frivillig enkelhet

Ett beteende som visar hur fokuserade vi är på det yttre och det materiella är hur vi ger varandra komplimanger. De flesta kretsar kring kläder, utseende och prylar: "Snygg tröja!", "Har du klippt dig, du är jättefin i håret!", "Häftig mobil, när köpte du den?". När någon kommer hem till dig är det hemmet som ska berömmas:  "Oooh, vilket snyggt kök!", "Vilken fantastisk matgrupp!", "Snygg teve!". Ni känner säkert igen er.

På ett sätt är det naturligt att det är på det här viset. Det är ett ofarligt sätt att berömma någon. Ingen lär ta illa upp av att man berömmer deras nya tröja. Det är också enkelt att se när något yttre attribut förändrats. Effekten av berömmet blir dock att vi lär oss att för att vinna andras gillande är det nya kläder, mobiler och möbler som gäller.

Tänk om du istället la lite mer energi på att berömma inre kvaliteter. Berätta för dina kollegor att du blir inspirerad och på bra humör av att jobba med dem. Berätta för dina vänner hur mycket det betyder för dig att få dela dina personliga tankar med dem. Visst tvingas du blotta dig själv på ett annat sätt, men i alla fall jag uppskattar en sådan komplimang tiofalt mer än att någon tycker att jag har en läcker mobiltelefon.

Det ena behöver inte utesluta det andra, men jag tror att balansen skulle kunna flyttas lite mer åt det inre hållet.

Så här på vilodagen vill jag passa på att tipsa om något som är helt utanför vad jag normalt skriver om på bloggen.

En god vän till mig har nyligen lanserat webbtjänsten DagensBetyg. Det är en suverän tjänst där du kan betygssätta dina dagar och skriva dagbok. För er som inte kommer er för att skriva vanlig dagbok men fortfarande vill ha lite anteckningar om vad som händer i ert liv är det här tjänsten för er. Jag har själv försökt skriva dagbok i omgångar, men det har alltid runnit ut i sanden. Nu har jag använt DagensBetyg i några månader och fått blodad tand. Det tar några minuter varje dag att skriva om föregående dagen och det är väldigt roligt att titta tillbaka på dagar som fått ett högt eller lågt betyg för att se vad som hände den specifika dagen. Fast roligast är förstås att smygtitta på andras dagböcker, om de skriver publika sådana… 🙂

Tjänsten är öppen för alla, helt gratis och utan reklam!

Jag har tidigare skrivit om plug-in hybrider här på bloggen. Det har hänt en hel del sen jag skrev det inlägget i januari. En uppdaterad lägesrapport kommer snart.

Här tänker jag dock skriva om en annan trend som blir alltmer tydlig i bilbranschen: mindre motorer. Man kan säga att den här trenden drivs av två samverkande faktorer: Den ena är att reglerna för nya bilars utsläpp kommer att bli väldigt mycket hårdare under nästa decennium, den andra är att oljepriset fortsätter uppåt vilket ökar efterfrågan på bränslesnåla bilar.

Även om plug-in hybrider och rena elbilar introduceras  på ganska bred front inom några år kommer dessa bilar fortfarande att vara nischfordon. Merparten av alla nya bilar som säljs kommer över överskådlig framtid att drivas med en konventionell bensin- eller dieselmotor. Det är sett ur det perspektivet trenden med mindre motorer är väldigt intressant.

Normal motorstorlek i en familjekombi har de senaste 20 åren legat på 2,0 – 2,5 liter. Om motorn för 20 år sedan hade 100-125 hästkrafter är det idag mer normalt med 175-200 hästkrafter. Eftersom motorerna hela tiden blivit effektivare har inte bränsleförbrukningen ökat, men den har inte heller minskat lika snabbt som den hade kunnat göra om effekten hade varit kvar där den var 1990. Bättre prestanda har helt enkelt prioriterats framför lägre bränsleförbrukning.

Fiat Multijet 1,3 liter diesel

Nu är läget ett annat och bränsleförbrukningen måste ner. Samtidigt är det osannolikt att tro att bilköparna kommer att nöja sig med drastiskt försämrad körglädje (som det brukar heta i reklamen). Utmaningen är alltså att bygga motorer som både drar mindre bensin och fortfarande ger bilen tillräcklig skjuts.

