frivillig enkelhet

I mars i fjol skrev Nina Björk en konsumtionskritisk krönika i DN Kultur som drog igång väskdebatten som fyllde tidningar och bloggar förra våren:

För ett år sedan startade en ny svensk tidskrift som heter Family Living. "En ny drömtidning", skrev chefredaktören i sin första krönika. En sådan behövdes nämligen, berättade hon och delgav själv frikostigt sina drömmar: ett nytt kök, ett större kylskåp, ett hotellstylat sovrum. I varje nummer får olika människor frågan vad de drömmer om. Och som de drömmer! Det är rostfria detaljer som matchar nymålade skåp, det är inbyggd belysning som ger exklusiva intryck, det är kök som är så mycket mer än matlagning, det är överkast och slipade golvplankor och dressingrooms och ismaskiner.

Jag säger: Det är skitdrömmar. Bara skitdrömmar. Världen brinner! Och vi ska drömma om nya köksbord.

[…]

Vi har byggt ett samhälle där vi måste vara missnöjda med gamla köksbord och ärvda kusinkläder till barnen. Vi har byggt ett samhälle där vi måste drömma om isskåp och dressingrooms. Vi har byggt ett samhälle av skitdrömmar. Det är bara att inse. Jorden har redan insett det. Den reagerar med värme. Hur vi reagerar på den värmen avgör framtiden. Det låter stort och dramatiskt. För att det är stort och dramatiskt. Nu står vi här. Och jag köper i alla fall inte en fondtapet.

I gårdagens krönika, även den i DN Kultur, agiterar Björk mot hur tidningarna utbildar oss i köpande:

I dag har en cykelaffärskedja lärt mig "Ny vår. Ny cykel". Ett gym har lärt mig att om jag ska klara Beach 2008 måste jag köpa ett gymkort nu. Min egen tidning har lärt mig att det är tid att "flytta ut i parken med unge, grill och vänner nu när solen har återvänt. Väl där blir blöjbytet ett Nöje snarare än en pinsamhet. Nu kan du nämligen stilla med designade blöjor från kollektionen Kling by Kling. Blöjorna är prydda med roliga gubbar i färgglada mönster av Karolina Kling – allt med trendriktig 70-talskänsla." Av tidningen, denna demokratins yttersta byggsats, har jag också lärt mig att om jag är "sugen på en picknick med grillning under vårens blommande fruktträd så passar ett rosévin bra"; inför "sommarens högsäsong" har innehållet fräschats upp i flera buteljer.

Jag förstår. Jag kan läxan. Jag vet min uppgift. Det finns inget tillfälle där det inte är lämpligt att konsumera. En ny årstid = en ny produkt. Ett blommande körsbärsträd + en grill = ett glas vin. Ett barn + en gräsmatta = en fräckt designad blöja. En strand + en kvinnokropp = ett gymkort.

Tyvärr finns spalterna inte tillgängliga fritt på nätet. Om du har tillgång till DNs arkivtjänst kan du leta där. Vi får se om det blir en debattrepris eller om alla tyckare blev utmattade förra året.

Det här inlägget handlar om den tredje delen av Giséla Lindes bok Lev enklare – Idéer för en hållbar livsstil: Tingen

Här är Ankis inlägg om den tredje delen.

Mina tidigare inlägg om boken:
Lev enklare: Ett enklare liv – varför det?
Lev enklare: Måste-borde-vill – en livsinventering

För att göra det tydligare vad som är mina kommentarer har jag i detta inlägg kursiverat dem.

Besök på en öde ö
I det inledandet kapitlet av tredje delen beskriver Giséla hur vi överkonsumerar för att leva ståndsmässigt och hur vi blir den materiella standardens fångar eftersom vi är rädda att förlora i välstånd om vi väljer nya oprövade vägar. Hon menar att det är lättare att få syn på ”för lite” än på ”för mycket” och att risken att verka fattig skrämmer oss till att ständigt förnya vårt hem. Det finns alltid någon i omgivningen som har en tjusigare bil eller väska. Kapitlet är delvis skrivit på ön Källskär i den Åländska skärgården. På ön lever Linde ett enkelt liv utan elektricitet och rinnande vatten. Genom att ta paus från tingen, som vi ofta gör exempelvis på semestern får vi bättre syn på vilka saker som är nödvändiga och vilka vi skulle kunna klara oss utan. Som övning föreslår Linde att semestra avskalat och enkelt, till exempel vandra, segla eller campa.

