frivillig enkelhet

Jag skrev för några veckor sedan om hur bilanvändandet kommer att förändras i framtiden i takt med att bensinen blir dyrare och dyrare. Nu börjar det komma rapporter om att förändringarna har startat.

DN skrev i lördags om hur personbilstrafiken minskat med 1,3 procent mellan mars och juni i år jämfört med samma period i fjol. Det är ett klart trendbrott jämfört med hur utvecklingen har sett ut sedan krisen i början av 90-talet då trafiken ökat varje år.

Även i USA minskar personbilstrafiken och det kraftigare än i Sverige. Första halvåret i år har bensinkonsumtionen minskat med 1,7 procent.

Minskad trafik och minskad bensinförbrukning hör ihop men är förstås inte samma sak. På kort sikt beror minskad bensinförbrukning på mindre trafik, men i takt med att bränslesnålare fordon kommer ut på vägarna kan trafiken förstås öka trots en minskad förbrukning.

Anpassningen befinner sig fortfarande på andra steget i den första rundan om man tror på min analys. Det är inte otroligt att den försämrade konjunkturen kommer leda till lägre oljepris den närmsta tiden. Huruvida det lägre priset stoppar upp konsumtionsminskningen är svårt att sia om. Om fler får sämre ekonomi kommer de sannolikt att köra mindre bil, men samtidigt kanske de som inte drabbas ökar sitt körande. Det är svårt att veta vilken nettoeffekten blir.

Som jag brukar säga: ”Det är inte roligt jämt, men det är alltid intressant.”

Eller som JFK sa: ”Like it or not, we live in interesting times…”

Jag har läst boken Simple Living av Gitte Jørgensen. Anki var väldigt negativt inställd till boken vilket gjorde att jag inte hade speciellt höga förväntningar på den. Efter att ha läst den tycker jag dock att den innehåller en del bra avsnitt, även om mycket inte handlar om Simple Living.

Till att börja med vet jag inte riktigt hur Gitte definerar Simple Living. En stor del av boken handlar om personlig utveckling och det tycker jag förvisso ingår i begreppet frivillig enkelhet, men att så mycket av en bok om frivillig enkelhet ska ägnas åt just det tycker jag är lite extremt. Jag tycker alltså inte att det går att sätta ett likhetstecken mellan Gittes Simple Living och frivillig enkelhet som jag definerar det.

Boken är uppdelad i sex kapitel:

1. Det enkla livet – det medvetna livet
2. Lev det som betyder något
3. Gör plats för förändring
4. Låt det viktiga realiseras
5. Var det enkla livet
6. Skapa närvaro och nätverk

Varje kapitel är uppdelat i två delar. Först kommer "tankar innan du sätter igång" och sedan "inspiration till handling". Denna uppdelning med första en allmän text om kapitlets ämne och sedan konkreta tips och råd tycker jag fungerar bra. Det är ungefär samma upplägg som Giséla Linde använder sig av i Lev Enklare.

Det enkla livet – det medvetna livet
Det här kapitlet är en introduktion till ämnet Simple Living. Gitte skriver om den tysta revolutionen som pågår just nu. I tysthet håller många människor på att förenkla sitt liv. Centrala begrepp i beskrivningen är medvetenhet, balans och fruktbarhet. Vi lever under ögonblickets tyranni och moderna kommunikationsmedel gör att vi är ständigt nåbara. Detta leder till en falsk flexibilitet som gör att vi jobbar var och när som helst. Jag tycker att det här kapitlet är bra. Det beskriver fenomen som jag tror de flesta känner igen sig i och som ofta kan vara den utlösande faktorn för att börja förenkla sitt liv. Just medvetenhet och balans är två ord som verkligen är centrala i min definition av frivillig enkelhet.

Lev det som betyder något
Det här kapitlet handlar om att finna sin livsmening. Gitte beskriver ett antal metoder man kan använda för att göra detta. Jag tror jag förstår tanken bakom att ha det här kapitlet först efter inledningen. Om man först arbetar med sitt inre är det enklare att fokusera och förenkla och se vad i det yttre som är verkligt viktigt. Frågan är om livsmening och personlig utveckling är en konsekvens av Simple Living, eller om det är tvärtom? Hela kapitlet handlar bara om personlig utveckling och skulle kanske skulle göra sig bättre i en bok som är dedikerad till det ämnet. Själva innehållet tycker jag är helt okej, inte speciellt mycket flum och de metoder som presenteras känns användbara.

Gör plats för förändring
Det här kapitlet handlar om att rensa i den fysiska verkligheten. Hemma, på jobbet och så vidare. Gitte beskriver hur många människor nu under en längre tid haft de ekonomiska möjligheterna att ackumulera saker omkring sig. Motrörelsen är alltså att rensa upp, vilket säkert många håller med om. Kapitlet avslutas med många konkreta tips hur man kan rensa och städa upp i hemmet. Det här kapitlet tillför inte så mycket nytt om man redan har läst någon annan bok om att rensa, men för de som inte har gjort det är det en bra introduktion till ämnet.

