det är inte konstigt att vi presenterar oss som lärare eller sjuksköterska istället för mor eller far. Om vi hänger upp vår självkänsla och livsmening på vad vi gör för att tjäna pengar är det också så vi identifierar oss själva. Men det betyder också att vi fokuserar på vad vi gör istället för vilka vi är.

Vad är arbete?
Problemet med arbete är inte att vi har höga krav på våra jobb. Problemet är att vi likställer arbete med vad vi gör för att tjäna pengar. Genom att säga att arbete = lönearbete har många av våra andra jobb fallit i glömska och inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Att älska vår partner, uppfostra våra barn, vara en god kamrat eller att utveckla en livsfilosofi. Du kan älska eller hata ditt lönearbete, det spelar ingen roll. Det du måste göra är att se att syftet med ditt lönearbete är att få betalt och att dina andra arbeten (som partner, förälder, etc) i många fall är större och viktigare än det du gör för att tjäna pengar. Genom att separera arbete och pengar gör du en bättre insats på alla fronter. När du lönearbetar gör du det effektivt, intelligent och för den högsta betalning som är möjlig. När du utför dina andra arbeten gör du det effektivt, intelligent och med största entusiasm och kärlek.

Att bryta länken mellan lön och arbete har lika stor inverkan på livet som att se att pengar är något vi väljer att byta vår livsenergi mot. Pengar är vår livsenergi, de får sitt värde inte från någon extern definition utan från den tid vi investerar i dem. På samma sätt får lönearbete sitt enda inneboende värde från det faktum att vi får betalt för att göra det. Allt annat vi gör är ett uttryck för vilka vi är, inte vad vi gör av ekonomisk nödvändighet. Genom att bryta denna länk kan vi definera arbete som vad vi än gör som är i linje med vår livsmening. Genom att bryta länken får vi vårt liv tillbaka.

Vad innebär denna omdefinition av arbete?

• Om någon frågar dig vad du gör behöver du inte svara att du är sjuksköterska. Du kan lika gärna svara med något av dina andra arbeten: syster, far, god vän.
• Att vara arbetslös kan betyda att du inte har något lönearbete, men att du har flera andra intressanta arbeten.
• Om du skiljer på lön och arbete kan pensionen betyda att du helt enkelt slutar lönearbetar. Du kan fortsätta att expandera dina andra arbeten efter pensionen och fylla ditt liv med meningsfulla uppgifter.
• Obetalt arbete får en större betydelse om verkligen ses som arbete och inte som något som måste göras innan vi kan ta oss an vårt riktiga jobb. Att vara med sina barn, föräldrar, vänner, grannar är minst lika viktigt som att vara på jobbet och prestera hela dagarna.
• Att arbeta med sig själv, sina tankar, känslor tar tid. Att reflektera, skriva dagbok, ha djupa samtal tar tid. Tyvärr får ofta detta inre arbete stå tillbaka för att vi ska hinna med att sköta vårt lönearbete.

Genom att bryta länken mellan lön och arbete kanske du upptäcker att det du egentligen älskar att göra inte är det du utför på jobbet utan något helt annat. Genom att inte se på sig själv som det man gör för att tjäna pengar kan du hitta tillbaka till den du verkligen är.

För grekerna var fritid det högsta goda, essensen av frihet. Hur fördelar du din tid mellan lönearbete och dina andra arbeten?

Cecile Andrews är känd i enkelhetskretsar för att ha skrivit The Circle of Simplicity. I den här videon talar Cecile om sin senaste bok Slow is Beautiful.

<!–

Klicka här för att se programmet om spelaren inte syns ovan.

Jag och Anki gör sällskap i soptemat.

Nu har jag rensat i vårt återvinningssystem under diskbänken och fått okej från frun att köra mitt lilla sopprojekt. Jag kommer att källsortera som tidigare med tillägget att organiskt material nu får en egen påse för att sortera detta från plastförpackningar och övrigt torrt skräp. Stockholms kommun har ingen kompostering vilket betyder att våra matrester för närvarande går till förbränning.

Hur mycket sopor blir det?
År 2006 producerades i Sverige 494 kg hushållsavfall per person. De senaste åren har mängden ökat med 3-5 procent per år, sannolikt på grund av den goda konjunkturen. Det här hände med dina sopor:

• 10,4 procent gick till biologisk behandling
• 5,0 procent deponering
• 36,8 procent materialåtervinning
• 46,8 procent förbränning med energiutvinning
• 0,9 procent farligt avfall med specialbehandling.