Det här kapitlet tillför egentligen inte något nytt till de två första delarna av boken. Jag fastnade dock för Lindes beskrivning av hur hon läser Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset:

Livet ska levas, helt enkelt, och den dyraste gåva du kan få av mig är ett fingergull, en ring, som jag fick av min mor som hon fick av sin far som han fick när han låg vid hirden när han var ung. Ingen sak är utan historia och mening – för till vad nytta skulle meningslösa saker vara, och vem vill väl ha en sådan gåva?

Den typen av förhållande har vi väldigt sällan till våra saker nu för tiden. Till skillnad från tidigare generationer innebär det inte katastrof om någon viktig sak går sönder. Om exempelvis lien gick förlorad för en småbonde på början av 1900-talet var det inte bara att gå att köpa en ny. De ekonomiska resurserna fanns inte på den tiden. När reklamen efter kriget införde engångsprodukter på allt fler områden vande vi oss vid slit-och-släng och vande oss av att återanvända och spara. Om du tänker efter är de flesta engångsprodukter du använder dagligen ersättare till tidigare återanvändbara. Engångsrakhyvel – rakkniv, engångsblöjor – tygblöjor, hushållspapper – hushållstrasa, för att ta några exempel. Det finns egentligen ingenting som säger att vi måste använda engångsprodukterna, i många fall är det lika enkelt att använda återanvändbara istället och för det mesta är det mycket billigare. Men för oss som inte varit med om att använda rakkniv finns inte det alternativet i vår sinnesvärld.

Rensa rum, skapa utrymme
Här skriver Linde om att rensa i röran. Inspirerad av feng shui-konsulten Karen Kingston uppmanar hon oss att rensa ut sådant i hemmet som stressar upp oss. Ett överbelamrat hem blockerar energiflödet både i rummen och i din kropp.

Vi rensar hemma av och till och jag har som uttalat mål att mängden saker över tid ska minska i vårt hem. Jag tycker att vi har kommit ganska långt, men vi har en bit kvar. Det är fortfarande en del saker i vårt hem som inte har någon naturlig plats och vissa avställningsytor överbelamras med skräp av den anledningen. Några reflektioner när det gäller att rensa:

• Smarta förvaringssystem och mycket förvaringsutrymme uppmanar till samlande. När vi flyttade till vår nya lägenhet fick vi en tredjedel så mycket förrådsutrymme som tidigare. Jag trodde aldrig att det skulle gå att få in alla saker i det lilla förrådet, men efter mycket rensande gick det alldeles utmärkt! Vi har ej heller speciellt mycket garderober. Det finns helt enkelt inte många platser att förvara saker på vilket innebär en naturlig begränsning av hur mycket vi kan samla på oss. Ett förråd är per definition en plats där saker du inte behöver placeras.
• Det hjälper inte att rensa om det strömmar in lika mycket nya saker genom ytterdörren. Ett års köpstopp ger dig perspektiv på dina inköp och du kommer inte att shoppa på samma sätt efteråt.
• Om det är något i ett rum som du ständigt behöver fixa med ska den saken mest troligt bort.

Giséla fortsätter kapitlet med att föreslå att ett sätt att klara sig med färre prylar är att vara kräsen och bara köpa det som är gott nog. Jag vet inte riktigt om jag håller med om den inställningen. Jag har alltid varit en person som lägger mycket tid på att göra det perfekta köpet. När jag var inne på tredje kvällen av surfande för att hitta den perfekta videokameran undrade min fru stillsamt om jag inte hade något viktigare att ägna mig åt. Det fick mig att få upp ögonen för hur mycket tid jag använde för att utvärdera och köpa prylar. Sanningen är den att i regel är det inte speciellt stor skillnad i kvalitet mellan olika märken och modeller av exempelvis hemelektronik. För en vanlig människa räcker det mesta alldeles utmärkt. Visst är det viktigt att hitta just de saker du vill ha, men låt det inte gå till överdrift. Lägg mer energi på att vårda dina ägodelar så håller de längre.