Vägen för att nå detta mål stavas mindre cylindervolym, turbo/kompressor och variabla ventiltider.

Några exempel:

• Fiat har idag en 1,3 liters dieselmotor (multijet) som monterad i Fiat 500 släpper ut 98 gram CO2/km. De har även en 1,4 liters bensinmotor med turbo som monteras i Brava. På ritbordet finns mindre motorer från 0,8 liter och uppåt.
• Volkswagen har idag en 1,4 liters bensinmotor (TSI) med turbo och kompressor som man väljas för Golf. På ritbordet har de en tvåcylindrig bensinmotor på 0,6 liter och en trecylindrig på 0,9 liter. Det talas även om en 1,2 liters bensinmotor som ska monteras i Passat. En så liten motor i en så stor bil som Passat hade för bara något år sedan framstått som fullkomlig galenskap.
• Renault har idag en 1,2 liters turbomotor i Twingo och Clio. En 1,4 liters motor med turbo kommer nästa år och 2010 är det dags för en 0,9 liters motor för Clio.
• GM sluttestar just nu en 1,4 liters bensinmotor med turbo som kommer i Opel Astra nästa år.
• Ford satsar på sin 1,6 liters bensinmotor med turbo (Ecoboost). Om två år lanseras en 1,4 liters bensinmotor, även den med turbo.

Vid sidan av alla bensinmotorer jobbar de flesta tillverkare vidare med sina dieselmotorer som med nya komponenter får lägre bränsleförbrukning och mindre utsläpp.

De så kallade premiumtillverkarna som Volvo, Saab, Audi, BMW, Mercedes med flera har än så länge inte hängt på trenden i samma utsträckning. Sannolikt kommer de dock att tvingas göra det för att undgå de dryga böter som hotar om deras bilar inte når de utsläppskrav som exempelvis kommer att ställas inom EU någon gång i mitten av nästa decennium.

Det blir spännande att följa utvecklingen. Planerna visar i alla fall att branschen verkar ha fattat galoppen och vi kan se fram emot bilar med lägre bensinförbrukning och koldioxidutsläpp inom en ganska snar framtid.

Ordlista
Turbo – En turbin som monteras på avgasutblåset och använder rörelseenergin i avgaserna för att komprimera insugsluften som trycks in i motorn och på så vis höjer effekten.

Kompressor – En turbin som drivs av en rem eller elektrisk motor med i övrigt har samma uppgift som turbon: att komprimera insugsluften som trycks in i motorn och på så vis höjer effekten.

Variabla ventiltider – Möjliggör att insugs- och avgasventilerna öppnas och stängs på ett flexibelt sätt. Sänker bränsleförbrukningen och skadliga utsläpp.

Igår lanserade de tre folkrörelserna ett klimatupprop med syfte att bilda opinion, samla namnunderskrifter och anordna aktiviteter runt om i landet. Namnunderskrifterna ska överlämnas till statsminister Fredrik Reinfeldt.

SNF skriver:

Fler och fler människor börjar nu allvarligt ifrågasätta det låga tempot i det politiska arbetet i klimatfrågan i Sverige och internationellt. Klimatförändringarna är ett akut problem, inte bara ett långsiktigt. Medeltemperaturökning bör hejdas vid högst två grader annars ökar risken att jordens egna processer driver temperaturökningen till en nivå där förutsättningarna för mänskligt liv på jorden blir mycket svåra. FN:s klimatpanel har slagit fast att om inte utsläppen börja minska istället för att öka inom sju år, kan det vara för sent att klara tvågraderstaket.

I detta läge verkar de svenska politikerna välja en ”vänta och se” –linje. Signalerna från regeringen är att klimatpropositionen i höst inte kommer att innebära en ambitiös svensk klimatpolitik.

– Vi tror att Sverige har en unik chans att påverka genom att Sverige leder EU under de internationella klimatförhandlingarna. De svenska målet för utsläppsminskningar är med andra ord oerhört viktigt, säger Svante Axelsson generalsekreterare.

