frivillig enkelhet

I spåret av klimatdebatten pratas det mycket om biodrivmedel. Etanolbilar har blivit väldigt populära som ett sätt att vinna förmåner från staten och ett renare miljösamvete. Idag produceras etanol i princip uteslutande från sockerrör, majs, vete och några andra grödor. Den exploderande ökningen av majs som används för etanolproduktion har fått priset att rusa på världsmarknaden och debatten om att ”använda mat för att tanka bilen” att ta fart. Av alla olika typer av etanol så är det bara sockerrörsetanolen som har en bra energibalans, det vill säga att den energi som en liter innehåller är väsentligt mer än all den energi som gått åt i alla steg av produktionen.

Det här känner de flesta i branschen till och hoppet ställs till den så kallade ”andra generationens biodrivmedel” som ska använda skogsråvara som energikälla. I Sverige talas det mycket om detta då vi inte har så mycket majsodling men desto mer skog.

Tyvärr finns det ett fundamentalt problem med biodrivmedel som det inte talas lika högt om: Den energimängd som behövs för att ersätta all bensin och diesel som vi använder är så stor att biomassan inte på långa vägar räcker till för att täcka behovet.

Vi gör ett tankeexperiment. I Sverige använde vi under 2006 5,3 miljoner kubikmeter bensin och 4,4 miljoner kubikmeter diesel. Den totala mängden energin i all bensin och diesel var 92 TWh.

Antag nu att vi tar all avverkad skog under ett år i Sverige. Som snitt mellan 1944 – 2004 har vi avverkat 63 miljoner kubikmeter ur våra skogar per år. Den totala energimängden i all avverkad skog enligt detta snitt är 91 TWh. Det betyder alltså att även om vi uppfann en process som helt utan energiförluster kunde omvandla veden till bensin eller diesel så skulle energin i veden fortfarande inte räcka till för att ersätta vår nuvarande förbrukning.

Om du till detta lägger att Sverige i princip är en enda stor skog med inga invånare (20 inv/km2 jämfört med exempelvis Tyskland som har 220 inv/km2) så blir det extra tydligt att ekvationen inte går ihop.

Det fundamentala problemet är att mängden energi som behövs för att driva runt vår nuvarande transportapparat är alldeles för stor. Biodrivmedel är inte nödvändigtvis en dålig idé, men att fortsätta som vi gör nu – att tanka etanol i törstiga turbomotorer är definitivt det. Jag kommer under våren att återkomma till vad jag tycker vi måste göra för att ändra detta i rätt riktning.

En sak jag funderat på är hur gemensamma aktiviteter skiljer sig mellan vuxna och barn. När jag var liten så kretsade det mesta kring olika lekar som i sig inte involverade något annat än att vara tillsammans och göra olika saker. Spela fotboll, cykla BMX, bygga trädkojor, spela datorspel, åka skateboard osv. De flesta känner säkert igen sig i detta. Av någon anledning så förflyttas fokus när man växer upp till konsumtionsinriktade aktiviteter. Idag tycker jag att i princip alla saker som jag gör tillsammans med andra på något sätt innefattar konsumtion av något. Att gå och fika, ta en öl, äta ute på restaurang, se på film, gå på bio, spela bowling, för att nämna några. Jag vet inte varför det är på det viset, men jag tänker under 2008 försöka initiera lite mer lekaktiga aktiviteter som inte innefattar konsumtion av något. Det blir intressant att se hur det tas emot av vänner och bekanta.

Jag har under hela 2007 följt Ankis köpstopp. Under hösten började jag då och då att fundera på om det inte var dags för ett köpstopp även för min del. Jag har flera anledningar till köpstoppet:

• Det passar bra in i min strävan mot materiell enkelhet.
• Jag vill väcka debatt kring våra konsumtionsmönster och vilka konsekvenser dessa har för vår planet och för oss människor.
• Jag är övertygad om att priset på energi kommer att stiga dramatiskt under detta århundrade. För att inte abrubt behöva ändra hur jag lever så försöker jag att gradvis sluta upp med aktiviteter som är energislukande för att istället börja med sådant som är energisnålt.
• Det blir spännande att se hur det i praktiken fungerar att ha köpstopp. Vilka problem kommer jag att stöta på? Vilka undantag kommer jag tvingas göra? Hur kommer omgivningen att reagera?