Avstå – och hitta det rätta måttet
Det här kapitlet handlar om fastan. Linde skriver om hur vi i det sekulära Sverige behållit godbitarna av de religiösa högtiderna, men vi har skippat de andra delarna, till exempel fastan som tidigare följde på fastlagstisdagen. Det är en intressant iakttagelse och det känns symptomatiskt för vårt mer-är-bättre-samhälle. Giséla pratar med ett antal personer som beskriver hur fastan låter dem komma närmare sig själva. Frivillig askes under en tid kan hjälpa dig att hitta ditt rätta mått. Vad som är tillräckligt för dig.

Frivillig enkelhet handlar för mig om att sakta skala bort lager på lager på olika områden för att till slut hitta mitt rätta mått. Då jag känner att jag har landat där behöver jag inte fortsätta att skala av ytterligare lager utan kan stanna och känna att nu är jag nöjd – jag har hittat vad som är lagom för mig.

Stoppa shoppa
Här blir det mer konkret. Linde citerar frivillig enkelhet-gurun Cecile Andrews: ”Att köpa något är lösningen på nästan allt i det här samhället.” Att shoppa fyller sällan något egentligt materiellt behov. Det är något annat det handlar om. Vi väljer prylar istället för att reflektera över våra liv, känna och tänka efter. Vi är fast i ett konsumtionsfängelse där att konsumera definerar vilka vi är, vår identitet och vår status.

För att beskriva varför konsumtionen är så illa radar Giséla upp några rubriker:

Saker:

• fjärmar oss från naturen
• kostar pengar
• kostar tid
• kostar energi – din livsenergi
• minskar påhittigheten
• påverkar vår självbild

Det viktigaste här är att shoppandet är en så integrerad del av vilka vi är att vi inte tänker efter varför vi gör det. Varför säger en stor andel av befolkningen att shopping är deras främsta fritidsintresse? Vad säger det om vårt samhälle att en stor andel av befolkningen säger att shopping är deras främsta fritidsintresse?

Kapitlet avslutas med att Giséla föreslår ett köpstopp som ett sätt att testa hur du klarar att inte konsumera.

Frivillig enkelhet – och ofrivillig
I det här avslutande kapitlet försöker Giséla att sammanfatta kritiken mot frivillig enkelhet och downshifting: att det är något bara de rika har råd att göra. Hon ställer sig frågon om enkelheten bara räknas om den är frivillig, eller om det är själva enkelheten som är det intressanta: vare sig om den är frivillig eller inte. Om frivilligheten är det viktiga begränsas det till de som redan har allt. Om enkelheten är poängen händer något annat, då kan alla vara med. Giséla föreslår att vi istället ska prata om medveten enkelhet, det kan vara ett sätta att flytta fokus från frivilligheten.

Det här är en svår fråga som inte har något enkelt svar. Jag är dock övertygad om att människor i alla inkomstskick har mycket att vinna på medveten enkelhet. Genom att flytta fokus från det materiella och konsumtion frigörs tid som kan användas till att berika livet på andra områden. Frågan är om du måste befinna dig på konsumtionsbergets topp för att kunna blicka ut över förödelsen och välja en annan väg ner, eller om det går att göra det även när man befinner sig på vägen upp och hjärtat bultar av ansträngningen att stiga uppåt.

Efter förra veckans inlägg Syna dina dagliga ovanor fick jag ett brev av Jonas B i Umeå med lite tips om hur du kan ta kontrollen över tiden vid datorn. Nedan har jag sammanställt tipsen. Tack Jonas!

RescueTime
RescueTime är ett litet program som du installerar på din dator. Programmet följer vilka program du använder och vilka webbplatser du besöker och hur länge du gör det. Varje vecka får du en rapport som visar hur du spenderat tiden vid datorn. Jag har installerat programmet och ser fram emot resultatet med skräckblandad förtjusning.