– Men vi har också en egoistisk anledning i Sverige att gå längre än regeringen nu verkar vara beredd att göra. Alla partier och forskare är överens om att vi måste ner till ungefär 80-90 procent 2050. Om vi minskar lika mycket år från år, snarare än gör lite nu och mycket sen så är det bättre för ekonomin och välfärden, säger Svante Axelsson.

Klimatuppropet ställer några få enkla krav på Sveriges politiska företrädare.

Genom politiska beslut måste…

• det bli enkelt och lönsamt för företag och enskilda att göra rätt

• växthusgasutsläppen i Sverige minska med minst 40 procent 2020 jämfört med 1990

• stödet till klimatarbete i utvecklingsländer öka kraftfullt – utöver biståndet

Skriv på och läs uppropet här:
http://www.naturskyddsforeningen.se/klimatuppropet
http://www.svenskakyrkan.se/agera
http://www.fn.se/ageranu

Debattartikel i Göteborgs-Posten

Det blir intressant att se vilket genomslag detta upprop får under våren och sommaren!

Det hela började med att jag beklagade mig för Anki att det inte finns lika bra ekorekobutiker i Stockholm som i Göteborg. Jag hade egentligen inget belägg för påståendet, men hon hade just skrivit om familjens tripp till Fram och jag berättade om hur jag blivit mycket besviken när jag besökt Bondens egen butik i höstas. För att undersöka hur det egentligen ligger till tänker jag promenera runt i vårvärmen och besöka alla ekorekobutiker jag kan hitta och recensera dem.

I samklang med mitt köpstopp blev det första besöket Stadsmissionens butik på Lövholmsvägen i Stockholm. Lövholmsvägen ligger i närheten av Liljeholmens tunnelbanestation. Huset som butiken finns i ser ganska skabbigt ut, väl inne i butiken blev jag dock positivt överraskad. Den är stor och ljus och även om inredningen inte är av modernaste snitt saknas den doft som ofta finns i butiker med begagnade saker. Barnklädesavdelningen var riktigt bra. Alla plagg var i nyskick och priserna från 10-40 kr.

Överblick av butiken från ingången

Avdelningen med barnkläder

Stort sortiment, just vid fototillfället med dragning mot rosa…

 
Jag hittade en perfekt solhatt för 20 kr. Det här är second hand när det är som bäst!

Förutom barnkläder har butiken också ett stort sortiment av böcker, skivor, filmer, vuxenkläder, möbler och husgeråd. Jag kollade runt lite och det mesta var i väldigt bra skick.

Känner du till någon bra second hand eller ekorekobutik i din stad? Kommentera eller hör av dig!

Detta är det fjärde inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens tredje kapitel: Where is it all going?

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var

Som i de andra inläggen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.

Vart tar allt vägen?
I steg ett och två av programmet tog vi reda på din nettoförmögenhet och beräknade din verkliga timlön. Du fick också i uppdrag att börja föra kassabok över varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv. I de första två stegen behövde du bara följa författarnas instruktioner. I det tredje steget kommer det krävas mer av dig. Meningen med det här steget är att med hjälp av din kassabok se vart alla pengar i ditt liv tar vägen. Genom att på ditt eget vis kategorisera dina inkomster och utgifter tar du kontroll över din ekonomiska situation. Syftet med övningen är inte att göra en budget utan att på ett medvetet sätt ställa upp dina inkomster och utgifter i sina respektive kategorier och räkna ut hur mycket livsenergi (timmar) som gått åt för att betala för det hela. Försök att ha en öppen attityd. Det är ingen idé att känna skam eller skuld över det du upptäcker.

Månadstabellen
För varje månad som du fört kassabok ska du sammanställa en månadstabell som visar hur mycket inkomster och utgifter du har haft i dina kategorier. Det som är viktigt är att du väljer kategorier som hjälper dig att på ett tydligt sätt ta reda på vart dina pengar tar vägen. Du kommer ha några allmängiltiga kategorier som mat, kläder, transporter, boende och så vidare. Men du kommer också att ha kategorier som är mer unika för dig, exempelvis om du har som vana att köpa mycket skor – då bör du sannolikt ha en speciell kategori för just skor för att tydliggöra hur mycket pengar du lägger på detta. Att hitta vilka som är dina rätta kategorier kommer att ta några månader. För varje månad som du gör månadstabellen lägger du till kategorier för att få en så rättvisande bild som möjligt av dina inkomster och utgifter.