Låt det viktiga realiseras
Hela det här kapitlet kretsar kring begreppet nog. Att ha nog med pengar och nog med tid och vilka hinder som finns för att uppleva "nogpunkten". Jag brukar själv prata om att ha lagom vilket jag tycker är ett fint svenskt ord som beskriver vad det handlar om. Att ha lagom för mig handlar om att jag verkligen ska vara helt nöjd med min situation och inte önska mig något mer på något område. Först då har jag lagom av allt. Jag tror många känner att de har lagom på många områden, men det är alltid något som inte riktigt är som man skulle vilja. "Allt är rätt bra, men jag skulle vilja renovera köket. Sen är allt bra" Risken med ett sånt tankesätt att det alltid är något nytt som inte är lagom. Då landar man aldrig i den totala tillfredställelse med tillvaron.

Var det enkla livet
I det här kapitlet skriver Gitte om det hon kallar "inre simple living". Hon flummar iväg och beskriver ett antal metoder för att öppna upp till den "dolda dimensionen". Bland annat Resan. Jag är rätt skeptiskt inställd till den här typen av metoder. De som hävdar att de med tankens kraft botat svår cancer, jag har svårt att ta till mig det. Det verkar som att den här typen av saker ofta letar sig in i böcker om enkelhet. I Lev Enklare var det The Secret, här Resan och lite andra metoder. Kanske beror det på att de som är engagerade i enkelhetsrörelsen ofta är sökare och öppna för den typen av budskap? För mig var det här kapitlet inte speciellt värdefullt.

Skapa närvaro och nätverk
Det här avslutande kapitlet handlar om närvaro, samvaro och att leva i nuet. Även här presenterar Gitte några olika metoder man kan använda för att lära känna sig själv. Bland annat The Work. Grundbudskapet är att vi ska acceptera oss själva och våra tankar, visa hjärtemod och hjärterum. När vi är medvetna om oss själva finns en god grund för goda relationer med andra. Även detta kapitel handlar om personlig utveckling, men är lättare att ta till sig än kapitel fem om man inte tror på de metoder som presenteras där.

Sammanfattning
Även om boken innehåller delar som är flummiga tycker jag att flera av kapitlena är bra. Huvuddelen av boken handlar om personlig utveckling och någon handbok i frivillig enkelhet är det definitivt inte. Jag kan hålla med Anki om att "Simple Living" mer verkar vara en trendig etikett för Gitte. Om min beskrivning låter intressant är boken säkert värd att läsa för dig.

Det här inlägget handlar om den femte och sista delen av Giséla Lindes bok Lev enklare – Idéer för en hållbar livsstil: Tänket

Mina tidigare inlägg om boken:
Lev enklare: Ett enklare liv – varför det?
Lev enklare: Måste-borde-vill – en livsinventering
Lev enklare: Tingen
Lev enklare: Tiden

För att göra det tydligare vad som är mina kommentarer har jag i detta inlägg kursiverat dem.

Energi och balans för livet
I det här kapitlet skriver Gisela om att det inte är konstigt att vi dräneras på energi när vi lever våra standardiserade, plastiga liv. Liv är energi, om den inte flödar som den ska känner vi oss trötta. Att så många går omkring och är ständigt trötta är ett tecken på att något inte står rätt till med sättet vi lever våra liv. Cicci Lyckow Bäckman berättar om att det är viktigt att ha kontakt med sin kraft. "När jag har kontakt mellan huvudet och kroppen, är sann mot mig själv så att jag vet vad jag tycker och vill på riktigt, och samtidigt står med fötterna på jorden och är medveten om att jag är en del av ett större sammanhang, då har jag kontakt."

Linde skriver att ett sätt att ta hand om sin energi är att vårda balansen i livet. Med Ayurveda kan man identifiera vilken typ av person man är och med hjälp av det finna balans.

Gisela tycker att vi ska omvärdera livets "borde" såsom sova ordentligt, motionera och äta rätt och istället kalla dessa handlingar gåvor till sig själv. Hon sammanfattar kapitlet med att det kanske egentligen handlar om att hitta sitt eget lagom. Att hitta sin egen balans.

Jag är själv inte speciellt inläst på varken Ayurveda eller österländsk traditionell medicin. Det blir lite väl mycket sånt i det här kapitlet vilket gör att jag har svårt att ta till mig budskapet. Slutsatsen kan jag dock stämma in i, att det handlar om att hitta sin egen balans. Att skala bort det som tar energi och lägga till det som ger energi. Men att bara hitta fem saker att skala bort behöver inte vara helt lätt om man fortfarande kör på autopiloten i vardagen.

Näring ur vardagen
Gisela börjar kapitlet med att citera Rik på riktigt: "Det är i vardagen vi kan bli rika på riktigt genom att finna tillräckligt med mening, kärlek, glädje och frid. Det är vardagen vi behöver ha makt över om vi själva vill styra våra liv."

Vi behöver sätta på oss reseglasögonen där vi går och står. Istället för att leta efter näring på semesterresan ska vi göra det i vardagen. Näringen finns omkring oss, men då gäller det att se sig omkring med öppna ögon för att upptäcka den, skriver Linde. Hon berättar hur hon funnit näring i ett eget nätverk som träffas varje år och hur det goda samtalet kan vara riktig näring för själen. Även kroppen kan få näring av massage, motion, osv.