Morning Coffee
Om du använder Firefox finns ett underbart tillägg som heter Morning Coffee. Du bestämmer vilka webbplatser du vill läsa varje dag eller vissa dagar i veckan. När du skrivit in detta i Morning Coffee räcker det med att klicka på kaffesymbolen så öppnas flikar för de webbplatser du valt att läsa. Med detta tillägg kan du bestämma vilka dagar du ska läsa en viss blogg eller hemsida. Många bloggar uppdateras inte dagligen och genom att använda Morning Coffee sparar du tid. (Om du inte använder RSS förstås…)

Remember the milk
En oerhört bra webbplats som bygger på GTD-principer (Getting Things Done). Med den kan du lättare fokusera på det du bör göra hemma eller det du har tänkt att göra. Ett bra sätt att göra listor och bestämma hur du vill jobba.

Våga köra offline
Använder Remember the milk som startsida, då ser du vad du ska fokusera på för dagen.

Tillämpa feng shui på surfningen och webbläsaren

• Rensa i bokmärkena
• Installera en ny webbläsare och ha färre bokmärken i den. Använd den nya för att undvika slösurfande.

Jag skrev tidigare i år några inlägg om kärnkraft:

En kort kärnkraftshistorik
Vad krävs för att ersätta kärnkraften i Sverige?

Folkpartiet publicerade förra söndagen ett pressmeddelande där de åter igen gick ut och förespråkade en utbyggnad av kärnkraften i Sverige som en del av lösningen på klimatfrågan. Just nu är Fp det enda partiet i Riksdagen som aktivt tagit ställning för fortsatt användande av kärnkraft i Sverige.

Hur farlig är kärnkraften?
Sedan den kommersiella kärnkraften kom igång på 60-talet har världens reaktorer samlat på sig över 10000 reaktorår av drifterfarenhet. Under alla dessa reaktorår har det hänt två olyckor som varit riktigt allvarliga. Den ena är Three Mile Island och den andra Tjernobyl. Inte ens Tjernobyl som betraktas som den värsta olyckan som kan inträffa med en reaktor har gett de långsiktigt negativa effekter som befarades direkt efter olyckan. Den enda anledningen till att så mycket radioaktivt material spriddes från Tjernobyl var att reaktorn var byggd på ett enormt taffligt sätt och bland annat saknade inneslutning. I princip hade de byggt reaktorn i en vanlig industrilokal. Det finns bara ett fåtal reaktorer som är byggda på det sättet, de allra flesta är inneslutna i en byggnad av tjock betong. Till och med vid en härdsmälta kommer en begränsad mängd radioaktivt material att spridas till omgivningen, resten stannar inne i byggnaden. Reaktorn i Three Mile Island var innesluten och trots en partiell härdsmälta var mängden radioaktivt material som spreds till omgivningen mycket liten.

När man diskuterar energikällor måste olika alternativ vägas mot varandra. Om vi tittar på några olika energikällor som är möjliga att använda i Sverige har vi bland annat:

Kol
Kol är enormt skitigt och skickar enorma mängder växthusgaser och svavelföreningar i luften. Ingen vill bygga kolkraft i Sverige.

Naturgas
Inte lika skitigt som kol, men fortfarande ett fossilt bränsle med dålig klimatpåverkan. Dessutom stor geopolitisk risk eftersom de stora gasfyndigheterna i vår del av världen finns i Ryssland. Vill vi vara beroende av Ryssland för att täcka vårt energibehov?

Biomassa
Förmodligen låg klimatpåverkan, även om juryn fortfarande inte fällt sitt avgörande. Till exempel vet vi inte tillräckligt om hur avskogning påverkar kolbalansen i jorden. Problemet är dock att biomassa har en väldigt låg energiintensitet. Jag har skrivit om detta tidigare ur perspektivet göra etanol av biomassa, men samma problem gäller om vi istället bränner biomassan direkt i ett kraftvärmeverk. Hur ställer sig naturvännerna till den press som ett storskaligt uttag av biomassa skulle ge på våra skogar? Hur blir det med den biologiska mångfalden?