Om du använder www.hemekonomi.com för att föra kassabok skapar du själv dina kategorier och registrerar inkomster och utgifter i rätt kategori direkt. Du får också automatiskt summan av respektive kategori i rapportfunktionen. Om du för en kassabok i pappersformat kan du naturligtvis föra in kategorierna direkt även i den. Det viktiga är att du alltid håller reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv.

Nu är det dags att göra tabellen. Räkna samman alla poster i respektive kategori och för in summan i tabellen. Ta din riktiga timlön och dividera summan med timlönen för att räkna hur hur många timmar du har arbetat för att betala utläggen i kategorin. I exemplet nedan använder vi oss av timlönen vi räknade ut i steg två.

Det viktiga är att ha tillräckligt många kategorier för att spegla dina utgifter på ett bra sätt, men inte fler. Om du exempelvis har en bil som används både för att ta dig till jobbet och under fritiden kan det vara lämpligt att ha två kategorier för detta för att hålla isär kostnaderna för respektive aktivitet. Samma för kläder, det kan vara lämpligt att ha en kategori för nödvändiga inköp och en för inköp som görs av modeskäl. Du behöver definitivt fler kategorier än exemplet ovan. Kategorin övrigt bör innehålla ett minimum av poster. Det exakta formatet på tabellen måste du själv komma fram till. Hitta ett som passar dig!

Uppdatera din balansräkning
Det sista du behöver göra för att slutföra detta steg är att räkna alla kontanter du har, kolla saldot på ditt lönekonto och sparkonto och jämföra allt mot din kassabok.

Använd följande ekvation:

Pengar vid månadens start + inkomster under månaden – utgifter under månaden = Pengar vid månadens slut

När du under flera efterföljande månader har 0 kr under månadens fel är du säkert på att du följer varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv!

Nästa vecka kommer inlägget om steg fyra: Hur mycket är tillräckligt?

Bild på William Stanley Jevons från Wikipedia.

1865 publicerade ekonomen William Stanley Jevons boken The Coal Question. I den observerade Jevons att Englands konsumtion av kol ökade  kraftigt efter det att James Watt introducerat sin koleldade ångmaskin som var betydligt effektivare än Thomas Newcomens tidigare konstruktion. Detta var mot Jevons intuition, men är idag väl förstått:

Om en industriprocess effektiviseras går det att producera mer av en vara med samma mängd insatsvaror. Priset på varan sjunker då och detta leder till en ökad efterfrågan vilket i slutändan kan göra att efterfrågan på insatsvarorna blir större än innan effektiviseringen. Detta fenomen är känt som Jevons paradox.

Jevons paradox lyfts ofta fram av kritiker till energieffektivisering. De menar att det spelar ingen roll om vi effektiviserar energianvändningen eftersom detta kommer att leda till minskad efterfrågan på energi, detta sänker energipriset och det lägre priset kommer då att leda till att efterfrågan på energi ökar till den ursprungliga nivån uppnåtts igen.

De som hävdar att energiförbrukningen kommer att vara högre i framtiden använder ofta Jevons paradox som stöd för att påstå att energieffektivisering är meningslöst. All energieffektivisering kommer att ätas upp av nya energibehov.

I Sverige har vi varit ganska duktiga på att energieffektivisera vilket gjort att energiintensiteten i våra aktiviteter har gått ner. Den totala mängden energi som vi förbrukar har dock fortsatt att öka. Det här beror på att tillväxt i ekonomin och energiförbrukning är tätt förknippat. Så länge vi har ekonomisk tillväxt kommer energiförbrukningen att öka.

Självklart ska vi fortsätta att energieffektivsera, men om vi vill kombinera det med en minskande energiförbrukning måste nya styrmedel konstrueras för att uppnå detta.