Biologisk behandling
Det här är köksavfallet som i vissa kommuner lämnas till kompostering eller rötning. Ett nationellt miljömål är att 35 procent av köksavfallet ska behandlas 2010, dags att snabba på i kommunerna!

Läs mer:
Biologisk behandling – sopor.nu
Biologisk behandling – Avfall Sverige

Deponering
Sedan 1994 har mängden hushållsavfall som går till deponering – soptippen, minskat med hela 84 procent. Det är förbjudet att deponera brännbart eller biologiskt avfall i Sverige. Mängden avfall som deponeras framöver kommer att minska ännu mer. Den stora utmaningen för framtiden blir att ta hand om alla gamla soptippar så att de inte läcker gaser till atmosfären eller förorenat vatten till omgivningen.

Läs mer:
Deponering – sopor.nu
Deponering – Avfall Sverige

Materialåtervinning
År 2006 materialåtervanns cirka 37 procent av hushållsavfallet, 163 kg per person. Detta är resultatet av alla enskilda personers slit med källsortering och turer till återvinningsstationen. I de allra flesta fall innebär det en miljövinst att materialåtervinna.

Läs mer:
Myter om materialåtervinning – sopor.nu
Materialåtervinning – Avfall Sverige

Sopförbränning
Cirka 47 procent av alla hushållssopor i Sverige förbränns och producerar fjärrvärme och el. Om man läser om sopförbränning på nätet uttrycks ofta oro över utsläpp av dioxiner. På Avfall Sveriges hemsida kan man läsa följande om sopförbränning:

Utsläpp av föroreningar från avfallsförbränning styrs från och med januari 2006 av lagstiftning som är gemensam för hela EU. Avfallsförbränning är därmed mycket hårt reglerat i jämförelse med förbränning av andra bränslen. Det ställer därför höga krav på rening av rökgaserna. För detta tillämpas avancerad reningsteknik och rökgasreningssystemet kan utgöra halva investeringskostnaden för en ny anläggning.
[…]
Genom ökade utsläppskrav, förbättrade förbränningsförhållanden samt bättre kontroll av avfallet har utsläpp av föroreningar från avfallsförbränning minskat betydligt de senaste decennierna. Exempelvis har utsläppen till luft av kvicksilver och andra tungmetaller från avfallsförbränning minskat med nära 99 procent sedan 1985. Likaså har de samlade utsläppen av dioxiner till luft har minskat från ca 100 g till 0,7 g de senaste 20 åren.

Det är förstås fortfarande så att resterna som blir kvar efter förbränning och rening innehåller höga halter av dessa giftiga metaller. De tas dock om hand och deponeras på ett säkert sätt. Det är bättre än att det sprids i luften, men det bästa skulle självklart vara om de inte uppkom alls. Någon större fara för liv och hälsa torde dock inte sopförbränningen utgöra numera.

Läs mer:
Sopförbränning – sopor.nu
Sopförbränning – Avfall Sverige

Farlig avfall
Det farliga avfallet utgör en väldigt liten del av hushållssoporna. Det är sådant som färg, batterier, oljor, med mera. Det finns beräkningar som visas att mellan 4000 och 6000 ton farligt avfall slängs i hushållssoporna varje år. Här kan du göra en insats. Många hushållskemikalier är farliga, nagellacksborttagningsmedel för att nämna ett exempel.

Läs mer:
Farligt avfall – sopor.nu
Farligt avfall – Avfall Sverige

Sammanfattning
För att se mer exakta siffror på hur mycket av olika typer av avfall som återvinns kan du titta på den här sidan. Att till exempel 85 procent av allt tidningspapper återvinns tycker i alla fall jag är väldigt bra!

Jag måste säga att jag blev rätt positivt överraskad av vad som händer med soporna i Sverige. Det är långt ifrån andra länder där man fortfarande kör merparten till tippen och hoppas på det bästa. Vi har kommit en bra bit när det gäller hur vi tar hand om vårt avfall, nästa steg är att se till att mängden börjar minska istället för att öka – precis det mitt lilla projekt handlar om!