Jag har under julledigheten funderat på om det är något jag behöver, kläder eller dylikt. Något kompletterande köp har det blivit, men nu är det slut med det.

Min första rapport kommer i mitten av januari.

Det är dags att titta i kristallkulan och fundera på vad jag tror 2008 kommer att innebära vad gäller miljö och energi. Jag ser fram emot att sitta om ett år och se hur väl förutspåelserna slog in.

Klimathotet
Nyheter om klimathotet fortsätter att strömma in vilket intensifierar den politiska debatten. Vanligt folk känner sig fortfarande förvirrade och försäljningen av ekologiska produkter ökar kraftigt i takt med att folk försöker köpa sig ett bättre samvete. Debatten om livsstilsförändringar fortsätter, dock utan synligt resultat.

Oljepriset på en fortsatt hög nivå
Oljepriset fortsätter att ligga på en historiskt hög nivå med en stigande trend. Medierna börjar i större utsträckning rapportera om att vi kanske är på oljetoppen och att vi står inför en minskande tillgång på olja i framtiden.

Biobränslen
Fokus i debatten om biobränslen skiftar mot energieffektivitet istället för att ensidigt titta på om bränslet kommer från biomassa. Insikten om att biobränslen inte på långa vägar kan ersätta vår oljeförbrukning idag sprider sig både i folkliga och politiska kretsar. Allt fler börjar propagera för en eldriven transportinfrastruktur som lösningen på problemet.

Konsumtion
Debatten om våra konsumtionsmönster fortsätter att ta plats. Fler intresseorganisationer kör reklamkampanjer som sjunger konsumtionens lov. Fler reportage i tidningarna om downshifting och frivillig enkelhet.

Vindkraft
Utbyggnaden av vindkraft i Sverige går vidare. Diskussionen om tillståndsprocessen kommer igång på allvar i takt med att antalet överklaganden accelererar.

Har ni några fler förutspåelser? Kommentera!

Här är en sammanfattning av de stora händelserna på miljö- och energiområdet som jag tycker är värda att minnas från 2007. Om ni har ytterligare saker som ni tycker platsar på listan så kommentera gärna!

Klimathotet blir det nya svarta
2007 var året då den globala uppvärmningen verkligen blev det nya svarta. Inte en dag har gått utan att medierna har rapporterat om hoten. För de som jobbat med denna fråga i 10-20 år så var det säkert efterlängtat. Den enskilda individens påverkan i form av matproduktion, transporter och boende får stort genomslag.

Oljepriset nosar på $100 per fat
2007 var året då oljepriset gick från $60 i början av året för att nästan nå över $100 i december. Massmedierna började rapportera om att oljeproduktionen inte orkar hänga med efterfrågan från växande ekonomier i framförallt Asien. Höga chefer inom oljebranschen börjar också prata offentligt om att det kommer vara svårt att möta efterfrågan, inte bara på kort sikt. Även IEA byter ton i sina rapporter och börjar på sitt diplomatiska sätt varna för att situationen ser skakig ut.

Priset på jordbruksprodukter rusar vilket orsakar kritik mot biobränslen
I takt med att allt större andel av framförallt majsskörden i USA används för etanolproduktion så rusar priset på jordbruksprodukter mot nya höjder. Detta orsakar protester i utvecklingsländer som drabbas hårt av de ökade priserna för mat. Kritiken växer mot det riktiga i att den rika världen använder jordbruksprodukter för att tanka sina bilar samtidigt som fattiga i andra delar av världen drabbas av högre matpriser. Fler och fler ifrågasätter om det överhuvudtaget ger någon miljövinst att producera etanol från majs.

Downshifting blir trendigt
Alla magasin med självaktning har minst ett reportage om en familj som downshiftat. Vanligtvis representerat av en storstadsfamilj som skippat karriären för ett långsammare och enklare liv med mer tid för familj och vänner. Jag har tidigare skrivit om frivillig enkelhet som är besläktat med downshifting.

GM annonserar Chevy Volt
GM annonserar att de ska producera en PHEV (plug-in hybrid) kallad Chevy Volt med tilltänkt lansering 2010. Efter att under nittiotalet dödat sin tidigare elbil EV-1 så ser många i miljösvängen med förtjusning på GMs omsvängning. Det återstår dock fortfarande utvecklingsarbete att göra, framförallt när det gäller batterierna. Flera tillverkare har dock under året gjort stora framsteg med sina produkter.