Jag har läst boken Konsumera mera – dyrköpt lycka. I boken ger ett antal svenska forskare sin syn på vilka problem den ständigt ökande konsumtionen orsakar.

Annika Carlsson-Kanyama frågar sig om man kan vara rik och miljövänlig. Hon undersöker hur stor klimatpåverkan olika aktiviteter orsakar. Slutsatsen är att hög konsumtion och stor klimatpåverkan går hand i hand eftersom alla ekonomiska aktiviteter orsakar större eller mindre utsläpp. Alla har dock möjlighet att påverka sina utsläpp genom att välja aktiviteter som har låg energiintensitet framför de som har hög. Att flyga har exempelvis väldigt hög energiintensitet jämfört med kulturaktiviteter.

Lisa Deutsch berättar hur beroende svensk matproduktion är av arealer i andra länder. Över en tredjedel av den areal som behövs för den svenska matproduktionen finns utanför vårt lands gränser. Ofta sker produktionen i länder med tvivelaktiga miljö- och arbetslagar. Den största delen av arealerna används för att odla foder åt slaktdjur som föds upp i Sverige.

Vi konsumerar andras arbete och landskap säger Alf Hornborg och beskriver hur frånkopplingen av produktion och konsumtion gjort att vi konsumenter i västvärlden kan konsumera varor tillverkade under tvivelaktiga förhållanden utan att påminnas om detta. Han frågar sig vilka moraliska förpliktelser vi har när vi konsumerar.

Detta är bara ett litet urval av alla texter i boken. Om du vill få dig några tankeställare och en ny syn på hur du konsumerar rekommenderar jag denna bok!

Läs mer:
Innehållsförteckning
Inledning

Naturvårdsverket har låtit undersöka svenskarnas inställning till klimathotet. I undersökningen identifieras fem målgrupper:

• De Engagerade – drivs till stor del av oro och dåligt samvete men är också engagerade i klimatfrågan, har till viss del anpassat sitt beteende för att vara mer klimatvänliga (18% av de tillfrågade)
• De Sansade – känner ett stort ansvar i frågan, har förändrat sitt beteende men upplever frågan som komplicerad (26% av de tillfrågade)
• De Nyvakna – frågan har nyligen blivit aktuell. Gruppen känner oro och att något borde göras, helst av någon annan (25% av de tillfrågade)
• De Passiva – upplever ingen möjlighet att påverka situationen och känner därför ingen större oro eller behov av att agera (23% av de tillfrågade)
• Skeptikerna – klimatförändringen är främst naturlig och en trend som snart passerar. Drivs av egen nytta och misstror de flesta. (8% av de tillfrågade)

Om man slår ihop grupperna passiva och skeptiker ser man att dessa utgör nästan en tredjedel av befolkningen. Att så många som 25% hör till gruppen nyvakna visar på att de senaste årens mediarapportering har tagit skruv. Värt att notera är att trots att många idag tycker det är viktigt att handla klimatvänligt är det bara 4% av de nyvakna som uppger att de ofta eller alltid handlar klimatvänligt.

Läs hela undersökningen:
Pressmeddelande
Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan
Media och klimatförändringen

Detta är det tredje inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens andra kapitel: Money ain’t what it used to be – and it never was.

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia

Som i de andra inläggen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.

Pengar är inte vad det aldrig var
Om du har gjort steg 1 vet du nu hur mycket du är värd, din nettoförmögenhet. Eller vet du det? Du har en siffra i kronor, men vad betyder den egentligen? I det här steget tar vi reda på vad pengar egentligen är för något.

Fyra sätt att se på pengar

1. Gatuperspektivet

Det här är den lägsta nivån att se på pengar. Det du ser är alla sätt du använder pengar på i ditt vardagliga liv. Handlar mjölk, tankar bilen, köper hus, betalar försäkringar. Det här är det vanligaste och mest greppbara perspektivet på pengar. Från vaggan till graven använder vi pengar för att göra bytesaffärer. Vi byter pengar mot en vara eller en tjänst. De flesta böcker om pengar handlar om den här nivån.