I det här kapitlet håller jag med om det mesta som Gisela skriver. Att finna en närande vardag tror jag är otroligt viktigt för att leva ett hållbart liv. Både kropp och själ måste få sin beskärda del och det som är viktigt är att hitta de aktiviteter som passar för att just jag ska må bra.

Leva kreativt
Att hitta det som ger en flow är viktigt för att leva kreativt. Om vi ständigt använder vår kraft och kreativitet på ett styrt sätt kommer det i längden att sätta sina spår. Vi tappar kontakten med vår kärna. Det gäller att ge plats för det nya och oprövade. Linde beskriver Eva Sanners sjustegsmetod till skapandets kretslopp.

Att våga skapa själv är ett måste för att nå ett kreativare liv. Vi måste inte vara fullfjädrade, inspirerade konstnärer för att kunna skapa. Det handlar om att tillåta sig själv att börja skapa, sen blir det var det blir.

Det är inte helt lätt att tillåta sig själv att vara kreativ. De flesta har ett visst mått av kreativitet inom sin profession, men att fritt skapa något på egen hand är inte lika enkelt. Jag känner igen mig i detta från mitt arbete med den här bloggen. Det är lätt att censurera sig själv och tycka att en text inte är tillräckligt bra eller att oroa sig för vad andra ska tycka om det jag skriver.

Sann mot dig själv – att hitta sin grej
I det här kapitlet skriver Linde om vikten av att hitta och uttrycka sitt äkta och autentiska jag. Om vi inte är oss själva kommer vi ständigt att vara på jakt efter ett surrogat, oftast ett som går att köpa i en affär.

Att hitta sin livsuppgift är viktigt för när du väl har gjort det kommer du att kunna fokusera på det som är viktigt i ditt liv mycket enklare. Vad får dina ögon att stråla? Vad fyller dig med energi och glädje? Vilka värderinger vill du leva efter i ditt liv?

Det viktigaste i det här kapitlet tycker jag är att faktiskt fundera på i hur stor utsträckning du inte lever som dig själv. Om man inte är sig själv är det väldigt lätt att kompromissa för mycket med sig själv, sina värderingar och vad man ställer upp på. Genom att ha en klar och tydlig bild av vad det innebär att vara JAG är det enklare att sortera och gallra i allt som händer i livet.

Tankens kraft
Det sista kapitlet handlar om tankens kraft. Linde skriver om boken The Secret av Rhonda Byrne. Den handlar ungefär om att det vi tänker och fokuserar på får vi mer av. Gisela beskriver hur hon provar metoden genom att sluta fokusera på sin trötthet. Genom att först sluta tala om den med andra och sedan sluta tänka på den går hon från att vara dödstrött till nästan euforiskt pigg.

Gisela intervjuar Mikael Stjernvall som trots en cp-skada vunnit medaljer i paralympics och vars liv är en lång framgångsaga. Det handlar om att inte begränsa sig själv, menar Mikael Stjernvall. Vi kan alltid lära oss något nytt, om vi bara tillåter oss att göra det.

"Det låter flummigt: skulle tankens kraft vara den stora nyckeln till skapande och förändring? Ja, än sen?", skriver Linde.

Det här kapitlet handlar i princip om hur positivt tänkande och visualisering är nyckeln till framgång. Jag tror inte man behöver tro på de kvantmekaniska förklaringarna som presenteras i The Secret, men helt klart är en positiv i
nställning till saker och ting otroligt nyttig. Jag tror också att vi är vår störste kritiker i mycket vilket hämmar och hindrar oss från att prova nya saker.

Detta är det fjortonde och sista inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. I det här inlägget sammanfattar jag mina tankar kring boken.

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 4 – Hur mycket är tillräckligt?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 5 – Se dina framsteg
Dina pengar eller ditt liv: Steg 6 – Spara pengar
Dina pengar eller ditt liv: Annat på nätet om boken
Dina pengar eller ditt liv: Steg 7 – Hur värderar du din livsenergi?
Månadstabellen avslöjar: Äta ute – ett dyrt sätt att umgås
Dina pengar eller ditt liv: Steg 8 – Korspunkten
Dina pengar eller ditt liv: Steg 9 – Nu när du har det, vad ska du göra med det?

Sammanfattning och reflektion
Efter att ha spenderat ett antal timmar med att läsa och arbeta med boken är det dags för en sammanfattning och reflektion.

Som jag skrev i introduktionen hade jag redan innan jag hörde talas om boken formulerat ett mål om att inte behöva lönearbeta för att försörja mig efter att jag fyllt fyrtio. Jag är en sådan person som alltid haft tillräckligt med pengar. Oavsett inkomst har jag alltid haft pengar för att kunna köpa det jag ansett mig behöva. Visst har jag fått spara länge för att ha råd med vissa saker, men jag har aldrig känt att ekonomin varit otillräcklig. Jag tror grunden till detta ligger i att jag alltid accepterat min ekonomiska ram. I takt med att min inkomst ökat har jag heller inte i samma utsträckning ökat mina utgifter. Jag har alltid sparat, utan att ha något egentligt mål med sparandet förutom att ha pengar på banken. Det har gjort att jag alltid kunnat köpa något när jag har velat.