Vind
Vind har helt klart potential, men jag är tveksam till att svenskarna kommer att acceptera den förändring av landskapsbilden som en storskalig utbyggnad av vindkraft skulle innebära. Vindkraft subventioneras för att vara konkurrenskraftigt. Vind lider också av att det är en intermittent energikälla. Ett energisystem med mycket vindkraft behöver en stor effektreserv (reservkapacitet som går att starta om det slutar att blåsa) vilket kostar pengar. Texas som idag producerar 3 procent av sin elenergi från vindkraft drabbades nyligen av problem när det slutade blåsa: Loss of wind causes Texas power grid emergency. Vi klarar nog en högre andel vindkraft i Sverige eftersom vi har mycket vattenkraft som fungerar som effektreserv, men frågan är hur hög?

Vågor
Fortfarande på forskningsstadiumet.

Sol
Inget bra alternativ för Sverige för storskalig elproduktion. Fortfarande väldigt dyrt i jämförelse med andra energikällor.

Sammanfattning
På kort och medellång sikt finns det inget realistiskt alternativ till kärnkraften. I princip måste en kärnkraftsmotståndare också vara för en kraftig minskning av energianvändningen i Sverige. En del är säkert det, men jag tror att många inte har klart för sig vilka konsekvenserna skulle bli om vi avvecklade våra nuvarande reaktorer utan att ersätta effekten med något annat.

Energipolitik måste grunda sig på realistiska antaganden om framtiden. Tyvärr ägnar sig många politiker åt önsketänkande och skönmålning av förnyelsebara energislag som inte går att omsätta i verkligheten.

Grundproblemet med förnyelsebara energislag är att de ofta är intermittenta och alltid har en betydligt lägre energiintensitet än exempelvis kolkraft eller kärnkraft. Det kommer alltså alltid att vara dyrare att producera el från vind än från kolkraft eller från kärnkraft. Frågan är om den vanliga människan tycker att det är värt den extra kostnaden?

(Det här är ett gästinlägg av min kompis Daniel.)

I boken Heat av George Monbiot försöker han hitta lösningar på hur vi ska kunna minska koldioxidutsläppen med 90% till 2050. Han går igenom olika delar av ekonomin och belyser problem och möjligheter. Ett av avsnitten handlar om livsmedel, där man bland annat får veta hur extremt mycket energi det går åt för att kyla, värma och belysa livsmedelsbutiker. Dessutom tar de flesta bilen ut till storhandeln för inköpen, vilket förstås avger avgaser. Som en möjlig lösning på detta föreslår Monbiot att man ska beställa mat över nätet och få den hemkörd direkt från lagret. Personligen tyckte jag det lät som en strålande idé eftersom den tilltalade både min lathet och mitt miljösamvete. Tyvärr blev jag snabbt besviken då jag insåg att den enda livsmedelsbutiken online med hyfsat utbud var Netextra och priserna där var helt hutlösa!

Nu kan dock räddningen vara här! Coop har öppnat portarna för sin onlinebutik Mataffären och tar upp konkurrensen med Netextra. För att se om Coop har mer humana priser gjorde jag ett litet test där jag skrev upp 15 olika varor som man normalt sett köper, i stil med mjölk, grönsaker, kyckling, läsk och toalettpapper.

Resultatet blev att Mataffären var hela 30% billigare än Netextra! Varorna som kostade 432 kr på Mataffären skulle Netextra ha 614 kr för! Dessutom är Mataffärens hemkörningsavgift bara 85 kr, jämfört med Netextras 100 kr. Känslan var att priserna på Mataffären var i nivå med de i en vanlig fysisk butik. På båda butikerna tog det ungefär 10 minuter att hitta alla varorna och lägga i varukorgen, men jag tycker nog Mataffären hade något mer logisk struktur och trevligare design.

Tyvärr levererar Mataffären än så länge bara till Stockholmsområdet och dessutom påstod de att de inte kunde leverera till mig när jag skrev in min postkod, som i allra högsta grad hör till Stockholm. Jag har ännu inte testat att göra en riktig beställning så jag kan inte uttala mig om leveranserna fungerar som de ska.