Nya fiskekvoter för Kattegatt
EUs jordbruksministrar kommer överens om nya kvoter för fisket runt Sveriges kuster. Inte heller denna gång lyckas de få till de kvotminskningar som den samlade forskningskåren säger krävs om torsken ska räddas. Det verkar fortfarande som att ett par hundra arbetstillfällen inom fiskenäringen väger tyngre än fiskebeståndet i våra vatten.

Stora planer för vindkraft i Sverige
Alla pratar vindkraft i Sverige och några stora samarbeten annonseras. Bland annat mellan Vattenfall/Sveaskog, SCA/Statkraft och Wallenstam/Vattenfall.

Vi har den senaste veckan genomfört en flytt till en större lägenhet. Redan innan vår sons födelse hade vi bestämt oss för att flytta till något större för att han skulle få ett eget rum. (Något som alla småbarnsföräldrar säkert vet är bra både för barnets och föräldrarnas nattsömn…) I vilket fall som helst så betyder en flytt ofta stora förändringar i bohaget. Nya möbler inhandlas, man går igenom alla lådor på vinden och slänger bort gammalt skräp. Det är en bra tid att fundera över sin konsumtion och hur det kommer sig att trots att man flyttar och rensar med ojämna mellanrum så är det snabbt lika många lådor med oanvända saker i förråden. Lösningen på problemet är förstås att sluta köpa på sig en massa saker.

Förra gången vi flyttade så var vi väldigt fokuserade på att allt skulle vara nytt. Vi renoverade köket och köpte i princip alla möbler nya. Den här gången så har vi försökt tänka annorlunda. Några exempel:

• Vi funderade på att köpa nya soffor, men bestämde oss för att behålla de gamla. Vi var osäkra på om de skulle rymmas i nya vardagsrummet, men väl på plats så går det alldeles utmärkt.
• Vi tog ner två fåtöljer från vinden som nu står i sonens rum och i gästrummet. De är inte helt nya men fina ändå. Eventuellt ska vi klä om med nytt tyg.
• Vi har fått ett köksbord och en tredje fåtölj från min morfar.
• Vi bestämde oss för att behålla vår gamla tvbänk och använder den nu istället som förvaringsmöbel i sonens rum.
• Vi köpte en ny tvbänk begagnad av ett par kompisar.
• Vi sålde våra gamla bokhyllor till ett par andra kompisar.
• Vi sålde stereo, tv, tvspel och en del andra elektroniksaker och har ersatt detta med ett mediacenter istället. Enkelt och smidigt. Mediacentret är byggt med min gamla dator.
• Vi har inte slängt bort något alls, det vi rensade ut har vi gett till Myrorna.

Sammantaget så köpte vi bara ett nytt soffbord, en ny matta för vardagsrummet, nya sängar (den gamla står i gästrummet), nya bokhyllor, fler lampor, några kuddar och stolar till köket.

En sak som vi kom fram till ganska snabbt är att när man är tidspressad och vill få saker färdiga så är det väldigt opraktiskt att köpa begagnade saker. Till exempel så skulle vi ha kunnat köpa begagnade bokhyllor, men det betyder väldigt mycket jobb i form av att ringa annonsörer, hämta på olika ställen och så vidare. Det blir för bökigt helt enkelt och har man pengar så är det värt att åka till IKEA och handla allt på samma gång. Här borde det finnas plats för någon entreprenör att utveckla en modell som gör det smidigare att köpa begagnade saker.

En annan sak som vi råkade ut för var att eftersom vi flyttade till ett nybyggt hus så fanns det inte någon återvinningsgård i ordningställd. Det fick till följd att vi var tvungna att slänga allt packmaterial i en byggcontainer. Detta borde Stockholmshem ha ordnat bättre.

Jag tycker att vi fann en hygglig balans mellan viljan att förnya och byta ut och faktiskt nöja sig med det vi hade sedan tidigare. Nu ska vi fortsätta att rensa ut i de flyttkartonger som innehåller saker som inte har någon plats i det nya hemmet. Det blir helt säkert fler turer till Myrorna.

Titta på denna föreläsning om exponentiell tillväxt. Låt den sjunka in. Fundera på vilken konsekvens detta har för allt nyttjande av ändliga resursbaser såsom olja, kol och uran. Vad blir konsekvensen om vi överutnyttjar förnybara resurser såsom skog, jordbruksmark och fisk? En tydligare illustration av varför det tillväxtsparadigm vi lever i nu inte kommer att kunna fortsätta utan vid någon tidpunkt måste bytas mot ett paradigm som förutsätter ingen tillväxt, eller till och med negativ tillväxt är svår att hitta.