Jag har alltid tyckt att jag har ganska bra koll på vart pengarna tar vägen vilket gjort att jag aldrig skrivit kassabok eller noggrannare undersökt saken. Jag har känt mig nöjd med min konsumtion och alltid tyckt att jag gjort av med precis lagom med pengar varje månad. Visst har vissa köp känts onödiga i efterhand, men i det stora hela har jag varit nöjd.

Jag kan med säkerhet säga att boken för evigt ändrat hur jag ser på pengar. De viktigaste insikterna som jag kommit till är:

• Att pengar = livsenergi betyder att det gäller att få största möjliga utbyte av den tid jag lägger på mitt arbete. Men att faktiskt se inköp i formen av den tid det tar att tjäna ihop till dem istället för i kronor gör att många saker plötsligt känns väldigt dyra.
• Att föra kassabok och varje månad utvärdera sina utgifter i månadstabellen ger en otrolig inblick i vart pengarna går och om de är väl spenderade. Jag har hittat och börjat arbeta med ett antal beteenden jag har som leder till kostnader som inte står i relation till den tid det tar att arbeta ihop till dem. Detta är verkligen kärnan i hela programmet. Om du vill börja någonstans föreslår jag att du gör steg 2, 3 och 4.
• Det är möjligt att sänka sina omkostnader så mycket att det frigör pengar till sparande som kan möjliggöra att man kan gå i pension långt innan 65. I takt med att man gör programmet går detta långsamt upp för en, särskilt efter några månader när man ser hur sparandet utvecklar sig och man kan projicera det in i framtiden och se var korspunkten kommer att infalla.
• Jag trodde att vi levde relativt billigt. Vi har aldrig köpt de dyraste märkessakerna utan ofta nöjt oss med butikens egna varor eller billigare alternativ. Men att köpa det billigaste i butiken är långt ifrån hela sanningen. Minst lika viktigt är att planera inköpen ordentligt för att ta del av erbjudanden och rabatter. Det låter självklart och är säkert det för många, men för mig var detta ett nytt sätt att handla.
• Att inte gneta på med utgifterna betyder i slutändan att jag kommer att tvingas att jobba längre. Det är en sak att inte unna sig något, men väldigt mycket av vardagens utgifter är saker som handlar om överlevnad. Att konsekvent betala mer för hemmets alla inköp betyder sett över ett liv att stora summor som skulle kunna sparas går förlorade.

När jag började med kassaboken och månadstabellen blev det väldigt tydligt hur lite tid jag har lagt på min ekonomi tidigare. Det är nästan den viktigaste lärdomen av alla. Att lägga några timmar i månaden på att analysera och jobba med sin ekonomiska situation ger enorm avkastning både i pengar och insikt.

Jag rekommenderar verkligen alla varmt att skaffa boken och jobba sig igenom programmet!

Att ta flyget till värmen gör en stor del av Sveriges befolkning varje år när vintermörkret är som värst. Även när vi ska resa hem till släkt och vänner inom landet är flyget ofta det bästa sättet att resa. Själv flyger jag till Luleå 4-5 gånger per år för att hälsa på familjen i Piteå och Boden. Dagens billiga flygresor möjliggörs av att flygbränslet är obeskattat och flygets negativa miljökonsekvenser externaliserats. Trots att flyget konsekvent varit det transportslag som gynnats mest när det gäller beskattning och miljö har flygbolagen svårt att få verksamheten att gå ihop. Med dagens oljepris står bränslet för så mycket som 40 procent av flygbolagens kostnader. Till och med Ryanair som har branschens lägsta kostnader spår endast ett nollresultat i år om bränslepriserna håller sig på nuvarande nivå.

Flygbolagen har inte fullt ut kompenserat sig för sina ökade kostnader genom att höja biljettpriserna, men förr eller senare kommer de att tvingas göra detta för att inte gå i konkurs. De högre priserna kommer att minska flygandet vilket bolagen förstås vill undvika så långt det är möjligt.

Det är få branscher som så direkt påverkas av priset på olja. Sannolikt kommer vi att se ett antal konkurser inom de närmsta åren och helt säkert kommer priset på flygresor att stiga dramatiskt.

Eftersom det inte finns något substitut för flygfotogen som används idag ser det också mörkt ut för bolagen att byta till någon annan typ av bränsle. Merparten av alla inrikes transporter kommer att flytta till tåg, buss eller bil. Det folkliga charterresandet kommer att minska och kanske får vi åter se passagerarfärjor som trafikerar Atlanten.

Lär mer:
Oljan får flyget att störta
Krisen för flyget allt värre
Lågprisflyget blöder
Oljepriset kan sänka SAS

Den senaste tiden har jag reflekterat över på vilket sätt våra drömmar påverkar oss och vårt agerande. Jag menar då inte främst det vi drömmer när vi sover, utan våra mål i livet. Det finns lite olika aspekter av detta som är värda att belysa.

Lever vi våra egna drömmar?
Den första frågan vi kan ställa oss är i vilken utsträckning de drömmar vi försöker förverkliga verkligen är våra egna. Vi påverkas från barnsben av föräldrar och andra och val av t.ex. utbildningsväg, vänner och inte minst hur vi ser på världen är i högsta grad beroende av andra personer. Det finns alltid ett externt tryck på oss att leva upp till den bild som de omkring oss projicerar som den riktiga och rätta. Att leva sina egna drömmar kan ibland handla om att gå emot det som till exempel ens föräldrar tror på vilket kan vara svårt och prövande.