Coop Mataffären: http://www.mataffaren.se/

Netextra: http://www.netxtra.se

Detta är det andra inlägget i min serie om boken Your Money or Your Life av Joe Dominguez och Vicki Robin. Det här inlägget handlar om bokens första kapitel: The Money Trap: The old road map for money.

Tidigare inlägg i serien:
Dina pengar eller ditt liv?
Dina pengar eller ditt liv: Introduktion

Som i introduktionen sammanfattar jag texten för att försöka få med det viktigaste, men för hela läsupplevelsen måste du läsa boken.

Pengafällan: den gamla pengakartan

När tjuven skriker ”pengarna eller livet?” lämnar de flesta över plånboken eftersom vi värderar livet högre än pengarna. Eller gör vi det?

Chris Northrup was a woman trying to make it in a male-dominated profession – medicine. Like so many other minorities cutting through centuries of custom and prejudice, she felt compelled to outdo her peers on every level. She kept long hours, served on boards, spoke at conferences and even tried to play Supermom and raise two children without skipping a beat. Her job, which in many ways she loved, was consuming her life to the tune of eighty hours a week.

För de flesta som arbetar dominerar arbetet de vakna timmarna. Klockan ringer 06.45, duscha, klä på sig jobbkläder. Frukost, om det finns tid. Pendla till jobbet. På jobbet från nio till fem. Stå ut med chefen, medarbetare och leverantörer. Stå ut med kunderna. Agera upptagen. Göm misstag. Le när du får en uppgift med omöjligt klardatum. Klockan fem, pendla hem. Var mänsklig mot partner och barn. Ät middag. Kolla på teve. Gå och lägg dig: åtta timmars glömska.

Det här kallar vi ett liv?

Tänk efter. Hur många har du sett som är mer fyllda av energi när de kommer hem från jobbet än när de åker dit? Trots att de flesta av oss redan har allt vi behöver materiellt fastnar vi i den dagliga rutinen. Om vi inte jobbade, vad skulle vi göra då?

Jobbet har ersatt familjen, kvarteret, föreningslivet och kyrkan som vår allierade och källa till kärlek och personlig utveckling. I vårt samhälle har vi vid sidan av racism och sexism ett kastsystem baserat på vad du gör för att tjäna pengar. Vi kallar det jobbism och det präglar oss på jobbet, i sociala sammanhang och till och med hemma. Varför skulle vi annars kalla hemmafruar andra klassens medborgare?

Även om vi inte är lyckliga skulle man i alla fall kunna tro att vi har ett annat framgångsbevis: pengar på banken. Men det stämmer inte heller. Våra skulder har ökat lavinartat de senaste 20-30 åren. Skulder är vår största boja och skuldnivån den största anledningen till varför vi är tvingade att arbeta nio till fem.

Om vardagen gjorde oss lycklig skulle problemen på jobbet vara ett lågt pris att betala. Om vi kände att vårt jobb förbättrade världen skulle förlorad sömn inte vara något problem. Om alla prylar vi köper gav något annat än kortvarig glädje och en chans att överträffa andra skulle vi gladeligen spendera timmarna på jobbet. Deltagare i våra seminarium, oavsett inkomst, säger alltid att för att vara lyckliga skulle de behöva ”lite mer”. Vi bad dem gradera sin lycka på en skala från ett (misarabel) till fem (lycklig). Av över tusen tillfrågade svarade snittet mellan 2,6-2,8 – oavsett om de tjänade $1000/månad eller $4000/månad. Uppenbarligen är det fel någonstans.

Om du lever för att alltid skaffa mer kan du heller aldrig ha tillräckligt. Tillräckligt finns alltid någonstans vid horisonten och du förlorar förmågan att identifiera när du har lagom av något.

Konsumtionssamhället bygger på att vi alltid vill ha mer och att det är vår rätt att konsumera. Om vi har pengar köper vi det vi vill ha, oavsett om vi behöver det eller inte. Vi anser oss inte bara ha rätt att konsumera så mycket vi har råd med, utan också att det är rätt för ekonomin att köpa saker. Om vi konsumerar håller ekonomin sig stark och de som sparar orsakar bara arbetslöshet. Enda problemet är att våra förväntningar överstiger våra inkomster vilket lämnat många med stora konsumtionsskulder.