Det är detta fundamentala vi måste acceptera. Det går inte att fortsätta som vi gör nu. Låt mig säga det en gång till. Det går inte att fortsätta som vi gör nu. Vi kan fortsätta att blunda och hoppas att gud, den goda fen eller något annat ska komma och rädda oss, eller så kan vi börja det mödosamma arbetet att ändra samhällsordningen till en långsiktigt hållbar struktur. Det är dags att öppna ögonen.

Del 1

Del 2

Del 3

Del 4

Del 5

Del 6

Del 7

Del 8

Här kommer några små tips på saker som inte verkar vara allmänt kända:

• Det är pant på rätt många ölflaskor på Systembolaget. Både vanliga 33 cl och 50 cl har 60 respektive 90 öre i pant. Kolla på etiketten på hyllan så står det om det är en pantflaska eller inte. Det fungerar utmärkt att panta båda sorterna i en vanlig matbutik.
• Tidskrifterna som finns på biblioteket går att låna hem. Man får inte låna det senaste numret, men alla äldre går utmärkt att ta med sig. Detta gäller för Stockholm och man får låna under en vecka.
• Om ni vill äta ett riktigt gott bröd så prova fruktbrödet från Saltå. Det är saftigt, mättande och håller sig rätt länge. Bröden från Saltå är så långt ifrån industribröd man kan komma.

Jag har i ett tidigare inlägg kritiserat vissa beteenden och kallat dem för miljöteater. Det finns dock andra förändringar som faktiskt kan göra en reell skillnad.

I Sverige fanns det 2006 4,164 miljoner bensinbilar i trafik. (Källa: SIKA) Varje bil rullar i genomsnitt 1325 mil per år. Snittförbrukningen av bensin för en bil var år 2005 1177 liter per år. (Källa: SCB) Medelförbrukningen per mil var alltså 0,89 l/mil. Vi vet att körstilen i stor grad påverkar hur mycket bränsle en bil förbrukar. Genom att köra på rätt sätt så kan man utan problem minska bränsleförbrukningen med 10%. Om däcken alltid har korrekt tryck så kan ytterligare 3% sparas.

Den svenska persontransportsektorn står för 21% av Sveriges koldioxidutsläpp. Om alla som kör bil började köra miljövänligt och pumpade däcken ordentligt så skulle Sveriges utsläpp av koldioxid minska med 2,8%! Utan att någon behöver göra något annat än att trycka försiktigare på pedalerna!

Läs Vägverkets broschyr om hur du kör miljövänligt. Jag har själv lagt om min körstil i enlighet med råden och kan berätta att det inte är något problem som helst att minska bensinförbrukningen med 10%.

Som du säkert inte har missat så pågår just nu FNs klimatmöte på Bali. Tanken är att mötet ska komma fram till hur tidplanen för förhandlingarna om Kyotoavtalets efterträdare ska se ut.

Celsias har som vanligt intressanta artiklar om konventet:
The Bali Climate Change Convention: A Gold medal event?
The state of play on the eve of the Bali summit
Dispatches from Bali, day one
Dispatches from Bali: A look on the bright side
Dispatches from Bali: The U.S./Canada/Japan blockade
Rearranging the Deck Chairs as Titanic Goes down

Tyvärr är det väl så att så länge USA inte är med på tåget så kommer Kina och Indien att streta emot. USA är det land som släpper ut mest växthusgaser, både i absoluta tal och per capita. Bushadministrationen säger nu att den accepterar att den globala uppvärmningen är verklig och att den orsakas av människan. Den är dock inte villig att binda sig vid några siffror för hur mycket utsläppen ska minskas. Sannolikt får vi vänta tills det är en ny president i Vita Huset i januari 2009 innan vi kan se någon markant omläggning av kursen från USAs sida. Om det blir på det viset så kommer något nytt avtal inte att vara förhandlat till 2009, vilket är tanken med den tidplan som Balimötet jobbar på att ta fram.

Det som känns positivt är att det verkar som att alla länder nu inser utmaningen och hotet. Förhoppningsvis kommer det att hända saker de kommande åren som gör att vi kan bryta trenden av stigande utsläpp och inleda den arbetsamma vandringen nedåt.