Drömmen om den materiella lyckan
Många drömmar kretsar kring att uppnå en viss materiell status. Det behöver inte vara något fel i det, att köpa ett hus eller en ny bil kan för många vara ett mål som man kämpar i åratal för att uppnå.

Ett exempel på hur djupt rotad tanken om materiellt välstånd som vägen till lycka är Lottovinsten. Kvällstidningarna slår upp stora reportage om arbetarfamiljen som vunnit storvinsten på lotto och vad de ska göra med pengarna. Det intressanta är att när man undersökt hur lyckliga dessa familjer är när det gått något år efter vinsten så visar det sig att de inte är lyckligare då än innan.

Jag tror risken är att så länge vi fokuserar på att lyckan går att finna i det materiella kommer det alltid att vara något nytt vi måste införskaffa för att bli lyckliga. Om inte annat går det alltid att uppgradera sina gamla drömmar och börja fantisera om köksrenoveringar, utbyggnader, platteve och så vidare. Men frågan är om livet verkligen ska bestå av materiell ackumulering eller om det finns en annan väg att gå?

Vi måste byta ut våra drömmar
Jag tror helt enkelt att här föreligger det ett grundläggande tankefel. Att lämna materialismen bakom sig när de grundläggande behoven är uppfyllda gör det möjligt att sätta upp nya mål som leder till en högre nivå av lycka. En lycka som inte är beroende av hur stor inkomst man har utan även hur väl man lyckas leva upp till att vara den människa man vill vara.

Juliet Schor är en känd amerikansk forskare som forskar på hur konsumtionen i USA ser ut. Hennes senaste bok är Born to Buy: The Commercialized Child and the New Consumer Culture. I det här inlägget vill jag dock tipsa om hennes tidigare bok The overspent american – why we wan’t what we don’t need. Boken publicerades 1998, men känns ännu mer aktuell idag än då.

I introduktionen konstaterar Schor att trots högre inkomster säger över hälften av amerikanerna att de inte tjänar tillräckligt mycket för att köpa allt de behöver. Konkurrenskonsumtion (att hålla jämna steg med alla andra) och en ständigt eskalerande nivå för vad ett hushåll måste ha för att leva det goda livet gör att väldigt få känner sig nöjda med sina inkomster. Samtidigt har mängden ting i de amerikanska hemmen ökat explosionsartat de senaste decennierna. Listan med nödvändigheter blir längre och längre för varje år som går.

I takt med att konkurrenskonsumtionen ökat har också familjernas ekonomi försämrats. Blande de familjer som tjänar $50 000 – $100 000 per år har 63 procent kreditkortsskulder. Räntekostnaderna för nationen som helhet förbrukar 18 procent av hushållens disponibla inkomst. Detta samtidigt som arbetstiden ökat med ungefär 10 procent de senaste 25 åren.

Resten av boken är indelad i fem kapitel:

• Communicating with commodities: How what we buy speaks volumes
• The visible lifestyle: American symbols of status
• When spending becomes you
• The downshifter next door
• Learning Diderot’s lesson: Stopping the upward creep of desire

Budskapet är att materiella ting signalerar vilka vi är och vår status i högre utsträckning idag än tidigare. Samtidigt har ett skifte ägt rum i vilka vi jämför oss med idag jämfört med för 50 år sedan. Om det tidigare var grannarna på gatan ("keeping up with the Joneses") är det idag kollegor på jobbet, eller stjärnor i teveserier. Här ingår personer och familjer som tjänar mångdubbelt mer än vi själva vilket gör det omöjligt att hålla jämna steg i konsumtionen. Det goda livet blir alltmer avlägset.

Boken är späckad med intressanta fakta och skräckinjagande statistik. Den handlar om amerikanska men känns applicerbar även på svenska förhållanden. Så vitt jag vet finns ingen liknande bok om svenska konsumtionsmönster, något jag blir väldigt sugen på efter att ha läst den.

Det här inlägget handlar om den fjärde delen av Giséla Lindes bok Lev enklare – Idéer för en hållbar livsstil: Tiden

Mina tidigare inlägg om boken:
Lev enklare: Ett enklare liv – varför det?
Lev enklare: Måste-borde-vill – en livsinventering

Lev enklare: Tingen

För att göra det tydligare vad som är mina kommentarer har jag i detta inlägg kursiverat dem.

Tempot
I det första kapitlet skriver Gisela om sambandet mer tid = mindre pengar och mindre tid = mer pengar. Trots att vi får mer pengar känner vi ofta att vi skulle behöva lite till för att kunna köpa det vi vill ha. Den som arbetar mindre har större möjlighet att leva billigare men det är svårt att vara så vardagsmedveten som man måste vara för att lyckas göra det.

Linde reflekterar kring begreppet tid. Vi är idag effektivare än någonsin tidigare men stressar runt för att hinna med allt som ska göras. Så fort något är klart finns det alltid någonting nytt som måste göras. Tidssjukan slår till när vi inte orkar prestera längre. Botemedlet är långsamhet. Att avstå från stressen, hitta sitt eget tempo och lära sig känna igen hur kroppen känns när den är avslappnad.