Tillfredställelsekurvan
(Illustrationen från Treehugger)

Tillfredsställelsekurvan visar sambandet mellan konsumtion och tillfredsställelse. Första steget är överlevnad där vi använder pengarna till mat, husrum och kläder. Det positiva sambandet mellan tillfredsställelse och konsumtion fortsätter med ökad materiell standard. I takt med att vi spenderar mer och mer pengar på lyxartade saker avtar sambandet och en dag sitter vi i ett stort hus med med alla våra saker och upptäcker att vi är missnöjda. I efterhand inser vi att vi passerat toppen av tillfredsställelsekurvan och är till och med mindre tillfredställda än vad vi skulle kunna vara på grund av alla saker.

Det som gör att kurvan börjar gå ner är röran av saker. Röran kommer genom mer-är-bättre-dörren, omedvetna vanor och från att vi letar inre tillfredställelse genom materiella ägodelar.

I takt med att du blir medveten om röran i ditt liv kommer du att vilja göra något åt den. Genom att följa bokens nio steg kommer du att utveckla din egen personliga definition av röra och lära dig att eliminera den.

Att sluta fred med det förflutna
Syftet med det första steget är att placera dig i tid och rum. Att undersöka utan skuld dina historiska inkomster och hur du har använt pengarna. Detta steg är indelat i två delar:

A. Ta reda på hur mycket pengar du har tjänat i din livstid – summan av din bruttoinkomst, från de första kronorna till din senaste lön.

B. Ta reda på din nettoförmögenhet genom att upprätta en personlig balansräkning med skulder och tillgångar.

A. Hur mycket har du tjänat under din livstid?
Syftet med denna del är att skingra dimman kring ditt förflutna förhållande med pengar. De flesta har ingen aning om hur mycket pengar de har tjänat och har därför ingen aning om hur mycket pengar de skulle kunna tjäna. Genom att utföra denna del hamnar du på ruta noll och kan påbörja programmet med ett blankt papper.

Du kommer naturligtvis inte att kunna ta reda på exakt hur mycket du har tjänat, men försök att dra dig till minnes så mycket du kan. Alla de där små sommarjobben du gjorde när du var yngre åt grannar, svartjobb, gåvor, vinster och så vidare. När det gäller dina skattade inkomster kan du begära ett registerutdrag från Skatteverket. Ring 0771-567 567 och begär att få ett utdrag ur Skatteverkets taxeringsuppgifter för alla år du vet att du skattat på din inkomst.

B. Ta reda på din nettoförmögenhet
Under de år du lönearbetat har mängden pengar du beräknat i del A kommit in i ditt liv. Den del som finns kvar är din förmögenhet. Du ska nu göra en personlig balansräkning. Att upprätta en balansräkning handlar helt enkelt om att lista alla dina skulder och tillgångar.

Likvida medel:

• Pengar på fickan, alla pengar du har liggande hemma.
• Sparkonton
• Lönekonto
• Obligationer
• Fonder
• Aktier
• Livförsäkring
• Pensionsförsäkring

Fast egendom:

När du listar din fasta egendom börja med det mest uppenbara, dina stora ägodelar: ditt hus, din bil och din båt. Gå igenom hela huset från rum till rum och lista alla ägodelar och uppskatta nuvärdet om du skulle sälja det på blocket. Försök att se rakt på röran. Var noga men inte för noga. Lista alla möbler, men inte alla knivar och gafflar.

Skulder:

Lista alla dina skulder. Huslån, billån, konsumentkrediter, kreditkortsskulder.

Nettoförmögenhet:

Genom att dra bort dina skulder från dina tillgångar får du fram din nettoförmögenhet. Det här är vad du lyckats med för alla pengar du har tjänat hittills i ditt liv.

I nästa inlägg i serien kommer mina reflektioner kring steg ett och hur det gick för oss att göra det.

Nästa vecka kommer inlägget om steg två: Pengar är inte vad det aldrig var.