2. Kvartersperspektivet

På kvartersnivån antar pengarna en annan betydelse. Här jämför vi oss med grannarna. Har vi en snyggare bil? Ett större hus? Här kommer våra personliga tankar om pengar in i bilden. Hur hanterar du pengar? Är du försiktig? Slösaktig? Risktagande? Generös? Här kan vi också se hur vårt förhållande till pengar påverkas av vår uppväxtsmiljö. Pengar betyder olika saker för olika personer: säkerhet, makt, lojalitet (om vi är beroende av någon annan för vår försörjning).

3. Kulturperspektivet

Hur samhället ser på pengar kommer in i kulturperspektivet. Vi har alla vissa grundläggande antaganden om pengar som de flesta i vår kultur delar. Några exempel är att tillväxt är bra, att mer är bättre än mindre. Tillväxtidealet gäller dock bara pengarna i vårt liv och inte de andra aspekterna såsom intellektuell, känslomässig eller andlig tillväxt.

4. Flygplansperspektivet

Nu är det dags att glömma allt du har lärt dig om pengar och flyga upp högt för att ta ett riktigt flygplansperspektiv på pengar. Från flygplanet ser vi hela jorden och alla förutfattade meningar om pengar. Du kan se andra samhällen som inte har samma förhållande till pengar, eller kanske inte har några pengar alls. Från den här nivån ser vi den brist som alla de andra perspektiven har: de ser pengar som något externt från oss själva. Det är något vi allt för ofta inte har, som vi kämpar för att få tag på och som vi hänger våra förhoppningar om makt, lycka, säkerhet, framgång och personligt värde. Pengar är härskaren och vi är dess slavar. Frågan är hur vi tar oss hur denna fälla? Vad är det enda sanna vi kan säga om pengar som tillåter oss att vara raka och kraftfulla i vårt förhållande till dem? Svaret:

Pengar är något vi väljer att byta vår livsenergi mot.
Vår livsenergi är den tid vi har här på jorden, de värdefulla timmarna vi lever. När vi går till våra jobb väljer vi att byta livsenergi mot pengar. Den här definitionen på pengar säger oss något väsentligt. Pengar = livsenergi. Pengar har inget värde i sig själv, men vårt liv har det. Vår livsenergi är allt vi har, den är värdefull eftersom den är begränsad.

De här fyra perspektiven känns rätt krystade. Den viktiga poängen som jag ser det är att vi väljer att byta livsenergi (tid) mot pengar.

Din livsenergi
Vad betyder pengar = livsenergi för dig? Uppenbarligen betyder pengar något för dig eftersom du väljer att spendera minst en fjärdedel av din tid på att skaffa och spendera dem. Det finns många sociala konventioner när det gäller pengar, men när allt kommer omkring är det du som bestämmer hur mycket pengar är värt för dig. Du betalar för pengar med din livsenergi. Du väljer hur du spenderar dem.

Finansiellt oberoende
Vår definition på finansiellt oberoende har inget med att vara rik att göra. Det handlar om att du har tillräckligt och lite till. Den gamla definitionen på finansiellt oberoende som att vara rik för evigt är inte nåbar. Att nå känslan av att ha tillräckligt är dock fullt möjligt. Tillräckligt för dig kommer att skilja sig från tillräckligt för någon annan, men det kommer vara en siffra som betyder något för dig och som är inom räckhåll.

Var i nuet – Håll koll på din livsenergi
Hur manifesterar sig denna stora sanning pengar = livsenergi för dig? När du trodde att pengar bara var något du behöver för att leva livet kunde du rationalisera ditt beteende med borden och måsten. Nu när du vet att pengar = livsenergi har du ett större intresse av att hålla reda på hur mycket som faktiskt passerar genom dina händer.

Detta steg är indelat i två delar:

A. Ta reda på den verkliga kostnaden i tid och pengar för att utföra ditt jobb och beräkna din verkliga timlön.

B. Håll reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv.

A. Hur mycket byter du din livsenergi mot?
Vi har slagit fast att pengar är något du byter din livsenergi mot. Nu är det dags att se hur mycket av din livsenergi (i timmar) som du byter för pengar. De flesta svarar på den här frågan ”jag jobbar 160 timmar i veckan, min månadslön är 22 000 kronor, alltså är min timlön 137,50 kronor”. Tyvärr är det sällan så enkelt. Tänk på alla sätt som du använder din livsenergi som är direkt relaterad till ditt jobb. Tänk på alla utgifter som är förknippade med arbetet.