Men hur gör man för att ta det långsammare? Linde beskriver hur hon när hon skulle skriva boken försökte att medvetet testa ett annat tempo. Hon provar en långsam dag. Att gå en vanlig dag i ett långsamt tempo. Men det går inte så bra. Hon fastnar snabbt i sitt vanliga snabba tempo, försöker ta det lugnt igen, växlar mellan snabbt och långsamt.

Slowrörelsen menar att det viktiga är inte att göra alltid långsamt utan att hitta den rätta takten för varje enskild sak. Vissa saker ska utföras med fart, annat passar bättre långsamt.

Alla har vi en personlig rytm, den hastighet som är just vår rätta. Det är viktigt att hitta denna rytm och respektera den. Vi kan anpassa oss till andras rytm ibland, men om vi aldrig får verka i vår rätta hastighet är det svårt att finna harmoni.

Som jag skrivit om tidigare är nog det enskilt största man kan göra för att gå ner i tempo att faktiskt gå ner i arbetstid. Tyvärr är det också ett väldigt stort steg eftersom det innebär att man måste bli medveten om strukturen i sitt liv: vad som tar tid, vad som kostar pengar. Sen måste denna struktur förändras för att passa de nya tidsmässiga och ekonomiska ramarna. Det tar kraft.

Alltid redo?
I det här kapitlet beskriver Linde hur man på 1960-talet trodde att det stora problemet i framtiden skulle vara vad alla människor skulle göra med all sin fritid. Så blev det inte riktigt.

Drömmen om en laptop på klipporna med en kopp kaffe skulle ge oss ett friare liv. Den moderna tekniken har i slutändan bara gjort att vi har möjligheten att alltid vara tillgängliga, oavsett var vi befinner oss. Istället för att vara frigörande har den gjort att vi kan jobba när och var som helst och ofta gör det.

Alternativet är att göra sig otillgänglig. Lämna laptopen på kontoret. Stäng av mobiltelefonen. Övertyga dig själv om att jobbet finns kvar när du åter gör dig tillgänglig. Ingen kommer sätta gränsen för vår tillgänglighet, det måste vi själva göra.

Nästa steg är att säga nej. När någon frågar om vi vill vara med på någonting, tänk igenom om du vill vara med och varför. Om det inte känns rätt, säg nej – fast på ett trevligt sätt.

Här handlar det mycket om att kunna lita på sin egen självkänsla. Att inte ständigt behöva bekräftelse av andra och att våga ta kontakt när det passar. Genom att i större utsträckning ta kontrollen över när och hur man är tillgänglig och på vilka villkor får man också en större möjlighet att styra sitt tempo. Börja på jobbet med att göra dig otillgänglig för kollegorna när du behöver göra något som tar en längre tid och kräver hög koncentration. Du kommer att märka snabbt hur effektivt och avslappnande det är att arbeta utan att bli avbruten. Sen kan du använda den frigjorda tiden åt att hjälpa dina kollegor eller ta ett fika.

Strukturen
Det här kapitlet handlar om strukturer, rutiner och det moderna livspusslet. Gisela börjar med att undra om 60-talisterna inte lever i någon slags ständig trots mot att växa upp och acceptera vuxenlivets villkor. Vuxenpoäng samlas som en ironisk gest till oviljan att växa upp.

Att få livspusslet att gå ihop handlar om att få de stora bitarna som arbete, boende och familjen att passa ihop. Här kan det handla om att till exempel gå ner i tid för att få arbete och familj att gå ihop. Det kan i sin tur betyda att det kanske inte finns utrymme för att bo i hus, men kanske är det viktigare för familjen med den tid som deltidsarbetet frigör än en gräsmatta att leka på.

I familjen gäller det att sätta gränser och se till att inte andra inkräktar på din tid för mycket. Att välja relationer som när och inte tär. Ett sätt att få harmoni och egentid är att ha en tydlig arbetsfördelning i hemmet. På så vis vet alla vad som ska göras och onödigt tjafs kan undvikas.

Viktigast är att finna den rätta balansen mellan pusselbitarna och acceptera att den kan se annorlunda ut över tid.

Det här kapitlet känns viktigt, men också stort. Att påverka strukturen handlar ofta om att påverka inte bara sig själv utan även andra. Jag tror det är viktigt att verkligen tänka igen före hur man vill att livet ska se ut innan man har kört för långt på fel spår. Att faktiskt prata ordentligt med sin partner om hur man själv vill ha det.

Den rätta tiden
I delens avslutande kapitel skriver Linde om hur det moderna samhället gått ifrån de naturliga växlingar som fanns i det förindustriella. Elektrifieringen gjorde det möjligt att arbeta dygnet runt. Vi är inte längre begränsade av solen eller årstiderna. Hon menar att vi som en motpol till 24-timmarssamhälle måste försöka hitta och ta vara på tidens cykliska kvaliteter. Kanske åter låta söndagen vara en vilodag? Fokusera på gränsövergångar med till exempel en liten ritual vid arbetsdagens slut.

Kapitlet avslutas med ett avsnitt om Ayurveda och en introduktion till doshorna Vata, Pitta och Kapha.

Att hitta egna sätt att dela upp tiden för att markera ol
ika aktiviteter är väldigt effektivt. Själv har jag en ritual på jobbet som består av att rensa skrivbordet, skriva ner allt jag behöver komma ihåg, stänga ner datorn och lägga fram de tre saker som jag ska börja nästa arbetsdag. När jag har gjort detta känner jag att arbetsdagen är slut och jag kan lättare lämna jobbet på arbetsplatsen. En annan ritual vi har i familjen är att alltid äta gemensam middag utan yttre störningsmoment som tidningar, teve och annat.

Ett effektivt sätt att markera slutet av en aktivitet är att sätta sig ner och inte göra något alls i några minuter innan man går vidare till nästa. Prova!

Detta är det trettonde inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens nionde och sista kapitel: Now that you’ve got it, what are you going to do with it?

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion
Dina pengar eller ditt liv: Steg 1 – Att sluta fred med din ekonomiska historia
Dina pengar eller ditt liv: Steg 2 – Pengar är inte vad det aldrig var
Dina pengar eller ditt liv: Steg 3 – Vart tar allt vägen?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 4 – Hur mycket är tillräckligt?
Dina pengar eller ditt liv: Steg 5 – Se dina framsteg
Dina pengar eller ditt liv: Steg 6 – Spara pengar
Dina pengar eller ditt liv: Annat på nätet om boken
Dina pengar eller ditt liv: Steg 7 – Hur värderar du din livsenergi?
Månadstabellen avslöjar: Äta ute – ett dyrt sätt att umgås
Dina pengar eller ditt liv: Steg 8 – Korspunkten

Jag har lagt in några kommentarer i texten, dessa är kursiverade.

Ta hand om dina finanser
Det här inlägget innehåller grunderna i en investeringsfilosofi för FI – finansiell integritet, finansiell intelligens och finansiellt oberoende. Med hjälp av filosofin som presenteras här kan du ha en stabil och säker inkomst som täcker dina grundläggnade levnadsomkostnader för resten av ditt liv.

Som vi talat om tidigare handlar det här programmet mycket om att göra det möjligt för dig att ta makten över dina pengar. På investeringsområdet lämnar vi ofta över beslutanderätten över våra pengar till olika experter. Vad få tänker på att de flesta experter som ger råd när det gäller sparande och investeringar är beroende av kommissioner för sin inkomst. När de säljer exempelvis en fondprodukt till dig får de säljkommission. Frågan är alltså om du kan lita på att de råd du får på banken är opartiska, eller om banken har ett intresse av att styra dig till de produkter som är mest lönsamma för banken, snarare än för dig?

Den största rädslan: Kommer jag att ha tillräckligt imorgon?
Den största rädslan när det gäller vår ekonomi är frågan om vi kommer ha tillräckligt med pengar i framtiden för att klara av våra levnadsomkostnader? Vi ska här komma runt denna rädsla genom att:

1. Visa på en investeringsfilosofi som fungerar.
2. Etablera reservkapital på det sätt som beskrivs nedan.
3. Avfärda den ogrundade rädslan för inflation.

Inflation
Inflation mäts oftast med hjälp av KPI. KPI visar priset på en varukorg som ska reflektera hur mycket det kostar för en normal familj att köpa grundläggande varor och tjänster. Det inte KPI tar hänsyn till är att de flesta varor och tjänster förbättrats väsentligt genom åren. Gårdagens lyxmodell är sämre än dagens budgetmodell.

KPI ändras kontinuerligt och nya varor och tjänster inkluderas som anses nödvändiga för en normal familj att köpa. Men det betyder också att KPI hela tiden reflekterar en högre levnadsstandard. Genom att välja en lägre levnadsstandard är det fullt möjligt att undvika den inflation som KPI speglar.

Om du redan har köpt de flesta stora kapitalvaror såsom bostad, bil, stereo, teve, osv. Borde inte dina utgifter kommande år vara lägre? Vad betyder det för din upplevelse av ”inflation”?

Jag håller inte nödvändigtvis med om att stycket om inflation stämmer fullt ut. Jag tror det är sant för de flesta kapitalvaror, däremot är det ju otvivelaktigt så att exempelvis mat och boende är dyrare mätt i kronor och ören idag jämfört med för 10-20 år sedan. Helt säkert är dock att du genom ditt beteende kan påverkar hur mycket ”inflation” du drabbas av genom att välja hur och vad du konsumerar.

Tre pelare av finansiellt oberoende: Kapital, reservkudde och gömställe

• Kapitalet är summan av dina besparingar som investeras i den säkraste långsiktiga räntebärande form som finns. Ska producera minst lika mycket inkomster som korspunkten i steg 8.
• Reservkudden är sex månades levnadsomkostnader tillgängliga på ett räntebärande sparkonto som är direkt åtkomligt.
• Gömstället är det konto där du har ditt kontinuerliga sparande efter att du har fyllt reservkudden.