Vi ska nu beräkna din verkliga timlön genom att lägga till alla timmar och dra ifrån alla utgifter som är direkt relaterade till ditt jobb. När du gör din egen uträckning ska du naturligtvis använda dina egna siffror, siffrorna nedan är bara ett exempel. Förslagsvis använder du din lön efter skatt.

• Att pendla till och från jobbet, 7 timmar i veckan. Månadskort för kollektivtrafik 800 kr.
• Fixa ditt utseende och dina kläder. Här inkluderas allt från att handla jobbkläder till att sminka sig och knyta slipsen. 1,5 timmar i veckan.
• Måltider, extra tid och pengar spenderade på att äta på jobbet. Extrakostnad 800 kr per månad.
• Om du kommer hem från jobbet helt utmattad och behöver en stund i soffan för att återhämta dig ska även den tiden räknas in. Daglig jobbavslappning, 5 timmar i veckan.
• Alla underhållningsaktiviteter som du gör för att fly från jobbtankar måste räknas in. Det kan handla om tröstshopping, teve, eller helgaktiviteter. Flyktaktiviteter, 5 timmar i veckan.
• Semestrar och dyra leksaker som du åker på och köper för att fly från jobbet måste räknas in. Utslaget på ett helt år, 5 timmar per vecka.
• Jobbrelaterade sjukdomar måste räknas in. Här får du rannsaka dig själv och uppskatta hur stor andel av dina sjukdomsdagar som beror på att du exempelvis rusar till jobbet istället för att ligga hemma under täcket.
• Alla andra jobbrelaterade utgifter måste räknas in. Undersök balansräkningen som du upprättade i steg 1. Vilka saker har du bara för ditt jobb? Barnomsorg är en stor utgift för barnfamiljer, om du inte jobbade skulle du inte behöva betala för den. Jobbträffar, mingel, att läsa jobbannonser för att hitta ett nytt jobb. Det finns väldigt många saker…

När du tagit reda på alla utgifter och timmar du spenderar på jobbet ställer du upp informationen i en tabell och räknar ut din verkliga timlön:

Det viktiga är att fånga allt som har med jobbet att göra i tabellen och göra justeringarna i enlighet med detta.

Du har nu räknat ut din verkliga timlön. Du vet nu hur mycket du egentligen får betalt för att byta din livsenergi mot pengar. Du kan också utvärdera ditt jobb på ett nytt sätt. Kanske är det värt att skaffa ett jobb som betalar mindre men som innebär mindre justeringar i form av pendling, måltider, kläder och jobbavslappning?

B. Håll reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv
Så långt har vi fastlagt att pengar = livsenergi och räknat ut din verkliga timlön. Nu är det dags att bli medveten om hur pengarna rör sig genom ditt liv. Denna del av steg 2 är väldigt enkel, men inte nödvändigtvis lätt. Från och med nu ska du hålla reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv. Hur du gör det är upp till dig, men du behöver upprätta ett system som tillåter dig att ha koll. En enkel kassabok i fickformat, kvittosamlande, excelblad. Metoden spelar ingen större roll, det viktiga är att du håller reda på varje öre som passerar in eller ut ur ditt liv.

Själv använder jag webbtjänsten www.hemekonomi.com där du väldigt enkelt kan föra kassabok över dina inkomster och utgifter. Jag samlar kvitton och sitter varje kväll och för in mina utgifter för dagen i kassaboken.

Det är viktigt att hålla koll på varje öre. Om du börjar slarva kommer du förmodligen att tappa greppet om kassaboken ganska snabbt. Det är alltså nolltolerans mot slarv som gäller. Om du till punkt och pricka skriver kassabok kommer du att få järnkoll på din ekonomi. Även om du trodde att du hade det tidigare kan jag lova att efter att du fört kassabok i några månader har du en helt annan syn på vart dina pengar tar vägen.

Nästa vecka kommer inlägget om steg tre: Vart tar allt vägen?