Grundläggande kriterier för att investera ditt kapital
De grundläggande kriterierna för hur du investerar ditt kapital är:

1. Ditt kapital måste producera en inkomst.
2. Ditt kapital måste vara absolut säkert.
3. Ditt kapital måste vara i en likvid tillgång som du kan konvertera till kontanter utan dröjsmål.
4. Ditt kapital får inte beläggas med omkostnader vid själva investeringstillfället: administrativa avgifter, fondavgifter och liknande.
5. Din inkomst måste vara absolut säker.
6. Din inkomst får inte variera. Du ska veta exakt hur stor din inkomst är nästa månad, nästa år och tjugo år framåt.
7. Din inkomst ska betalas ut till dig regelbundet. Den ska inte automatiskt återinvesteras, fördröjas eller liknande. Du vill ha total kontroll.
8. Din inkomst får inte beläggas med omkostnader: administrativa avgifter, uttagsavgifter och liknande.
9. Investeringen ska producera denna stabila, fasta, kända inkomst utan vidare inblandning från din sida.

Filosofin bakom dessa kriterier är att du inte vill spekulera med ditt kapital. Du vill ha en säker, stabil och känd inkomst för resten av livet. Du ska inte behöva oroa dig för vad som händer om det blir lågkonjunktur, om börsen kraschar, om du blir arbetslös, om banken går i konkurs eller liknande.

Statsobligationer är en av få investeringsformer som uppfyller dessa kriterier. Läs mer om statsobligationer här.

Reservkudden
Genom att ha minst sex månaders levnadsomkostnader tillgängligt på ett sparkonto behöver du inte oroa dig för vad som skulle hända om du drabbas av någon plötslig utgift eller blir av med jobbet. Du har tillräckligt med pengar tillgängligt för att klara såna kriser.

Gömstället
De pengar du ackumulerar på ditt gömställekonto är pengar som du inte behöver för dina grundläggande levnadsomkostnader – dessa kostnader täcks av inkomsten från ditt kapital. Hur du använder pengarna på ditt gömställekonto väljer du själv. Antingen lägger du det till ditt kapital, eller så använder de dem för att främja ett ändamål som ligger dig varmt om hjärtat.

Sammanfattning
Vi har nu gått igenom programmets nio steg. Du är nu på god väg att ta tillbaka makten över pengarna i ditt liv. Vi hoppas att du tillämpar dessa steg och använder din livsenergi till de utmaningar som vår art och vår planet står inför. Vi önskar dig stor framgång!

Nästa vecka kommer det sista inlägget i serien om boken. Där reflekterar jag över hela programmet och kommer med mina tankar och funderingar. Nu kan vara en god tid att läsa igenom alla inlägg igen så att du har dem färskt i minnet.

Ett område som berör alla människor och påverkas av den dyrare oljan är maten. De senaste åren har priserna på spannmål rusat på världsmarknaden. Det är en kombination av faktorer som påverkar uppgången. Dels innebär dyrare olja att själva produktionen blir dyrare, dels använda idag en relativt stor mängd av av allt spannmål som produceras till biobränsleproduktion. Exempelvis används en tredjedel av USAs majsskörd till att göra etanol och hälften av all vegetabislisk olja i EU till att göra biodiesel. I veckan läckte delar av en hemlig rapport (se här och här) från Världsbanken ut som pekar ut biodrivmedelsatsningarna som den huvudsakliga anledningen till de stigande spannmålspriserna.

Värt att nämna är att trots den stora mängd av majs och olja som idag går till biodrivmedel utgör de bara ett fåtal procent av den totala mängden drivmedel som förbrukas i respektive region.

Om vi istället fokuserar på hur matens produktionskostnad direkt påverkas av det stigande oljepriset är det ett antal olika saker som spelar in. Några exempel:

• Drivmedel till jordbruksmaskiner blir dyrare
• Priset på bekämpningsmedel och andra kemikalier som används inom jordbruker stiger
• Priset på handelsgödsel stiger
• Transportkostnader stiger

I de flesta leden av det moderna jordbruket används idag olja för att driva de processer som är nödvändiga för att producera maten. När oljan blir dyrare blir också produktionen dyrare.

Idag använder en normal familj i Sverige ungefär 13 procent av sin disponibla inkomst för att köpa mat. Om man tittar historiskt har maten förbrukat en betydligt större andel av inkomsterna. Det som möjliggjort minskningen är i stor utsträckning att produktiviteten i jordbrukssektorn ökat kraftigt som en följd av de moderna oljedrivna jordbruksmetoderna. Några förutspåelser inför framtiden:

• Andelen av vår disponibla inkomst som går till mat kommer att öka vilket lämnar mindre utrymme för annan konsumtion
• Andelen människor engagerade i jordbruk kommer att öka som en följd av att det blir relativt sett billigare med manuell arbetskraft jämfört med mekanisering
• Ekologiskt kretsloppsjordbruk ökar som en följd av dyrare handelsgödsel
• Vi äter mindre kött och mer vegetabilier i takt med att kött blir dyrare att producera (det går åt ungefär tio kg spannmål för att producera ett kg nötkött)
• Vi äter mer av säsongens matvaror på grund av dyrare transporter

Jag tror själv inte på någon vidsträckt svält i västvärlden. Jag baserar den tron på att det finns så otroligt mycket fett (bokstavligen) att skära bort i matsektorn. Bara genom att äta mindre kött och bara äta så mycket som vi behöver för att vara välnärda kan matkonsumtionen i den rika världen minska dramatiskt. Sen väljer vi själva om vi ser denna omläggning av våra matvanor som något sunt och nyttigt, eller som en förlust av vår kära hamburgare.

Läs mer:
Eating fossil fuels
Growing food after peak oil
Why our food is so dependent on oil